Så stödjer EU Ukraina 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Redan före Rysslands angrepp på Ukraina i februari 2022 var EU angeläget om att stödja och stärka banden med Kiev. Ta reda på hur.

EU och Ukraina stärker banden  

Sedan Sovjetunionens upplösning 1991, har Ukraina velat gå sin egen väg, bland annat genom att skapa närmare band med resten av Europa.

Ryssland

Ukrainas relationer med Ryssland har blivit allt mer kyliga på grund av Rysslands försök att behålla landet inom sin egen intressesfär. 2014 annekterade Ryssland, i strid med internationell rätt, Krim från Ukraina, något som blev starkt fördömt av EU. Ryssland har också drivit en hybridkrigsföring mot landet bland annat genom ekonomiska påtryckningar och desinformationsattacker.

I ett betänkande som godkändes i december 2021 krävde parlamentariker att Ryssland drar tillbaka sina trupper och sade att priset kommer att bli högt för aggressioner från Moskva. I ett betänkande från april 2021 uttryckte parlamentet stor oro över den ryska militära uppbyggnaden.

Ledamöter i parlamentets utskott för utrikesfrågor och underutskottet för säkerhet och försvar befann sig i Ukraina mellan den 30 januari och den 2 februari för ett observationssuppdrag.

Den 22 februari kritiserade ledande Europaparlamentariker i starka ordalag den ryske presidenten Vladimir Putins erkännande av de i Ukraina icke-regeringskontrollerade områdena Donetsk och Luhansk som oberoende enheter.

Två dagar senare, den 24 februari, inledde Ryssland en omfattande attack på Ukraina. EU svarade med en rad sanktioner mot Ryssland och tog samtidigt initiativ för att stödja Ukraina.

Ta reda på mer i vår tidslinje över hur EU och Europaparlamentet stött Ukraina sedan starten av Rysslands invasion den 24 februari.



Ledamöter kräver utökade sanktioner

Under en debatt den 6 april krävde ledamöterna utökade sanktioner mot Ryssland, ytterligare stöd till Ukraina och att EU minskar sitt energiberoende. 

Den 7 april beslutade ledamöterna att omedelbart frigöra 3,4 miljarder euro till EU-länder som skyddar flyktingar från Rysslands invasion av Ukraina, och krävde samtidigt ett fullständigt embargo mot import av rysk olja, kärnbränsle och gas. Dessutom krävde de att alla barn som flyr kriget i Ukraina ska få säker passage och för hjälp till dem som befinner sig på flykt inom landet eller som inte kan lämna belägrade områden.

I en debatt med den franska ministern Brigitte Klinkert och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 4 maj framhöll ledamöterna vikten av EU:s interna enighet och solidaritet – idag och för den framtida återuppbyggnaden av Ukraina. Dagen därpå uppmanade parlamentet EU att skydda kvinnor som flyr från våld och människohandel i Ukraina och att ge dem tillgång till grundläggande hälsovårdstjänster. Ledamöterna berömde också europeiska transport- och turistföretag för att de hjälper flyktingar från Ukraina.

De krävde även att Ryssland återlämnar stulna flygplan och uppmanade EU att skärpa sanktionerna mot Ryssland.

Den 19 maj antog ledamöterna flera olika resolutioner om Ukraina. För att stödja landets ekonomi ställde parlamentet sig bakom ett ettårigt upphävande av EU:s importtullar på all ukrainsk export. Ledamöterna gav också klartecken till nya regler som möjliggör för EU:s byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) att på ett säkert sätt lagra och analysera bevis som rör krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. De bad EU att stödja inrättandet av en särskild internationell domstol för att straffa det aggressionsbrott som begåtts mot Ukraina, för vilket Internationella brottmålsdomstolen inte har någon behörighet. De bad även EU att ställa ryska politiska ledare, militära befälhavare och deras allierade till svars. Ledamöterna krävde finansiering för att hantera konsekvenserna av kriget i Ukraina. Detta genom att konfiskera ryska oligarkers tillgångar, använda nya egna medel från EU och fullt ut utnyttja den befintliga EU-budgeten.


Associeringsavtal mellan Ukraina och EU

I september 2014 gav parlamentet sitt stöd till associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, som inkluderade ett omfattande frihandelsavtal. Avtalet inledde en politisk relation och ekonomisk integrering mellan EU och Ukraina och gav de båda parterna ömsesidig tillgång till varandras fria marknader. Avtalet etablerade också regler gällande samarbete inom viktiga områden som energi, transport och utbildning. Det kräver också att Ukraina implementerar reformer och respekterar demokratiska principer så som de mänskliga rättigheterna och rättsstaten.

Genom frihandelsavtalet har EU och Ukraina integrerat  sina marknader genom att avskaffa importtullar och andra handelsrestriktioner. Inom vissa viktiga områden, som handeln med jordbruksprodukter, finns övergångsbestämmelser och begränsningar. EU är Ukrainas huvudsakliga handelspartner och står för 40 procent av landets internationella handel.


Visum

I april 2017 gav Europaparlamentet sitt stöd till ett avtal som undantog ukrainska medborgare från EU:s visumregler för korta vistelser.

Ukrainare som har ett biometriskt pass kan befinna sig i EU i 90 dagar under vilken 180-dagarsperiod som helst om syftet är turism, besöka familj och vänner. Reglerna gäller däremot inte om syftet är att arbeta och gäller inte för Irland.


Annat stöd

Det finns åtskilliga EU-initiativ som stödjer Ukrainas ekonomi, övergången till grön energi och landets reformer. Sedan 2014 har EU gett mer än 17 miljarder euro i form av stöd och lån för reformer i Ukraina, med särskilda krav på att framsteg görs. Mer än 11 500 ukrainska studenter har sedan 2015 deltagit i EU:s populära Erasmusprogramm.

EU har investerat i projekt avsedda att stimulera Ukrainas ekonomi, bland annat med direkt stöd till 100 000 små och medelstora företag och stöd till 10 000 företag på landsbygden. EU har också hjälpt till med landets modernisering av den offentliga IT-infrastrukturen.

Sedan början på coronapandemin har EU mobiliserat 190 miljoner euro för Ukrainas ekonomiska återhämtning så väl som 1,2 miljarder euro i makroekonomiskt bistånd. EU har också skänkt personlig skyddsutrustning samt ambulanser, medicinsk utrustning och utbildning för sjukvårdspersonal. I samarbete med ukrainska civilsamhället har EU bistått med livsmedel och läkemedel till utsatta familjer.


Sacharovpriset

2018 gav parlamentet Sacharovpriset för tankefrihet till Oleg Sentsov. Den ukrainska filmregissören och människorättsaktivisten fängslades för att han protesterat, på frihetstorget i Kyiv, mot Rysslands annektering av hans hem Krim. Han frisläpptes 2019 som en del av ett fångutbyte mellan Ryssland och Ukraina.

Ukraina-EU delegationen