Parlamentet efterlyser ambitiös EU-budget 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Parlamentsledamöter vill se en stark EU-budget för 2021-2027 som klarar av utmaningarna som Europa står inför och lever upp till medborgarnas förväntningar.

MFF cover - ambitious EU budget  

För att ta itu med den stora krisen som orsakades av covid-19-utbrottet föreslog EU-kommissionen 27 maj 2020 en ekonomisk stimulansplan till ett värde av 750 miljarder euro tillsammans med en EU-budget på 1,1 miljarder euro för perioden 2021-2027.

Återställningsplanen syftar till att ta itu med skadorna som orsakats pandemin och att investera i ett grönt, digitalt och uthålligt Europa. Förslagen kom efter en uppmaning från parlamentet om djärva och avgörande åtgärder från EU. Parlamentets och EU: s regeringar i rådet kommer att diskutera planerna och besluta om deras slutliga form i kommande förhandlingar.

Nedanstående artikel beskriver parlamentets ståndpunkt och läget före utbrottet av covid-19. Här hittar du den senaste informationen om EU:s kommande långtidsbudget och återhämtningen efter covid-19.

Budgeten säkerställer att EU har de ekonomiska medel som krävs för att driva de program och projekt som gynnar EU:s medborgare. EU-finansiering stöder jordbrukare, städer, regioner, studenter, forskare, företag och organisationer i hela Europa.

Den nuvarande långtidsbudgeten löper ut 31 december 2020. EU-kommissionen presenterade sitt förslag för kommande budgetperiod, 2021 till 2027, i maj 2018. Europaparlamentet antog därefter sin position i november 2018 och bekräftade den senare i oktober 2019.

Medlemsländerna i Europeiska rådet har hittills inte kunnat enas om budgeten, därför har förhandlingarna mellan EU:s institutioner inte kunnat starta än.

Efter EU-toppmötet 20-21 februari, som ägnades åt långtidsbudgeten, sa Europaparlamentets ordförande David Sassoli att det är en besvikelse för parlamentet att medlemsländerna inte kan enas om en överenskommelse. Han uttryckte också en förhoppning om att framtida förhandlingar ska visa att EU är redo att backa upp sina ambitioner med effektiva medel.

– Europa står inför stora utmaningar som klimatförändringar, digitalisering och en ny geopolitisk ordning. [...] Att sänka våra ambitioner kan bara ha en negativ inverkan på år av framsteg och integration, sa David Sassoli. Det slutgiltiga beslutet om EU-budgeten tas av medlemsländernas ledare i Europeiska rådet efter förhandlingar, sedan måste budgeten godkännas av Europaparlamentet innan den träder i kraft.


En EU-budget som blickar mot framtiden

 

Nya prioriteringar och initiativ kräver finansiering  

Europaparlamentet har konsekvent argumenterat för att om EU ska leva upp till medborgarnas förväntningar och tillgodose sina åtaganden och ambitioner, då måste det också finnas tillräckliga medel för att investera i EU:s framtid.

En av nyckelfrågorna är var EU:s medel gör störst nytta för medborgarna. Ledamöter i parlamentet vill behålla stöden till jordbruk och fattigare regioner på nuvarande nivå. Den gemensamma jordbrukspolitiken finansieras helt på EU-nivå och syftar till att erbjuda säker och kvalitativ mat, samt att jordbrukare ska få en anständig inkomst. Stödet till fattigare regioner främjar solidaritet och ser till att alla gynnas av den inre marknaden.

Men EU står också inför andra utmaningar – som utvecklingen av digital teknik och migration och säkerhet, vilket kräver tillräckliga investeringar. Parlamentet vill också se ökade insatser för klimatet. En rättvis övergång till en koldioxidneutral ekonomi ska underlättas, för att säkerställa att ingen hamnar efter. Ledamöter kräver också investeringar inom områden som forskning, på unga, innovation samt för små och medelstora företag.


EU-förmåner istället för bidrag

EU-budgeten är ett investeringsverktyg som skapar värde och möjligheter för människor och företag över landsgränserna.

EU:s inre marknad tar till exempel bort handelshinder och gör det möjligt för företag från alla EU-länder att etablera sig i ett annat medlemsland. Beräkningar som EU-kommissionen citerat visar att vinsterna är mycket större än det som varje land betalar in till EU-budgeten.

Studier visar att den inre marknaden har skapat 3,6 miljoner jobb sedan 1990 och om den inte existerat hade EU:s BNP varit 8,7 procent längre. Den genomsnittlige EU-medborgaren tjänar dessutom ungefär 8900 kronor mer om året tack vare den inre marknaden.

Inre marknaden innebär större fördelar än kostnaden enligt parlamentets utredningstjänst  

Möta européernas förväntningar

Medborgarna förväntar sig att EU ska fokusera på sina prioriteringar, men statistik från Eurobarometern 2019 visar att det finns en skillnad i vad medborgarna tycker att EU bör ägna sig åt och de huvudområden de upplever att EU spenderar mest på.

48 procent av de svarande sa att det mesta av EU:s budget bör läggas på jobb och sociala frågor och 41 procent tyckte att det bör gå till klimat- och miljöfrågor (de svarande fick ange upp till fyra områden). Men bara 16 procent svarade att det mesta av EU:s budget för tillfället spenderas på just jobb och sociala frågor och 17 procent sa att det mesta av läggs på klimat- och miljöfrågor.

Vad förväntar sig européerna av EU-budgeten?  

Hur stor ska en stark EU-budget vara?

Storleken på EU:s budget är bara en bråkdel av ländernas utgifter. Efter att ha utvärderat vad som behövs för att uppfylla målen inom varje politikområde föreslår Europaparlamentet en budget på 1,3 procent av EU:s BNI. De genomsnittliga nationella utgifterna för regeringarna är över 47 procent av BNI.

EU-budgeten liten jämfört med nationella budgetar  

Ledamöter har återkommande insisterat på att EU:s budget inte endast bör finansieras av pengar från medlemsländerna, utan har efterlyst nya finansieringsformer för budgeten. Det kan till exempel handla om en skatt på plastavfall, intäkter från EU:s system för handel med utsläppsrätter eller en ny skatt på stora digitala företag. I oktober 2019 skrev ledamöter i en resolution att utan en överenskommelse om hur EU:s eget finansieringssystem ska reformeras så kommer parlamentet inte att godkänna nästa långtidsbudget.