Antidumpningspolitik: hur EU bekämpar oschyssta handelsmetoder 

 
 

Dela den här sidan: 

Vad kan EU göra för att tackla dumpad import? Och hur ofta agerar EU? Läs mer om detta och om hur EU arbetar för att förbättra sin antidumpningspolitik.

Vad gör EU för att tackla dumpad import? - Foto: Tobias A. Müller på Unsplash  

Antidumpningslagstiftningen är ett handelspolitiskt skyddsinstrument som EU kan använda för att bekämpa illojala handelsmetoder. Nedan förklaras denna politik, som är central för att skydda jobben och företagen i EU.

Varför vidtar EU antidumpningsåtgärder?

EU är för frihandel, som skapar arbetstillfällen och välstånd. Handeln kan emellertid störas om länder på ett illojalt sätt subventionerar produkter eller överproducerar och säljer till reducerade priser på andra marknader.

Detta gör det svårt för andra företag att konkurrera och kan leda till uppsägningar och inhemska företagsnedläggningar. För att skydda företag och arbetstagare kan EU bli tvunget att ta till antidumpnings- eller utjämningsåtgärder.

Hur kan EU bekämpa dumpade och subventionerade produkter?

EU kan utdöma böter mot länder utanför EU om det visar sig att de har dumpat produkter i EU. Böterna utdöms i form av antidumpningstullar på de dumpade produkterna.

EU måste dock följa Världshandelsorganisationens (WTO) regler.

Vilken är WTO:s roll?

WTO är en internationell organisation bestående av 164 medlemmar som reglerar världshandeln. Den sätter upp ramarna för förhandlingar om handelsavtal och har regler för tvistlösning. EU:s medlemsstater representeras vanligtvis av kommissionen.

När det gäller att hantera illojala handelsmetoder har WTO-medlemmarna kommit överens om att följa organisationens förfaranden, vilket gör det lättare att lösa tvister. Reglerna innefattar ett förfarande för hur man ska gå tillväga om andra länder dumpar produkter till onaturligt låga priser på ens egen marknad.

Hur fungerar förfarandet för att införa antidumpningstullar?

Innan EU kan inleda en undersökning måste EU:s tillverkare inge ett klagomål. Enligt WTO:s regler måste EU bevisa att EU:s industri har skadats på grund av att produkter har subventionerats eller dumpats.

Hur beräknas antidumpningstullarna?

Att beräkna antidumpningstullar är en komplicerad fråga. Hänsyn måste bland annat tas till skillnaden mellan exportpriset och priset i ursprungslandet.

Hur ofta använder sig EU av antidumpningsåtgärder?

EU utnyttjar handelspolitiska skyddsinstrument i lägre utsträckning än många andra rättskipningsområden: endast 0,21 procent av EU:s import berörs. Skyddet mot dumpade och subventionerade produkter har dock visat sig ha stor betydelse för flera av EU:s näringar.

Vilket är det land som gör sig skyldigt till flest förseelser?

De flesta av EU:s antidumpningstullar riktar sig mot Kina. I oktober 2016 fanns det tullar på över 50 olika kinesiska produkter, i första hand aluminium, cyklar, cement, kemikalier, keramik, glas, papper, solpaneler och stål.

Vad gör EU för att förbättra sina bestämmelser?

I november 2017 antog Europaparlamentets ledamöter skärpta bestämmelser för att bekämpa illojalt billig import. Förbättringarna innebär bland annat följande:

  • Följderna av social dumpning och miljödumpning kommer att beaktas när beslut fattas om antidumpningsåtgärder.
  • Kommissionen måste kontrollera omständigheterna i exportländerna. Företagen i EU kan använda dessa rapporter när de inger klagomål.

I maj 2018 godkände ledamöterna ytterligare bestämmelser som gör det möjligt för EU att utdöma högre tullar för dumpad eller subventionerad import:

  • EU kommer att kunna fastställa högre tullar för dumpade eller subventionerade produkter.
  • Antidumpningsundersökningarna kommer att bli betydligt snabbare.
  • En hjälpcentral för små och medelstora företag kommer att hantera klagomål och undersökningsförfaranden. Fackföreningarna kommer att involveras i undersökningarna för att utvärdera de tullar som ska utdömas.
  • För att undvika bunkring av produkter kommer alla produkter som förs in i EU noggrant att kontrolleras från det att man meddelar att en undersökning ska inledas, tills den verkligen drar igång.
  • Bestämmelserna kommer att utvidgas till att även omfatta exklusiva ekonomiska zoner (som i första hand används för energiproduktion).

Båda förslagen kommer att träda i kraft så snart även rådet har godkänt dem och de har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.