EU:s nya industristrategi: Vilka utmaningar bör EU ta itu med?

Ledamöter vill att EU:s uppdaterade industristrategi ska underlätta för europeiska företag att bli konkurrenskraftiga, rena och motståndskraftiga.

En industristrategi för tiden efter pandemin

Europeiska företag har drabbats hårt av Covid-19-pandemin. Många har tvingats minska sin personalstyrka och samtidigt hitta nya sätt att arbeta för att hålla jämna steg med den nödvändiga digitala och gröna omställningen.

I maj 2021 lade Europeiska kommissionen fram sitt uppdaterade förslag till EU:s industristrategi. Syftet är att återspegla de förändrade omständigheterna.

Den uppdaterade strategin bygger på lärdomarna från Covid-krisen, däribland för att främja återhämtningen och ta itu med EU:s strategiska beroenden på teknisk och industriell nivå. Strategin understryker behovet av att stärka EU:s inre marknads motståndskraft mot störningar och att säkerställa kontinuitet i den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital. Den belyser också behovet av att analysera och åtgärda strategiska beroenden samt vikten av att påskynda den gröna och digitala övergången.

I förslaget föreslås ett krisinstrument för den inre marknaden, i syfte att mildra effekterna av framtida marknadskriser, skydda den fria rörligheten för tjänster och varor samt maximera tillgången på viktiga produkter.

Den 13 juli 2022 antog parlamentets industriutskott ett betänkande som efterlyser en uppdaterad strategi för att säkerställa en konkurrenskraftig, ren och motståndskraftig industri i EU. Parlamentet förväntas godkänna det under plenarsammanträdet som äger rum i Strasbourg i september.


EU:s industriella landskap i siffror


Industrin står för mer än 20 procent av EU:s ekonomi. Den skapar och producerar innovationer, hållbara material och produkter som behövs för framtidens ekonomi och samhälle. Dessutom står den för 80 procent av varuexporten. EU är också en av de främsta globala leverantörerna och mottagarna av utländska direktinvesteringar.

Tillverkningsindustrin utgör den största delen av EU:s industriella ekonomi och står för mer än fyra femtedelar (84,7 procent) av det industriella förädlingsvärdet i EU och 90,3 procent av sysselsättningen inom industrin under 2019.

Läs om EU:s återhämtningsplan här.


Att stärka små och medelstora företag för en hållbar tillväxt


År 2019 fanns det 23,2 miljoner företag i EU:s icke-finansiella företagsekonomi. De sysselsatte 131,5 miljoner människor. Majoriteten (99,8 procent) var mikroföretag och små och medelstora företag. Dessa genererade mer än hälften av EU:s bruttonationalprodukt.

Start-ups samt små och medelstora företag är avgörande för digitaliseringen av EU och en viktig källa till innovation.

Industristrategin tar fokus på dessa, då många av dem har dragit på sig skulder på grund av nationella åtgärder mot pandemin. Det har minskat deras investeringskapacitet, vilket sannolikt kommer att leda till bromsande tillväxt på lång sikt.

Att göra industrin mer motståndskraftig


EU består av ledande forskningsinstitut, företag och högkvalificerade arbetskraft. Deras styrkor bör bevaras. Därför kräver ledamöterna:

  • Åtgärder för att den gröna och digitala omställningen bevarar arbetstillfällen, konkurrenskraft och förmågan att tillverka gröna produkter.
  • En årlig övervakning och rapportering om de europeiska industriella ekosystemens konkurrenskraft och motståndskraft samt en överblick av de framsteg som gjorts.
  • Att en defensiv verktygslåda skapas för att skydda EU-marknaden från störande utländska subventioner, förhindra illojal konkurrens från utländska statsstödda företag och skydda viktiga sektorer och tekniker inom EU.
  • En ambitiös nivå på investeringarna i forskning och utveckling. För närvarande har målet om att 3 procent av bruttonationalprodukten ska investeras i forskning och utveckling inte har uppnåtts i majoriteten av EU-länderna.
  • En förstärkt "Made in EU"-strategi och ett snabbare införande av industri 4.0-teknik.
  • En tydlig minskning av EU:s externa beroende av kritiska råvaror.


Investera i konkurrenskraftiga och gröna företag


Inom ramen för industristrategin bör EU göra det möjligt för företagen att bidra till målen om klimatneutralitet, som i enlighet med Gröna given och 55%-paketet ska stödja företag, särskilt små och medelstora företag, i övergången till en digital och koldioxidneutral ekonomi samt bidra till att skapa högkvalitativa arbetstillfällen.

För att Gröna given ska bli en verklig tillväxtstrategi måste den kombineras med en ambitiös industripolitik. Ledamöterna vill därför att kommissionen ska stimulera produktionen av förnybar och koldioxidsnål energi för att främja överkomliga priser och öka samordningen och finansiering av nödvändig infrastruktur för el, energi, vätgas, koldioxid och uppvärmning/kylning.

Deras andra förslag omfattar ett snabbare genomförande av instrument, inklusive viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, och industriella allianser som utvecklar innovativ banbrytande teknik som behövs för energiomställningen.


Läs mer om
EU:s åtgärder mot klimatförändringarna.