Vad betyder koldioxidneutralitet och hur kan det uppnås till år 2050?  

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

I den Europeiska klimatlagen åtar sig EU att vara koldioxidneutralt till år 2050. Vad skulle det innebära i praktiken?

Klimatförändringarna drabbar redan hela jordklotet, med alltfler extrema väderförhållanden, såsom torka, värmeböljor, kraftig nederbörd, översvämningar och jordskred som följd, även i Europa. Andra effekter av det snabbt förändrade klimatet är ökade havsnivåer, försurning av våra vatten och förlorad biologisk mångfald.

För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius - en tröskel som FN:s klimatpanel (IPCC) anser är säker - är det nödvändigt att uppnå koldioxidneutralitet senast vid århundradets mitt. Målet fastslås också i Parisavtalet som undertecknades av 195 länder, däribland EU.

Enligt artikel 4 i avtalet ska parterna till avtalet sträva efter ”att nå kulmen för de globala utsläppen av växthusgaser så snart som möjligt” och att ”genomföra snabba minskningar i enlighet med den bästa tillgängliga vetenskapen”.

I december 2019 presenterade EU-kommissionen den Europeiska gröna given, dess viktigaste plan för att göra Europa klimatneutralt till år 2050. Målet ska nås genom den Europeiska klimatlagen som gör det till bindande lagstiftning.


Vad är koldioxidneutralitet?

Koldioxidneutralitet innebär att det finns balans mellan utsläppen av koldioxid och absorbering av koldioxid från atmosfären till koldioxidsänkor. För att uppnå nettoutsläpp som är noll måste de globala utsläppen av växthusgaser vägas upp av att motsvarande mängd kol binds upp.

Koldioxidsänkor är varje system som absorberar mer koldioxid än det släpper ut. De största naturliga sänkorna är jorden, skogarna och haven. Enligt beräkningar tar naturliga sänkor bort mellan 9,5 och 11 gigaton koldioxid varje år. Globalt uppgick koldioxidutsläppen till 38 gigaton 2019.

Än så länge finns inga artificiella koldioxidsänkor som kan ta bort koldioxid från atmosfären i den utsträckning som behövs för att bekämpa den globala uppvärmningen.

Koldioxiden som förvaras i naturliga sänkor t.ex. i skogar släpps ut i atmosfären genom skogsbränder, förändrad markanvändning eller skogsavverkning. Därför är det nödvändigt att minska utsläppen av koldioxid för att nå klimatneutralitet.

Klimatkompensation

Ett annat sätt att minska utsläppen och sträva efter koldioxidneutralitet är att kompensera utsläpp inom en sektor genom att minska dem någon annanstans. Det kan göras genom investeringar i förnybar energi, energieffektivitet eller andra rena teknologier, som har små koldioxidutsläpp. EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett exempel på klimatkompenserande system.

Klimatneutralitet - Vad innebär det? Foto: Sebastian Pichler på Unsplash  

EU-mål

Europeiska unionen har åtagit sig en ambitiös klimatpolitik. I enlighet med Gröna given ska EU till år 2050 ta bort lika mycket koldioxidutsläpp som unionen producerar och därmed bli den första klimatneutrala kontinenten. Målet kommer att bli juridiskt bindande om Europaparlamentet och rådet godkänner EU:s föreslagna nya klimatlag. EU:s utsläppsdelmål fram till år 2030 skulle i så fall också uppdateras från det nuvarande målet på 40 procent minskning till ett mer ambitiöst mål.

Den 7 oktober gav Europaparlamentets kammare sitt stöd till en Europeisk klimatlag som förutom klimatneutralitet till år 2050 också inför utsläppminskningar med 60 procent fram till år 2030 jämfört med 1990-års nivåer, vilket är ambitiösare än kommissionens förslag på 55 procent. Ledamöterna kräver att kommissionen fastställer ytterligare ett delmål fram till år 2040 för att säkerställa framsteg fram till slutmålet.

Dessutom har ledamöterna uppmanat medlemsländerna att självständigt uppnå klimatneutralitet och krävt att efter år 2050 ska mer koldioxid tas ur atmosfären än vad som tillförs genom utsläpp. Dessutom ska alla direkta eller indirekta subventioner till fossila bränslen fasas ut senast år 2025.

Ledamöterna vill också att EU inrättar ett klimatförändringsråd: ett oberoende vetenskapligt organ som ska bedöma om politiken är konsekvent och övervaka framstegen.

I nästa etapp kommer parlamentet att inleda förhandlingar med rådet.

För närvarande har fem EU-länder lagstiftat om klimatneutralitetsmålet: Sverige ska nå nollnettoutsläppsmålet till år 2045, och Danmark, Frankrike, Tyskland och Ungern till år 2050.

Läs mer om EU:s kamp för att minska utsläppen av koldioxid:

Nationella mål till år 2030

Koldioxidutsläppmål för bilar

Koldioxidutsläpp från bilar i siffror (nyhetsgrafik)

Nyhetsgrafik: Historik över klimatförhandlingarna