Stoppa terrorismen: Detta gör EU 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Att stoppa terrorism kräver insatser för att förhindra finansiering och radikalisering samt för att bevaka gränser. Läs mer om hur EU tacklar terrorismen.

Blommor hedrar den av terrorister mördade franska läraren Samuel Paty ©Bertrand GUAY/AFP  

EU:s åtgärder som ska förebygga nya attacker sträcker sig från att införa allt noggrannare yttre gränskontroller, bättre samverkan mellan polis- och rättsliga instanser i spårningen av misstänkta och i jakten på förbrytare, förhindrandet av terrorfinansiering, tacklandet av organiserad brottslighet, åtgärder för att undvika radikalisering med mera.

Läs mer om terrorattacker, dödsoffer och gripanden i EU under 2019.

Hur definierar EU terrorism?

EU:s gemensamma rättsliga definition av terrorbrott fastställs i terrorbekämpningsdirektivet, och anger handlingar som syftar till att:

  • Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning.
  • Otillbörligen tvinga ett offentligt organ eller en internationell organisation att utföra eller att avstå från att utföra en viss handling.
  • Allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller i en internationell organisation.

Förbättrandet av EU:s gränskontroller

För att bättre kunna bibehålla säkerheten inom Schengenområdet infördes systematiska kontroller vid yttre gränser på alla inresande till EU - inklusive EU-medborgare - i april 2017.

Ett nytt registreringssystem för att kontrollera in- och utresor och de resor i Schengenområdet som görs av medborgare utanför EU avtalades av Europaparlamentet och EU:s ministrar i november 2017 och ska vara i drift från 2020.

Resenärer från länder utanför EU som inte behöver ett inresevisum kommer att screenas genom Etias-systemet (European Travel Information and Authorisation), vilket ska vara operativt från 2021.

För att förebygga att terrorister kan röra sig fritt inom EU har flertalet länder infört tillfälliga gränskontroller. Parlamentet ser inte dessa inre gränskontroller som motiverade och att de är en fara för Schengenområdet och vill tillåta dem endast som en sista utväg.

Ta reda på mer i artikeln om Schengens gränser.

Säkra yttre gränser

Den europeiska gräns- och kustbevakningen ska ha en permanent styrka bestående av 10 000 gränsbevakare till år 2027 för att säkra EU:s 13 000 km långa yttre landgräns och nästan 66 000 km till havs. Den nya permanenta styrkan ska, vid begäran från ett EU-land, kunna utföra gränskontroller, hantera migration och bekämpa gränsöverskridande brott.

Hindrandet av fler "utländska stridande"

Sedan 2015 har det skett en ökning av religiöst inspirerad terrorism i EU. Fram till år 2017 beräknas ungefär 5 000 individer från EU ha rest till konfliktområden i Syrien och Irak för att ansluta sig till jihadistiska terrorgrupper. Sedan dess har antalet tillresande minskat drastiskt. År 2019 rapporterades ett fåtal av dessa "utländska stridande" ha återvänt, men hundratals europeiska medborgare med kopplingar till Islamiska staten finns kvar i Syrien och Irak.

För att kunna kriminalisera handlingar, som att träna tillsammans med terrorister eller resa för terrorsyften men också att arrangera och underlätta sådana resor, införde EU en gemensam terrorlagstiftning, som tillsammans med nya yttre gränskontroller ska hjälpa till att få bukt med fenomenet ”utländska stridande”.

Passageraruppgifter (PNR)

Flygbolag som utför resor in och ut ur EU (och tvärtom) är förpliktigade att delge nationella myndigheter sina respektive passagerares uppgifter, såsom namn, resedatum, resrutt och betalningsmetod. De här så kallade PNR-uppgifterna används för att förebygga, upptäcka, utreda och åtala terrorismförbrytelser och grov brottslighet. Förhandlingarna tog mer än fem år och Europaparlamentet krävde att känsliga uppgifter (betecknande etniskt ursprung, religion, politisk färg, hälsa och sexuell läggning) och personuppgifter skulle skyddas.

Lär dig mer om PNR-uppgifter här.

Intensifiera utbytet av relevant information

Kriminella och terrorister använder ofta flertalet falska identiteter för att undgå gränskontrollerande vakter och polis. Detta understryker vikten av ett effektivt utbyte av information mellan berörda auktoriteter - brottsbekämpning, rättsinstanser, underrättelsetjänst - i medlemsländerna.

Under 2018 avtalades nya regler för att förbättra Schengens informationssystem (SIS), med nya slags varningssignaler för terrorismrelaterade händelser. Databasen gör det möjligt för polis och gränsvakter att lägga in och samråda om rapporter på efterlysta eller saknade personer, samt förlorade eller stulna föremål. Genom att använda nuvarande och framtida informationsdatabaser på ett mer intelligent och inriktat sätt, så borde de befintliga informationssystem som EU har kunna underlätta hanteringen av gränser, säkerhet och migration med hjälp av informationsutbyte. Den här nya sortens samverkan ska vara i bruk efter 2023 och innebär en enda kontaktpunkt för sökningar, såväl som ett system för biometrisk matchning för underlättandet av identifiering.

Europol, EU:s polisorgan, hjälper nationella polismyndigheter i utbytet av uppgifter. I maj 2016 enades Europaparlamentet om att ge Europol ytterligare befogenheter för att kunna intensifiera kampen emot terrorism såväl som att upprätta specialiserade enheter, till exempel ett europeiskt centrum mot terrorism (vilket lanserades den 25 januari 2016).

Stoppa terrorfinansiering

En effektiv åtgärd att stoppa terrorister är genom att begränsa deras inkomstkällor och störa logistiken. För att detta skulle kunna tillämpas uppdaterade kammaren EU-direktivet för att bekämpa penningtvätt under 2018. Det kommer att förbättra öppenheten om företagsägande och möta de risker som kan kopplas till kryptovalutor och anonyma förhandsbetalda kort.

Penningtvätt är en brottslig handling i samtliga EU-länder, men definitionen och påföljder varierar. De nya reglerna emot brottslig finansiering ska täppa till dessa kryphål.

Kriminella handlingar uppskattas generera omkring 110 miljarder euro årligen i Europa. Endast 1,1 procent av vinningen av brott blir effektivt beslagtagna. För att underlätta frysningen och konfiskeringen av olagliga tillgångar över EU antogs i oktober 2018 nya regler.

Samtliga nya regler träder ikraft från och med 2020.

Hindra tillgången till farliga skjutvapen

EU gör så mycket som möjligt för att förhindra att farliga vapen hamnar i fel händer.

Det omarbetade skjutvapendirektivet täpper till de lagliga kryphålen som möjliggjorde användandet av omvandlade vapen i exempelvis Parisattackerna 2015. Det kräver av medlemsstaterna att ha ordentliga kontroller medan undantag för jägare, muséer och samlare behålls.

Den större andelen av terrorattacker som skett i EU har utförts med hemmagjorda bomber. Tack vare de tuffare regler som kammaren antog i april 2019 kommer det att bli svårare för terrorister att få tag på de ingredienser som behövs för att tillverka egna sprängmedel.

Förhindra radikalisering

Terrorister och extremister använder internet till att sprida propaganda och för radikalisering. I april 2021 godkände Europaparlamentet nya regler som tvingar nätföretag som Facebook och Youtube att ta bort eller otillgängliggöra terroristinnehåll inom en timme från det att de fått order från relevant myndighet. De nya reglerna gäller inte journalistiskt innehåll eller utbildningsinnehåll.

Ta reda på mer om hur EU främjar cybersäkerhet.

Radikalisering och bekämpningen av radikalisering var en av huvudpunkterna för det särskilda utskottet för terrorismfrågor, som redogjorde för det ettåriga arbetet i december 2018. Ledamöter föreslår en listning på hatpredikanter inom EU eftersom att de i dagsläget kan agera oupptäckta genom att flytta från ett europeiskt land till ett annat. Ledamöter rekommenderar även en segregering av radikaliserade intagna i fängelser såväl som särskild utbildning för offentligt anställda om radikalisering.

De flesta terrorattackerna i Europa har utförts av ”inhemska” terrorister, Europeiska medborgare som fötts i EU och radikaliserats utan att ens ha lämnat Europa. Europaparlamentet föreslog redan 2015 insatser emot radikalisering och extremism i fängelser, på nätet och genom utbildning samt social inkludering.

I december 2020 ställde sig parlamentet bakom EU:s strategi för säkerhetsunionen 2020–2025 och den nya agendan för kampen mot terrorism, som syftar till att förebygga radikalisering genom att till exempel erbjuda möjligheter för ungdomar i riskzonen och stödja återanpassning av radikaliserade fångar.

Läs mer om orsakerna till och förebyggandet av radikalisering

Viktiga initiativ på EU-nivå

EU-nivån är den huvudsakliga samarbets- och koordineringsytan bland medlemsländer i kampen emot terrorism fastän själva bekämpandet av brottslighet och upprätthållandet av säkerheten i första hand handlar om nationell kompetens.

Europaparlamentariker bestämmer på samma villkor som EU:s ministrar om större antiterrorlagstiftning. Traditionellt sett brukar parlamentet bevaka att grundläggande rättigheter och skyddandet av personuppgifter respekteras, vilket behövs särskilt i en kontext där riktlinjer uppkomna av kriser och pressen att agera är påfallande.

Säkerheten i Europa är en gemensam prioritet för EU:s institutioner. EU:s strategi för kampen emot terrorism baseras utifrån fyra områden: förebygga, skydda, följa upp och agera. Kommissionens strategi för säkerhetsunionen syftar till att underlätta samarbete mellan medlemsländerna på tre områden: kampen emot organiserad brottslighet och cyberbrottslighet, terrorbekämpning, och att bekämpa radikalisering. EU arbetar också för att öka sin externa säkerhet i samarbete med länder utanför EU.

Läs mer om förekomsten av jihadistterrorism i EU.