Kretsloppssamhället: definition, betydelse och nytta  

Den Europeiska unionen producerar mer än 2,5 miljarder ton avfall varje år. För närvarande uppdaterar unionen sin lagstiftning om avfallshantering för att främja en övergång från en linjär ekonomi, till kretsloppssamhället – en cirkulär ekonomi. Men vad är egentligen en cirkulär ekonomi? Och vad är nyttan med en sådan omställning?

Vad är den cirkulära ekonomin?

• Cirkulär ekonomi är en modell för att producera och konsumera, som inbegriper att dela, låna, återanvända, reparera och återvinna existerande material och produkter så länge som möjligt, för att skapa vidare värde. På det sättet kan produkters livscykler förlängas. I praktiken innebär det att avfallet minskas till ett minimum. När en produkts livslängd närmar sig sitt slut, sparas materialet inom ekonomin så långt möjligt genom återvinning. De kan återanvändas igen och igen och därigenom skapa fortsatt värde.
• Detta kontrasteras mot den traditionella, linjära ekonomiska modellen som bygger på ett ”slit och släng”-mönster. Modellen förlitar sig på stora mängder av billiga, lättillgängliga material och energi. Europaparlamentet har också krävt åtgärder mot så kallat planerat åldrande som ryms i den här modellen.

Nyttan: Varför måste vi ställa om till den cirkulära ekonomin?

För att skydda miljön

Genom att återvinna och återanvända produkter minskar vi användningen av naturresurser, minskar intrång i miljö och livsmiljöer, samt begränsar skador på den biologiska mångfalden.

En annan nytta för kretsloppssamhället är att utsläppen av växthusgaser minskar. Enligt EU:s miljöbyrå svarar industriprocesser och produktanvändning för 9,1 procent av utsläppen av växthusgaser inom EU, medan avfallshantering svarar för 3,32 procent.

Att skapa mer effektiva och hållbara produkter redan från början skulle hjälpa till att minska energi- och resursanvändningen, eftersom mer än 80 procent av produkters miljöpåverkan bestäms av utvecklingsfasen.

Ett skifte mot mer pålitliga produkter som kan återanvändas, uppgraderas eller repareras skulle minska mängden avfall. Förpackningsfrågan växer, och i genomsnitt genererar varje europé nästan 180 kg förpackningsavfall om året. Målet är att ta itu med överflödig paketering och förbättra produkters utformning för att främja återvinning och återanvändning.

Minska beroendet av råvaror

Världens befolkning växer, och med den, behov av råvaror. Men tillgången till viktiga råvaror är begränsad.

Ändliga resurser innebär också att vissa EU-länder är beroende av andra länder för råvaruproduktion. Enligt Eurostat importerar EU ungefär hälften av de råvaror unionen konsumerar.

Det totala värdet av handeln (import plus export) med råvaror mellan EU och resten av världen har nästan tredubblats sedan 2002, där exporterna växer snabbare än importerna. Trots det importerar EU fortfarande mer än unionen exporterar. År 2021 medförde detta ett handelsunderskott på 35,5 miljarder euro.

Att återanvända råvaror mildrar riskerna kopplade till försörjningen, såsom prisinstabilitet, tillgänglighet och importberoende.

Detta gäller särskilt kritiska råvaror som behövs för att producera teknik som är nödvändig för att uppnå klimatmål, såsom batterier och elmotorer.

Skapa jobb och spara pengar för konsumenterna

Att röra sig mot kretsloppssamhället skulle kunna öka konkurrenskraften, uppmuntra innovation, öka den ekonomiska tillväxten och skapa jobb (700 000 arbetstillfällen bara inom EU fram till år 2030).

Att utforma material och produkter för cirkulär användning skulle också främja innovation inom olika sektorer i ekonomin.

Konsumenter får tillgång till hållbarare och mer innovativa produkter vilket kommer att öka livskvalitet och spara pengar på lång sikt.

Vad gör EU för att bli en cirkulär ekonomi?

I mars 2020 presenterade EU-kommissionen handlingsplanen för den cirkulära ekonomin som syftar till en mer hållbar produktdesign, minskat avfall och stärkt rätt till konsumenterna (exempelvis rätten till reparation). Särskilt fokus läggs på resursintensiva sektorer, såsom elektronik och IKT, plast, textil och konstruktion.

I februari 2021 antog parlamentet en resolution om den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi som kräver ytterligare åtgärder för att uppnå en koldioxidneutral, miljömässigt hållbar, giftfri och helt cirkulär ekonomi till 2050. Det inkluderar även strängare återvinningsregler och bindande mål för materialanvändning och konsumtion till 2030.

Som en del av handlingsplanen släppte kommissionen i mars 2022 det första åtgärdspaketet för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Förslagen inkluderar att stärka hållbara produkter, stärka konsumenternas roll i den gröna omställningen, göra en översyn av förordningen för byggnadskonstruktion och att införa en strategi för hållbara textilier.

I november 2022 föreslog kommissionen nya EU-regler för förpackningar. Syftet är att minska förpackningsavfallet och förbättra förpackningsdesign, till exempel genom tydlig märkning för att främja återanvändning och återvinning. I förslaget efterlyses även en övergång till biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast.