Klimatet: Parlamentet driver på för snabbare EU-åtgärder och energioberoende

Reformerad utsläppshandel: gratis utsläppsrätter för industrin fasas ut snabbare och medborgarna omfattas inte av utsläppshandelssystem II förrän senare
Bredare räckvidd och snabbare genomförande i nytt instrument för koldioxidläckage
En social klimatfond ska bekämpa energi- och rörlighetsfattigdom

WIND-TURBINES_AdobeStock_Kampan — Den europeiska klimatlagen medför att EU ska vara klimatneutralt senast 2050 ©Kampan/Adobe stock

Parlamentet har antagit sin ståndpunkt om tre viktiga EU-lagförslag i kampen mot klimatförändringarna. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent före 2030.

Efter en plenardebatt den sjunde juni antog Europaparlamentet på onsdagen sin ståndpunkt om tre viktiga EU-lagar som ingår i 55 %-paketet för 2030. Det här är EU:s plan för att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser (klimatneutralitet) senast 2050, i linje med den europeiska klimatlagen. Parlamentet är nu redo att inleda förhandlingar med EU:s regeringar om den slutliga utformningen av lagarna.

Paketet som antogs i dag är ett viktigt steg för EU mot målet att bli kvitt dyra och förorenande fossila bränslen från Ryssland i god tid före 2030.

Reformen av utsläppshandelssystemet

Parlamentet vill få industrin att minska sina utsläpp ännu mer och investera i koldioxidsnål teknik. I reformen av utsläppshandelssystemet bör följande ingå:

Det nya utsläppshandelssystemet II för byggnader och vägtransporter – medborgare undantagna fram till 2029.
Målet för minskade växthusgasutsläpp 2030 bör ökas från 61 till 63 procent.
Gratis utsläppsrätter ska fasas ut från 2027 och vara helt borta senast 2032.
Ett bonus-malus-system ska införas från och med 2025.
Intäkterna ska bara kunna användas för klimatåtgärder i EU och medlemsländerna.

Läs mer i ett separat pressmeddelande som kommer att finnas tillgängligt här inom kort.

Ett nytt ambitiöst instrument för koldioxidläckage

Parlamentarikerna vill se ett bredare tillämpningsområde och ett snabbare införande av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid för att förhindra koldioxidläckage och höja den globala klimatambitionen. Det går ut på bland annat följande:

- Ett tidigare införande av gränsjusteringsmekanismen och avskaffande av gratis utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem senast 2032.

- Tillämpningsområdet ska breddas och omfatta organiska kemikalier, plast, vätgas, ammoniak och indirekta utsläpp.

- Ett belopp motsvarande intäkterna från gränsjusteringsmekanismen bör användas från EU:s budget för att stödja den gröna omställningen i de minst utvecklade länderna;

- Det behövs en central EU-myndighet för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid.

Läs mer i det separata pressmeddelande som snart kommer att finnas tillgängligt.

En social klimatfond i kampen mot energi- och rörlighetsfattigdom

Parlamentet stöder förslaget att inrätta en social klimatfond för att hjälpa dem som drabbas hårdast av energi- och rörlighetsfattigdom att hantera de ökade kostnaderna i energiomställningen. Klimatfonden bör omfatta följande:

- Tillfälligt direkt inkomststöd (till exempel sänkta energiskatter och energiavgifter) för att mildra inverkan från höjda priser på vägtransporter och bränsle för uppvärmning.

- Investeringar i renovering av byggnader, förnybar energi och en övergång från privata transporter till kollektivtrafik, bilpooler och bildelning samt andra aktiva sätt att ta sig runt, till exempel cykling. Åtgärderna kan vara i form av skatteincitament, kuponger, subventioner eller nollräntelån.

Läs mer i det separata pressmeddelande som snart finns tillgängligt här.

Parlamentet har också antagit sin position om:

- Regler för koldioxidutsläpp från bilar och lätta nyttofordon

- Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

- Växthusgasutsläpp i andra sektorer (ansvarsfördelning)

- Minskade utsläpp från luftfartssektorn

- Reserven för marknadsstabilitet