Jihadistterrorism är inte något nytt fenomen inom EU, men sedan 2015 har kontinenten drabbats av en ny våg av islamistattacker. Vad vill jihadistterroristerna? Vilka är de? Hur attackerar de?

Vad är jihadistterrorism?

Jihadistgruppers mål är att skapa en islamistisk stat som styrs enbart av islamistisk lag - Sharia. De avvisar demokrati och valda parlament eftersom bara gud kan bestämma lagar enligt deras synsätt.

Europol definierar jihadism som”en våldsam ideologi som utnyttjar traditionella muslimska koncept. Jihadismen legitimerar användningen av våld genom en referens till den klassiska muslimska doktrinen om jihad, en term som bokstavligt betyder ’strävan’ eller ’ansträngning’, men som enligt islamisk lag behandlas som religiöst sanktionerad krigföring.”

Al-Qaida-nätverket och den så kallade Islamiska staten är stora representanter för jihadistiska grupper. Jihadismen är en undergrupp till Salafismen, som är en väckelserörelse inom Sunni.

Läs mer om terrorattacker, dödsoffer och gripanden i EU under 2020 och 2019.

Vilka är jihadistterroristerna?

Enligt Europol, genomfördes jihadistattackerna 2018 främst av terrorister som växte upp och radikaliserades i sitt hemland, inte genom så kallade “utländska stridande” (individer som rest utomlands för att gå med i en terrorgrupp).

År 2019 hade nästan 60 procent av jihadistattackförövarna medborgarskap i det land där attacken eller genomförandet skedde.

Radikaliseringen av terrorister “på hemmaplan” har snabbats på av ensamvargar som radikaliseras genom propaganda på nätet, och deras attacker “inspireras av” snarare än beordras av terrorgrupper som al-Qaida eller IS.

Läs mer om orsakerna till och förebyggandet av radikalisering

Europol förklarar att terroristerna inte nödvändigtvis behöver vara särskilt regligiösa: de behöver inte ha läst koranen, eller regelbundet besökt moskén, och de har ofta en väldigt grundläggande eller fragmenterad kunskap om Islam.

År 2016 har en betydande andel av individerna som rapporterats till Europol för terrorism varit småbrottslingar, vilket antyder att personer med ett brottsligt förflutet eller som socialiserats in i brottsliga miljöer varit mer mottagliga för radikalisering och rekrytering. Europol drar slutsatsen att “religionen behöver inte vara den initiala eller primära drivkraften i radikaliseringsprocessen, utan erbjuder snarare “en möjlighet” för att hantera personliga problem. De kan uppleva att de kan gå från att vara “en nolla” till “en hjälte” genom att utföra en attack i sitt hemland.

Rapporten för år 2020 från Europol visar att de flesta jihadistterrorister var unga vuxna. Nästan 70 procent befann sig i åldrarna 20-28 år och 85 procent var män.

Hur attackerar jihadistterroristerna?

Sedan 2015 har jihadistattacker genomförts av enskilda och grupper. Ensamma aktörer använder vanligen knivar, lastbilar och skjutvapen. Deras attacker är enklare och mindre strukturerade. Grupper använder automatvapen och sprängämnen i komplexa och välkoordinerade attacker.

År 2019 utfördes nästan alla genomförda eller misslyckade attacker av ensamma aktörer, medan de flesta avvärjda planerade attackerna omfattade flera misstänkta.

Det har funnits en tendens för jihadistterrorister att hellre göra attacker mot människor, snarare än mot byggnader eller institutionella mål, för att trigga ett mer känslomässigt svar från allmänheten.

Terroristerna diskriminerar inte mellan muslimer och icke-muslimer och attackerna har syftat till att maximera antalet offer, såsom i bland annat London, Paris, Nice, Stockholm, Manchester, Barcelona och Cambrils.

EU:s kamp mot terrorismen

Insatser har vidtagits på nationell och europeisk nivå för att öka samarbetet och dess effektivitet mellan medlemsländer.

EU-åtgärder för att förebygga nya attacker är omfattande och noggranna. De sträcker sig från att kapa finansieringen till terrorismen, att tackla organiserad brottslighet och att stärka gränskontroller till att tackla radikalisering, förbättra polisiärt och rättsligt samarbete och att spåra misstänkta och förövare.

Exempelvis har Europaparlamentariker godkänt nya regler som ska försvåra för terrorister att få tillgång till skjutvapen och hemmagjorda sprängämnen.

EU:s polismyndighet Europol har fått utökade befogenheter. Den kan lättare upprätta specialiserade avdelningar, exempelvis European Counter Terrorism Centre som skapades i januari 2016. Den kan också utbyta information med privata företag i vissa fall, och begära att sociala medieplattformar tar ner innehåll skapat av IS.

I juli 2017 skapade Europaparlamentet ett särskilt utskott om terrorfrågor för att utvärdera hur kampen mot terrorismen bättre kan föras på EU-nivå. Ett resultat av utskottets arbete är ett betänkande med konkreta åtgärder för att få bukt med terrorismen som ledamöterna vill att EU-kommissionen ska inbegripa i ny lagstiftning.

Läs mer om EU:s åtgärder för att bekämpa terrorism.