
Se vår tidslinje för en översikt över hur EU och Europaparlamentet fortsätter att stödja Ukraina under 2023
Se vår tidslinje för en översikt över hur EU och Europaparlamentet fortsätter att stödja Ukraina under 2023
Redan före Rysslands angrepp på Ukraina i februari 2022 var EU angeläget om att stödja och stärka banden med Kiev. Ta reda på hur.
EU och Europaparlamentet har stött Ukraina ända sedan Ryssland inledde en omotiverad och olaglig fullskalig invasion av landet den 24 februari 2022.
Ledamöterna uppmanar Nato-allierade att hedra sina åtaganden gentemot Ukraina och bana väg för en inbjudan till landet att ansluta sig till försvarsalliansen.
På torsdagen talade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till Europaparlamentet under ett extrainsatt plenarsammanträde i Bryssel.
I en resolution som antogs på torsdagen kräver ledamöterna att den ryska politiska och militära ledningen ska ställas till svars för aggressionsbrottet mot Ukraina.
Inför toppmötet mellan EU och Ukraina den tredje februari bekräftar ledamöterna på nytt sitt stöd för Ukrainas EU-medlemskap och upprepar behovet av en meritbaserad anslutningsprocess.
Med anledning av de grymheter som Vladimir Putins regim utfört mot civilbefolkningen i Ukraina har ledamöterna beslutat att kategorisera Ryssland som en statlig sponsor av terrorism.
Kriget i Ukraina påminner oss om de mörkaste kapitlen i Europas historia, säger David McAllister som är ordförande för parlamentets utrikesutskott.
Europaparlamentet kräver att EU-länderna allvarligt överväger att leverera stridsflygplan, helikoptrar, lämpliga missilsystem och en betydande ökning av ammunition till Ukraina.
Europaparlamentarikerna har tilldelat Sacharovpriset för tankefrihet 2022 till Ukrainas modiga folk, som representeras av sin president, folkvalda ledare och civilsamhället.
Parlamentets Sacharovpris 2022 tilldelades ukrainas modiga folk vid en ceremoni den 14 december.
Om Ukraina och Moldavien får status som kandidatländer skulle det inte bara stärka de två länderna utan även EU, sade Roberta Metsola i ett tal till EU:s ledare.
Talman Roberta Metsola uppmanade EU-ledarna att göra ett långsiktigt åtagande avseende Ukraina, inklusive att trygga EU:s energioberoende.
En månad efter Rysslands angrepp på Ukraina fördömde ledamöterna enhälligt den brutala invasionen och uppmanade EU att ytterligare sanktionera Moskva och skydda den europeiska ekonomin.
I den årliga debatten om tillståndet i EU frågade ledamöterna ut kommissionsordförande Ursula von der Leyen om kommissionens arbete under det gångna året och dess kommande planer.
Parlamentet uppmanar alla länder och internationella organisationer att fördöma de så kallade ”folkomröstningarna” i Ukraina samt Rysslands försök att annektera territorium med våld.
På EU:s toppmöte berömde talman Roberta Metsola EU:s svar på kriget i Ukraina och uppmanade EU:s ledare att stå upp för dem som söker skydd.
Parlamentet kräver att det inrättas säkra passager för barn som flyr från kriget i Ukraina och att man snabbt hjälper barn som är internflyktingar eller som inte kan lämna omringade områden.
Den särskilda internationella tribunalen bör utreda ryska ledare, militära befälhavare och deras allierade för aggressionsbrott mot Ukraina.
Efter att fler än två miljoner människor flytt från kriget i Ukraina vill ledamöterna att EU-länderna fortsätter att visa solidaritet.
Rysslands invasion av Ukraina har tvingat miljontals människor att lämna sina hem. Ta reda på vad EU gör för att hantera sina yttre gränser och för att hjälpa dem som är på flykt.
Europaparlamentet vill se mer stöd för Ukraina och tuffare sanktioner mot Ryssland, efter dess invasion av landet.
Parlamentet efterlyser ytterligare finansiering för att hantera konsekvenserna av kriget i Ukraina, bland annat genom att beslagta ryska oligarkers tillgångar och införa nya EU-medel.
I en plenardebatt på onsdagen slöt ledamöterna upp bakom Estlands premiärminister Kaja Kallas och krävde starkare EU-försvar, minskat energiberoende och solidaritet med Ukraina.
I en debatt om förbindelserna mellan EU och Ryssland, europeisk säkerhet och Rysslands militära hot mot Ukraina krävde ledamöterna ett enat EU-svar och uttryckte sitt stöd för Ukraina.
Parlamentet efterlyser ett omedelbart och omfattande livsmedelsbistånd till Ukraina samt en mer oberoende livsmedelsproduktion inom EU.
Angreppet på Ukraina och den ryska militära uppbyggnaden har bidragit till den ansträngda relationen mellan EU och Ryssland. Läs mer om orsakerna och parlamentets ståndpunkt.
I en debatt om Rysslands invasion av Ukraina uttryckte ledamöterna sitt orubbliga stöd för Ukraina och för ansträngningarna att föra landet närmare den europeiska gemenskapen.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau betonade i sitt tal till ledamöterna att Nato och EU är mer beslutsamma och enade än någonsin och att trycket på Vladimir Putin måste öka.
I en plenardebatt på onsdagen betonade ledamöterna att enighet inom EU och solidaritet är avgörande för att kunna stödja Ukraina och för den framtida återuppbyggnaden av landet.
Se vår tidslinje för en översikt över hur EU och Europaparlamentet har stöttat Ukraina under 2022 sedan Rysslands invasion inleddes den 24 februari.
2018 års Sacharovpris för tankefrihet tilldelades den ukrainske filmregissören och författaren Oleg Sentsov.
Med temperaturer på över 20 minusgrader i östra Ukraina, försvann el, värme och vatten för invånarna då pro-ryska rebeller bröt vapenvilan och började beskjuta området förra veckan. Då detta inte bara är en isolerad humanitär nödsituation utan påverkar Europas säkerhet och EU:s grundläggande principer har Europaparlamentet tagit ställning. Mot bakgrund av osäkerheten om USA:s framtida utrikespolitik och ett påstridigt Ryssland, kan situationen ta en oväntad vändning.
Efter bara lite mer än två år sedan då Euromajdan-protesterna resulterade i att president Janukovytj förlorade makten, befinner sig Ukraina fortfarande mellan krig och fred.
"Ukrainas behov har inte minskat, men allmänhetens fokus har riktats på annat." Så säger den tidigare talmannen Pat Cox i en intervju inför "Ukrainska veckan, en konferens om god parlamentarisk praxis och lagstiftning i Europaparlamentet 29 februari till 2 mars, som är resultatet av ett samförståndsavtal med det ukrainska parlamentet från förra året. 40 ukrainska parlamentariker deltog när Cox som presenterat ett betänkande om kapacitetshöjande åtgärder inledde veckan.
På onsdagen röstade parlamentet ja till att EU ska låna 1,8 miljarder euro till Ukraina för att hjälpa landet ur dess akuta problem med betalningsbalansen. EU kommer att låna pengarna utifrån och sedan låna det vidare till Ukraina med samma ränta. Utbetalningen ska kopplas till att Ukraina uppfyller sina löften om strukturreformer för att ta itu med de problem som orsakade den nuvarande krisen.
"Vårt parlament bör bli en ledande demokratisk, lagstiftande och europeisk institution i Ukraina", sade Volodymyr Grojsman, talman i det ukrainska parlamentet, under en konferens i parlamentet i Bryssel. Deltagarna delade med sig av goda exempel från parlamentariskt arbete, från tillsyn och från lagstiftningsarbete. De enades bland annat om förslag för förbättrad kvalitet i lagstiftningsprocessen i Ukrainas parlament, och om effektivare och öppnare EU-samarbete. Se vår video för en summering.
Ukraina bör snabbt bilda en ny regering och sjösätta reformer, sade ledamöter i ett möte med landets ledare, dagen efter parlamentsvalet som vanns av pro-europeiska partier. Under valdagen fanns gruppen från parlamentet på plats för att säkerställa att valet genomfördes rättvist och transparent. Dagen efter mötte ledamöterna Ukrainas president och premiärminister, och lovade då att göra allt som står i parlamentets makt för att fullfölja det associeringssavtal som nyligen röstades igenom.
Relationerna mellan EU och Ryssland diskuterades idag i kammaren, och imorgon kommer ledamöterna att rösta om ett betänkande om den rådande situationen. Föredragande Gabrielius Landsbergis (EPP, Litauen) som har skrivit betänkandet, gav oss sin syn på hur det aktuella inreseförbudet för europeiska politiker och tjänstemän och vilken effekt sanktionerna mot Ryssland har.
EU:s medlemsländer har återstartat fredssamtalen med Ryssland och Ukraina för att förhindra att situationen i landet blir värre. På måndagen mötte parlamentets utrikesutskott Aleksej Pusjkov, ordförande i ryska dumans utskott för internationella frågor, för att diskutera läget. Othmar Karas är österrikisk ledamot i EPP-gruppen samt ordförande i parlamentets delegation till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland. Efter mötet gav han oss sin syn.
Europaparlamentet gav på tisdagen i Strasbourg sitt godkännande till associationsavtalet mellan EU och Ukraina, som gradvis kommer att innebära ett långtgående och omfattande frihandelsområde. Samtidigt ratificerades avtalet också av det ukrainska parlamentet i Kiev. Överenskommelsen väntas skapa ett djupgående politiskt partnerskap och ekonomisk integration mellan EU och Ukraina samt ge fritt marknadstillträde.
– Vi kan inte bara stå vid sidan om och titta på samtidigt som brott sker mot grundläggande principer i det internationella samhället, sade Europaparlamentets talman Martin Schulz under sitt besök i Kiev på fredagen. Vi har enats om regler för stater att följa när vi är i kontakt med varandra. Dessa regler gäller för alla. Under sitt två dagar långa besök mötte Schulz premiärminister Arsenij Jatsenjuk och president Petro Porosjenko.
På torsdagen röstade parlamentet för att ta bort ungefär 98 procent av tullarna som tas ut på ukrainsk järn-, stål-, jordbruks- och maskinexport vid EU:s gränser. Denna från EU:s sida ensidiga åtgärd ska stärka Ukrainas vacklande ekonomi genom att spara landets tillverkare och exportörer närmare 487 miljoner euro per år.
Det var med en högst symbolisk parallell omröstning i Strasbourg och i Kiev som Europaparlamentet och det ukrainska parlamentet godkände associeringsavtalet tisdagen den 16 september. Avtalet ska ytterligare stärka banden mellan EU och Ukraina, och det var första gången en sådan synkroniserad omröstning skedde i Europaparlamentet. Avtalet har godkänts mitt under rådande konflikt mellan Ukraina och Ryssland, och samtidigt som Ryssland och EU bedriver handelsembargon mot varandra.
De dramatiska händelserna i Ukraina som ledde till att fler än 80 människor miste livet och att president Janukovytj förlorade makten förändrade landet och nu måste EU kliva in och stödja demokrati. Det sade ledamöter från hela det politiska spektrumet vid en plenardebatt om framtiden för det östeuropeiska landet den 26 februari. Talarna visade sin respekt för det ukrainska folkets mod och underströk att de fritt bör få välja framtiden för sitt eget land.
Ukraina har varit på löpsedlarna i mer än fyra månader nu. Det som började som massdemonstrationer har utvecklats till våldsamma sammandrabbningar, regeringsskifte i Kiev och slutligen Rysslands annektering av Krimhalvön. Paweł Kowal (ECR, Polen) leder parlamentets delegation till Ukraina och chattade med parlamentets följare på Facebook på onsdagen den 9 april. – EU borde ha reagerat mycket tidigare, kommenterade han under chatten EU:s agerande under krisen.
På torsdagen antog parlamentet en resolution med budskapet att Ryssland genast måste dra tillbaka sina trupper från ukrainskt territorium. Ledamöterna fördömer Rysslands "aggressiva agerande att invadera Krimhalvön" som ett brott mot folkrätten, understryker att Krims planer om att hålla en folkomröstning är olaglig och varnar att Rysslands agerande utgör ett hot mot EU:s säkerhet.
EU borde visa sitt stöd till ukrainare som protesterar mot sin regerings beslut att skjuta upp ett närmande till EU. Det sade en majoritet av Europaparlamentarikerna under en debatt om situationen i det östra grannlandet. Men, vissa av ledamöterna menade att Ukrainas beslut att inte underteckna associeringsavtalet är ett misslyckande för EU:s utrikespolitik och en seger för Ryssland.
Hur ska krisen i Ukraina lösas? Politiska ledare från hela Europa och världen har haft krissamtal i dagar för att försöka hitta det bästa sättet att hantera den ryska närvaron, läget i det delade landet och att förhindra oroligheterna från att eskalera. De två ordförandena för delegationerna till de parlamentariska samarbetskommittéerna för EU-Ryssland, Knut Fleckenstein (S&D, Tyskland), respektive EU-Ukraina, Paweł Kowal (ECR, Polen), gav oss sin syn.
Vilnius-toppmötet inom det östliga partnerskapet kan bli en milstolpe för relationerna mellan EU och Ukraina, då parterna förväntas underteckna associeringsavtalet. – EU kommer till mötet med en ny budget och konkreta lagstiftningsförslag. Det ser ut som ett bra erbjudande, sade Pawel Kowal (ECR, Polen), ordförande för delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU–Ukraina. En nyckelfråga att lösa är enligt Kowal Tymosjenko-fallet, och undertecknandet kan bero på hur den blir löst