Så bekämpar EU klimatförändringarna 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Europaparlamentet prioriterar kampen mot klimatförändringarna. Här kan du läsa mer om de lösningar som EU och parlamentet arbetar på.

Klimatförändringarna kommer att påverka alla. Foto av Ezra Comeau-Jeffrey/Unsplash  

Begränsa den globala uppvärmningen: 2°C ökning

De genomsnittliga globala temperaturerna har stigit avsevärt sedan den industriella revolutionen och det senaste årtiondet (2011-2020) var det varmaste någonsin rapporterat. Av de 20 varmaste åren, har 19 skett sedan år 2000.

Uppgifter från Copernicus klimatförändringstjänst visar att 2020 också var det varmaste året som rapporterats för Europa. Majoriteten av bevisen visar på att detta beror på den ökade mängden växthusgaser som skapas av människors aktivitet.

Den genomsnittliga globala temperaturen är idag 0,95 till 1,20 °C högre än den var i slutet av 1800-talet. Forskare anser att en ökning med 2°C jämfört med förindustriell nivå är en tröskel som skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet och miljön.

Därför är det internationella samfundet enigt om att den globala uppvärmningen måste hålla sig väl under en ökning med 2°C.

Varför är EU:s åtgärder viktiga?

EU påverkas av klimatförändringarna

Beroende på region påverkar klimatförändringarna redan Europa på olika sätt. De kan exempelvis leda till minskad biologisk mångfald, skogsbränder, mindre skördar och högre temperaturer. De kan också påverka människors hälsa. Till exempel kan personer dö på grund av värmeböljor.

EU är en stor utsläppare

Enligt EU:s miljöbyrå var Europeiska unionen den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen efter Kina och USA år 2015. 

Kolla in vår grafik om klimatförändringarna i Europa.

EU deltar aktivt i de internationella klimatförhandlingarna

EU är en nyckelaktör i klimatförhandlingarna i FN och har undertecknat Parisavtalet. Alla EU:s medlemsländer har också undertecknat avtalet, men de samordnar sina ståndpunkter och fastställer gemensamma minskningsmål på EU-nivå.

Enligt Parisavtalet åtog sig EU år 2015 att minska utsläppen av växthusgaser inom unionen med minst 40 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. År 2021 ändrades målet till att minska utsläppen med 55 procent år 2030 och att göra EU klimatneutralt till år 2050. 

Läs mer i vår tidslinje över klimatförhandlingarna


EU:s åtgärder börjar få effekt

2008 bestämde EU att sätta målet att minska utsläppen med 20 procent år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. År 2019 hade utsläppen minskat med 24 procent och år 2020 med 31 procent, vilket delvis kan förklaras av coronapandemin. Nya mål sattes 2021. 

Läs mer om EU:s väg mot sina klimatmål 2020

Den europeiska gröna given

2021 gjorde EU klimatneutralitet, målet att det inte ska finnas några nettoutsläpp år 2050, rättsligt bindande inom EU. Det fastställde delmålet att utsläppen ska minska med 55 procent till år 2030.

Målet att det inte ska finnas några nettoutsläpp fastställs i klimatlagen. Den europeiska gröna given är en färdplan för EU att bli klimatneutralt till år 2050.

Den konkreta lagstiftningen som ska göra att Europa når den gröna givens mål finns i 55%-paketet som kommissionen presenterade i juli 2021. Den kommer att inkludera revidering av existerande lagstiftning för utsläppsminskningar och energi som förklaras mer här nedanför. 

EU arbetar också för att uppnå en cirkulär ekonomi senast år 2050, skapa hållbar livsmedelsförsörjning och skydda bilogisk mångfald och pollinerare. 

För att finansiera den gröna given presenterade EU-kommissionen i januari 2020 en investeringsplan för ett hållbart Europa som ska locka åtminstone en biljon euro i offentliga och privata investeringar under de kommande tio åren.

Inom investeringsplanen ska Fonden för rättvis omställning hjälpa de regioner som drabbas mest negativt av en grön omställning, t.ex. regioner med stort kolberoende.

Läs mer om den gröna given

Utsläpp av växthusgaser per sektor  

Minska utsläppen av växthusgaser

Beroende på sektor har EU infört olika typer av mekanismer.

Från kraftverk och industri

För att dra ned på utsläppen från kraftverk och industrier har EU satt igång en första marknad för utsläpp av koldioxid. Genom EU:s utsläppshandelssystem (ETS) måste företag köpa tillstånd för att släppa ut koldioxid, så kallade utsläppsrätter. Ju mindre de släpper ut, ju mindre måste de därför betala. Systemet omfattar 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

Parlamentet överväger för närvarande en översyn av systemet för att anpassa det till de mer ambitiösa utsläppsminskningsmålen i Gröna given.

Från byggindustri och jordbruk

För andra sektorer, som inom byggindustri och i jordbruket, ska minskningarna uppnås genom avtalade nationella utsläppsmål, som beräknas på ländernas bruttonationalprodukt per capita. Som en del av 55 %-paketet gav ledamöterna sitt stöd till en höjning av utsläppsmålet för dessa sektorer från 29 procent till 40 procent till 2030.

Från transporter

När det gäller vägtransporter gav Europaparlamentet, i juni 2022 sitt stöd till ett förslag om att nå nollutsläpp från nya bilar och skåpbilar i EU senast 2035.

Än så länge finns inga krav på fartyg att minska sina utsläpp av växthusgaser. Sjötransporter kommer dock att ingå i det reformerade EU ETS, enligt förslaget i 55 %-paketet.

I juni 2022 röstade parlamentet för en översyn av ETS för luftfart. I det nya förslaget ska alla flygningar som avgår från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inkluderas i systemet.

Från avskogning och markanvändning

EU vill också använda sig av skogens förmåga att ta upp koldioxid i kampen mot klimatförändringar. I juni 2022 röstade parlamentet för en uppdatering av reglerna för avskogning och ändrad markanvändning (LULUCF). Målet är att förbättra EU:s kolsänkor för att uppnå ännu större utsläppsminskningar än det nuvarande målet på 55 procent till 2030.

Från importer från länder med lägre klimatambitioner

I juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag om en gränsjusteringsmekanism för att förhindra “koldioxidläckage”. Mekanismen ska uppmuntra företag både inom och utanför EU att minska sina utsläpp genom att tillämpa en koldioxidavgift på importer av vissa varor om de kommer från mindre klimatambitiösa länder. Koldioxidläckage är när industrier flyttar produktion till länder med mindre strikta utsläppskrav.

Ta reda på mer om EU:s åtgärder för att minska på växthusgasutsläpp.

Tackla energiutmaningen

EU bekämpar också klimatförändringarna med en politik för ren energi som parlamentet godkände 2018. Fokus ligger på att öka fördelningen av förnybar energi som konsumeras till 32 procent år 2030 och skapa möjlighet för människor att producera sin egen gröna energi.

Dessutom vill EU förbättra energieffektiviteten med 32,5 procent till år 2030 och har godkänt lagstiftning om såväl byggnader som hushållsapparater.

Målen för både andelen förnybar energi och energieffektivitet kommer att revideras uppåt inom ramen för den gröna given.

Upptäck mer om EU:s åtgärder för att främja ren energi,

Ta reda på mer