Propaganda: “Vapnen som används emot oss utvecklas ständigt” (intervju)

– Den stora farhågan är sociala medie-plattformar, varnar föredraganden för parlamentets betänkande om desinformation.

Bild på Anna Fotyga
Intervju med Anna Fotyga

Fientlig propaganda som försöker underminera EU skulle kunna påverka det kommande EU-valet. Ledamöter bekymrar sig särskilt för sociala-medieplattformar och föreslår nya åtgärder.

Vi pratade om rekommendationerna i betänkandet för EU:s strategiska kommunikation för att motarbeta propaganda mot unionen från tredje part med författaren av parlamentets betänkande Anna Fotyga (ECR, PL).

Kammaren röstar för hårdare tag emot desinformation
Enligt betänkandet, som kammaren antog den 13 mars, har spridandet av desinformation blivit mer sofistikerat, tack vare nya verktyg (såsom appar för direktmeddelanden, sökmotoroptimering, manipulering av ljud och bilder), och mer aggressivt. Betänkandet fördömer ökningen av aggressiv spridning från Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea, som enligt ledamöter försöker underminera europeiska demokratier och suveräniteten hos de länder i öst som EU har partneravtal med, såväl som påverka val och stödja extremiströrelser.

Föredragande Anna Fotyga förklarar.

Hur säkert är EU-valet från inblandning av tredje part, cyberattacker och fientlig propaganda?
– Vi talar om 27 parallella valprocesser, en i varje medlemsstat, vilka kan bli föremål för fientliga aktörer som använder skräddarsydda verktyg; illvilligt programmerade botar, algoritmer, artificiell intelligens, troll, ”deep fakes” (kraftigt manipulerade ansiktsbilder och klipp), fejkkonton i politiska kampanjer och likaså cyberattacker under valprocessen.

– Efter de senaste fallen av inblandning i val och folkomröstningar är jag säker på att medlemsstaterna har kommit igång med bedömandet av situationer inom respektive territorier. Hursomhelst så kräver investeringar i kapaciteten att bekämpa desinformationskampanjer och förbättrandet hos allmänheten att upptäcka desinformation tid, plus att vapnen som används emot oss utvecklas ständigt.

– På grund av detta har vissa steg tagits på EU-nivå, som EU:s uppförandekod för desinformation, vilken säkerställer öppenhet för politisk reklam och uppmuntrar till avgörande åtgärder emot fejkkonton på sociala medie-plattformar.

Vad behöver vi göra för att bli bättre?
– Vi borde tänka ett steg före, snarare än att reagera. Vi behöver definitivt lägga ytterligare fokus på hur artificiell intelligens kan användas illvilligt - och utveckla samt tillämpa AI för att bättre kunna bekämpa den. Nyckeln till att lyckas med detta är att namnge förövare, deras sponsorer och vilka mål de försöker uppnå offentligt. Ett kraftfullt svar från unionen borde innehålla en rad åtgärder, inklusive målinriktade sanktioner.

Är vissa EU-länder mer sårbara för desinformation än andra?
– Aggressiva informationskampanjer är del av en större strategi. Informationskrigföring som sker i samband med militära framryckningar borde tas allvarligt och bekämpas med övertygelse och enhet. Rysslands desinformationskampanjer fortsätter främst att vara inriktade på östra Ukraina och Krim, men sätter alltid länder som de har kulturella, historiska, språkliga eller politiska band i fokus. Projektet EUvsDisinfo har avslöjat mer än 4 000 fall av desinformationskampanjer på en rad områden.

Hur ser vi till att inte censur eller hämmande av yttrandefriheten uppmuntras när vi bekämpar propaganda?
– Som vi understryker i betänkandet är yttrandefrihet och åsiktsfrihet, precis som mediernas mångfald, en del av själva hjärtat i motståndskraftiga samhällen och bidrar till det bästa skyddet emot desinformation och fientlig propaganda. Censur skulle underminera oss. Det är därför som vi poängterar vikten av öppenhet för ägandeskapet av medier och mångfald. Vår största farhåga i betänkandet är sociala medie-plattformar. Vi är medvetna om att nedstängandet av misstänkta konton kan uppfattas som censur, och därför behöver sådana åtgärder vara tydligt motiverade.

Desinformation - så tycker svenskarna

77%

av internetanvändarna i Sverige är bekymrade över desinformation eller felaktig information inför och under val.
KällaGå till ursprungssidan

85 %

av de tillfrågade ser fejknyheter som ett problem i Sverige och 86% upplever att det är ett problem för demokratin över lag.
KällaGå till ursprungssidan

Experter är ense om att desinformation har större inverkan än någonsin eftersom digitala verktyg gör det lättare och billigare för vem som helst att lägga upp och sprida information på nätet.


Mer information

Relaterade artiklar

Dela den här artikeln på: