Varför har parlamentet krävt nya inkomstkällor för EU?  

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

För att investera i Europas framtid och stödja återhämtningen från covid-19 har EU enats om en bindande tidtabell för att införa nya inkomstkällor till unionens budget.

En skatt på plastförpackningar är en av de nya intäktskällor till EU-budgeten Europaparlamentet vill se  

I en överenskommelse om EU:s budget för åren 2021-2027 liksom det 750 miljarder euro stora covid19-återhämtningspaketet enades parlamentet, rådet och kommissionen den 10 november 2020 om en bindande tidslinje för att införa nya inkomstkällor. Inkomstkällorna inkluderar bland annat beskattning på plastavfall, internetjättar och stora utländska miljöbovar.

Läs mer: EU:s långtidsbudget helt enkelt

Vad är ”de egna medlen”?

EU-länderna bidrar till EU:s gemensamma budget för att kunna uppfylla dess gemensamma mål. Till skillnad från nationella budgetar är EU:s budget en investeringsbudget, som inte får ha underskott. EU:s fördrag fastställer att EU:s budget ska “finansieras helt av egna medel”.

Dessa inkomstkällor bestäms av rådet, som beslutar enhälligt efter att ha hört parlamentet. Beslutet måste också godkännas nationellt av varje medlemsland, till exempel genom ett riksdagsbeslut. Systemet med egna medel var mer eller mindre oförändrat under de senaste trettio åren, och parlamentet har länge krävt en reform.

Vilka egna medel finns redan idag?

Eftersom EU:s budget alltid måste vara balanserad, måste de årliga intäkterna fullständigt täcka de årliga utgifterna.

EU-intäkterna består för närvarande av:

  • Traditionella egna medel (främst tullavgifter, tidigare också sockeravgifter; vilka utgjorde 13 procent av intäkterna från egna medel 2018)
  • Momsbaserade egna medel (överföring av en andel av den beräknade momsen som samlats in av EU-länderna; vilka utgjorde 11 procent av intäkterna 2018)
  • BNI-baserade egna medel (EU-länder överför en del av sin årliga bruttonationalinkomst; vilka utgjorde 66 procent av intäkterna från egna medel 2018)
  • Andra intäkter (inbegriper bötesbelopp till företag som bryter mot EU:s konkurrensregler, bidrag från icke-EU-länder till vissa EU-program och skatter på EU-anställdas löner; utgjorde 10 procent av EU:s totala intäkter 2018).

Sedan den 1 januari 2021 finns en ny inkomstkälla baserad på icke-återvunnet förpackningsavfall i plast på plats. Det ska uppmuntra minskad användning av engångsplast, uppmuntra återvinning och främja den cirkulära ekonomin.

Vissa EU-länder (Danmark, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike) får för närvarande rabatt på sina bidrag till EU:s budget.

Hur reformeras systemet med EU:s egna medel?

Parlamentet har sedan länge ansett att EU:s intäktssystem är otydligt, orättvist och i behov av reform för att kunna ta itu med nuvarande utmaningar och uppnå meningsfulla resultat för européer.

För att minska beroendet av de BNI- och momsbaserade bidragen från medlemsländerna krävde parlamentet att nya genuina intäktskällor kopplade till EU:s politik och mål införs. Parlamentets föreslagna tidtabell för att införa de nya intäktskällorna är:

  • Till år 2023: egna medel baserade på intäkter från systemet med utsläppshandel (intäkter från systemet som begränsar mängden växthusgaser som energiintensiv industri, energiproducenter och flygbolag släpper ut).
  • Till år 2023: egna medel baserade på beskattning av digitala tjänster (för att säkerställa rättvis beskattning av den digitala ekonomin).
  • Till år 2023: egna medel baserade på en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (ett koldioxidpris på importer av vissa varor från länder utanför EU, för att trygga rättvisa regler i kampen mot klimatförändringar).
  • Till år 2026: egna medel baserade på en skatt på finansiella transaktioner (för att garantera att den finansiella sektorn betalar sin beskärda del av skatter)
  • Till år 2026: egna medel kopplade till näringslissektorn, eller en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Som en del av ny lagstiftning i syfte att uppnå klimatneutralitet till år 2050 presenterade kommissionen den 14 juli 2021 förslag till en ny inkomstkälla baserad på en gränsjusteringsmekanism. Den nya avgiften innebär att importer av exempelvis järn, stål, cement, aluminium och gödningsmedel från länder med mindre strikta utsläppskrav än EU beskattas särskilt.

Kommissionen har också föreslagit att systemet för handel med utsläppsrätter ska förändras för att ligga i linje med målet att uppnå nettominskningar på minst 55 procent till år 2030. Inkomsterna från utauktionering av utsläppsrätter ska också fungera som en inkomstkälla.

Kommissionen förväntas presentera ett förslag till en digital skatt inom EU under hösten 2021.

Vilken nytta kommer en reform av de egna medlen innebära?

Dessa nya inkomstkällor ska betala av de gemensamma lån som EU-länderna tagit för att finansiera EU:s återhämtning från covid-19. Utan nya egna medel skulle de lånade återhämtningspengarna behöva betalas tillbaka genom ytterligare nedskärningar i EU-programmen och/eller högre BNI-baserade bidrag från EU:s medlemsländer. Parlamentet vill säkerställa att bördan inte faller på skattebetalarna utan på teknikjättarna, skattesmitare, stora utländska miljöförstörare och andra som i nuläget inte betalar sin beskärda del.

De nya egna medlen ska också trygga att EU:s prioriteringar, såsom Gröna given och den digitala omställningen - bättre återspeglas i finansieringen av dess budget. Därutöver ska det stödja den gemensamma marknadens funktion och minska beroendet av de BNI-baserade nationella bidragen.

Hur beslutar EU om inkomstkällorna?

Efter samråd med parlamentet, godkänns systemet med EU:s egna medel enhälligt i rådet, och måste ratificeras av alla EU-länder. Parlamentet godkände sin ståndpunkt om egna medel i en omröstning den 16 september 2020. Den 16 december 2020 godkände ledamöterna EU:s budget för åren 2021-2027 liksom ett avtal om att införa nya inkomstkällor.

Efter dess ratificering av alla medlemsländer tillämpas reformen över hur EU-budgeten finansieras retroaktivt från den 1 januari 2021, vilket möjliggör för EU att låna 750 miljarder euro till EU:s sociala och ekonomiska återhämtning.