Klimatinvesteringar måste prioriteras i EU:s återhämtningsplan 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

EU:s föreslagna återhämtningspaket som ska tackla den djupa ekonomiska recessionen orsakad av covid-19 syftar till att skapa en hållbar framtid.

Gatuvy utan vare sig bilar eller människor i Litauens huvudstad Vilnius. ©PavloVakhrushev/AdobeStock  

Covid19-krisen och dess ekonomiska konsekvenser förblir högsta prioritet. Det av EU-kommissionen föreslagna återhämtningspaketet syftar till att återstarta ekonomierna med ett grönt, socialt och digitalt perspektiv för en mer hållbar framtid.

Kommissionens förslag om ett stimulanspaket värt 750 miljarder euro, tillsammans med ett reviderat budgetförslag för åren 2021-2027 följer efter krav från parlamentet om ett massivt återhämtnings- och återuppbyggnadspaket. Ledamöterna har krävt att den ”gröna given” ska vara central i paketet, i syfte att stimulera ekonomin och tackla klimatförändringarna.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen presenterade förslaget, med namnet ”Next Generation EU”, för ledamöterna vid en plenarsession den 27 maj. Syftet är att mildra effekterna av pandemin och möjliggöra en hållbar framtid genom att fördela 25 procent av EU-budgeten till klimatåtgärder.

Förslaget väkomnades brett av ledamöterna men måste fortfarande godkännas av såväl rådet som Europaparlamentet.

Pandemins påverkan på koldioxidutsläpp

Under de strikta karantänåtgärder som genomförts i stora delar av Europa har luftföroreningarna minskat på grund av mindre trafik och annan ekonomisk verksamhet. Europeiska storstäder har registrerat stora minskningar av kvävedioxidkoncentration (NO2) – på vissa håll har det så mycket som halverats.

På grund av förväntad minskad efterfrågan på elektricitet och industriverksamhet sjönk priset för utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem (ETS) med 40 procent från mitten av februari till mitten av mars 2020.

EU:s klimatlag

28 november 2019 utlyste Europaparlamentet klimatnödläge och krävde att all relevant EU-lagstiftning ligger i linje med målet att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.

EU-kommissionen presenterade den gröna given i december, för att därefter i mars lägga fram ett förslag till en EU-klimatlag för att göra EU klimatneutralt till 2050.

I januari efterlyste parlamentet mer ambitiösa för utsläppsminskningar än de som kommissionen föreslagit, för att se till att EU uppfyller målsättningen.

Vid ett möte med parlamentets miljöutskott, 21 april, sa Frans Timmermans, kommissionens vice ordförande, att tidsplanen för EU:s klimatlagstiftning förblir oförändrad. Han lovade också att kommissionen ska presentera ett ändrat förslag för utsläppsminskningar till 2030. Parlamentet beräknas besluta om sin ståndpunkt om klimatlagen i oktober.

Klimatlagen måste godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet innan den kan träda i kraft. Parlamentet vill att EU ska anta dessa mål i god tid innan FN:s klimatkonferens COP26, som skjutits upp till 2021 på grund av coronapandemin.

Bakgrund

Den “gröna given” lanserades i november 2019 och syftar till att göra EU:s ekonomi hållbar. Initiativet inbegriper en rad olika områden, från klimat, jordbruk och rörlighet till skydd av den biologiska mångfalden och minskade utsläpp. Bland de konkreta förslag som kommissionen redan lagt fram finns:


Ta reda på vilka åtgärder EU vidtagit kampen mot pandemin och få en överblick över när och inom vilka områden EU agerat.