En kris som förvärras: Ledamöter debatterar flyktingar, asyl och EU:s solidaritet

Europa fortsätter söka efter ett effektivt svar på en flykting- och migrationskris som, vilket kommissionär Avramopoulos varnade ledamöter för, ”blir värre och värre”. I en debatt i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter den 14 januari, sade han att enigheten är i fara vid ökande ”populism och nationalism” och uppmanade länderna att fullfölja sina egna löften och visa solidaritet mot varandra. ”Om Schengen kollapsar blir det början till slutet för det europeiska projektet”, sade han.

Dimitris Avramopoulos ansvarar i EU-kommissionen för migrations- och inrikesfrågor. Han diskuterade implementeringen av migrationsinsatser samt förslaget från december 2015 om en gemensam europeisk kustbevakning, tillsammans med parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter. Den brittiske ledamoten Claude Moraes (S&D) ledde mötet.

I september 2015 gav parlamentet sitt stöd till två nödförslag för att omflytta 160 000 asylsökanden från några av de EU-länder dit huvuddelen av migranterna anländer, till andra medlemsländer. Men än så länge har bara 272 personer flyttats om.

– Alla medlemsländer måste spela spelet, sade Avramopoulos och påpekade att länderna inte får fångas av inrikespolitiska agendor.

Och flera av ledamöterna påpekade samma sak.

– Hur i hela fridens namn ska vi kunna genomföra någonting om medlemsländerna fortsätter säga nej, nej, nej.., sade Cornelia Ernst (GUE/NGL, Tyskland)

"Behöver inte gester förklädda till politik"

EU:s nuvarande regelverk avseende flyktingar härrör från ”Dublin-förordningarna” som bland annat innehåller bestämmelser om i vilket EU-land asylansökan ska göras. I debatten fanns en allmän enighet om behovet av en ”väldigt djupgående”, som kommissionären sade, revision av lagstiftningen. Kommissionen kommer att föreslå nya åtgärder i mars, men den brittiske ECR-ledamoten Timothy Kirkhope varnade:

– Vi behöver inte gester förklädda som politik. Jag hoppas att Dublin-översynen blir en solid översyn, sade han.

– Vi måste skilja mellan dem som har rätt till internationellt skydd, och de som inte har det, påpekade den svenska EPP-ledamoten Anna Maria Corazza Bildt. Parlamentet arbetar på en gemensam förteckning över säkra ursprungsländer, varifrån asylansökningar kommer att bli mycket svårare att godkänna, och på en permanent omflyttningsmekanism.

Nathalie Griesbeck (ALDE, Frankrike) sade att EU:s yttre gräns måste få en ordentlig bevakning “så att inte Schengen kollapsar”. Kommissionen föreslår att gränsbevakningsmyndigheten Frontex stärks upp och görs till ett organ som kan sättas in, i vissa fall även utan godkännande från det berörda landet, vilket parlamentet redan har välkomnat.

Inget hopp utan samarbete med tredjeländer

Men, då Avramopoulos varnade att om inte tredjeländer engageras, ”finns det inget hopp”, frågade den tyska socialdemokraten Birgit Sippel om sådant samarbete syftade till att verkligen hantera flyktingsituationen, eller bara för att ”hålla dem där”. Med ett liknande synsätt sade den tyska ledamoten Ska Keller från gruppen De gröna/EFA att Turkiet enligt rapporter redan ”trycker tillbaka flyktingar till Syrien” som en direkt konsekvens av sitt avtal med EU.

Att särskilja mellan flyktingar, ekonomiska migranter och terrorister som försöker dra nytta av tragedin i Syrien för att komma in i Europa, skulle inte bli enkelt: mottagningscentra, eller ”hotspots”, upprättas i detta syfte i Grekland, och Italien, för att hjälpa till att ta emot och registrera dem som tagit sig dit. Det inkluderar att ”ta fingeravtryck av alla migranter, skyndsamt urval och omflyttning av asylsökanden och etablerandet av rimlig mottagningskapacitet”.

Men det är fortfarande i sin linda:

– I Italien fungerar inte hotspotsen, identifieringsprocessen är för långsam, sade Laura Ferrara (EFDD, Italien). De som fått avslag på sina ansökningar får varken hjälp eller någon som följer med dem tillbaka till gränsen.

"Hotspots" under utveckling

Avramopoulos förklarade att hotspotsen fortfarande är i en utvecklingsfas, som han själv bevakar, och lade till:

– Alla medlemsländer är skyldiga att välkomna flyktingar på ett värdigt sätt oavsett andra policyval, sade han.

Debatten berörde också de aktuella tragedierna som terroristattackerna i Paris och Istanbul, samt händelserna under nyårsfirandet i Köln och på andra ställen. Kommissionär Avramopoulos framhöll det viktiga i att inte blanda ihop migranter och terrorister, medan Vicky Maeijer (EFN, Nederländerna) kallade EU:s politik ”väldigt farlig”.

– Vi måste stänga gränsen, sade hon.

Krisen är inte över än på ett bra tag, det är tydligt. Medvetet om detta söker EU en lång förteckning på “åtgärder på lång och medellång sikt för att få ett mer hållbart system för framtiden på plats, som kommissionären påpekade. Det omfattar bland annat substantiell finansiell hjälp till de mest drabbade, det så kallade ”gränspaketet” med lagstiftningsförslag, en översyn av systemet med blåkort, ett nytt system för omflyttning likaväl som det kommande förslaget om ”smarta gränser”.

Mer information

• (öppna på en ny sida) Pressmeddelande: MEPs debate relocation, hotspots, Schengen and Dublin rules with Avramopoulos, 2016-01-14 (en)
• (öppna på en ny sida) Videoinspelning från debatten
• (öppna på en ny sida) EU-kommissionen: Nuläget – Åtgärder i samband med flyktingkrisen, 2016-01-12
• (öppna på en ny sida) Aktuellt ämne: Migration
• Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor