EU:s system för handel med utsläppsrätter: en överblick 

Vad handlar EU:s system för handel med utsläppsrätter om?

EU är världens tredje största koldioxidutsläppare, men har också det mest ambitiösa klimatmålet: att minska utsläppen avsevärt fram till 2030 och att nå nollnettoutsläpp 2050.

Systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), lanserades 2005 och är en del av 55 % - paketet, som är ett av de verktyg som Europeiska unionen har infört för att nå detta mål. Systemet är särskilt inriktat på industrin.

Hur fungerar det? 

Systemet för EU:s handel med utsläppsrätter, som bygger på principen om att förorenaren betalar innebär att mer än 10 000 kraftverk och fabriker måste ha tillstånd för varje ton koldioxid de släpper ut. Systemet har syftet att ge ekonomiska incitament för att minska föroreningarna: ju mindre du släpper ut, desto mindre betalar du. Företagen måste köpa utsläppsrätterna genom auktioner och priset påverkas av tillgång och efterfrågan.

En del av tillstånden tilldelas dock gratis, särskilt inom sektorer där det finns risker att företagen annars flytta sin produktion till andra delar av världen med mindre strikta utsläppsbegränsningar.

Reglering av priset på koldioxid

Efter finanskrisen 2008 var dessa tillstånd mycket billiga, eftersom efterfrågan på dem minskade medan utbudet var konstant.

Ett stort överskott och låga priser avskräcker företag från att investera i grön teknik. Det riskerar göra systemet mindre effektivt i att bekämpa klimatförändringarna.

För att lösa detta problem och för att bättre anpassa utbud och efterfrågan på utsläppsrätter (ETS), skapade EU år 2015 en Marknadsstabilitetsreserv (MSR). Det innebär att 24 procent av utsläppsrätterna placeras i reserv, som kan frigöras vid brist. I mars 2023 förlängdes MSR till 2030 för att skydda EU från fallande priser på koldioxid. Priset påverkades av externa faktorer som covid-19 pandemin. Lägre koldioxidpriser skapar mindre incitament för industrin att minska utsläppen av växthusgaser.

ETS-reformen som en del av EU:s gröna giv

För att anpassa systemet för handel med utsläppsrätter/ETS till den ökade ambitionen i den Gröna given, enades EU i december 2022 om att uppdatera systemet med mål att minska industrins utsläpp med 62 procent till 2030.

Vilka är reformerna?

Ledamöterna krävde höjda ambitioner. Överenskommelsen mellan europaparlamentet och EU:s regeringar innebär att:

• Ytterligare minska de årliga utsläppsrätterna fram till 2030 för att nå målet att minska utsläppen med 62 procent till 2030, en ökning med 1 procent i jämförelse med kommissionens förslag.
• Ökad finansiering av ny teknik och för att modernisera energisystemet genom en innovations- och moderniseringsfond. En del av intäkterna från det nya handelssystemet kommer att föras över till den sociala klimatfonden som syftar till att stödja hushåll och företag som drabbats särskilt hårt av de höga energipriserna.
• Utfasning av gratis utsläppsrätter till industriföretag senast 2034, i samklang med att EU:s gränsjusteringsmekanisk kommer att vara fullt operativ år 2034. Mekanismen sätter ett koldioxidpris på importerade varor från länder med lägre klimatambitioner och förhindrar att företag flyttar sin produktion till länder med mindre stränga utsläppsregler för växthusgaser.
• Inkludera sjötransport i handelssystemet/ETS.
• Utveckla ett separat system för handel med utsläppsrätter (ETS II) för kommersiella byggnader och vägtransporter från och med 2027. ETS II kan skjutas upp till 2028 för att skydda medborgare från eventuellt höga energipriser.
• Revideringen av systemet för handel med utsläppsrätter/ETS för flygsektorn syftar till att fasa ut gratis utsläppsrätter till sektorn senast 2026 och att främja användningen av hållbara flygbränslen.

Alla intäkter från systemet för handel med utsläppsrätter/ETS ska endast användas för klimatrelaterade aktiviteter/åtgärder.

Läs mer om hur EU minskar utsläppen från flygplan och fartyg.

Nästa steg

Europaparlamentet godkände den reviderade reformen om handelssystemet/ETS under plenarsammanträdet i april 2023. Texten måste nu formellt godkännas av rådet.

EU:s insatser för att minska utsläppen av växthusgaser

Det finns andra åtgärder för att hjälpa EU att uppfylla sina åtaganden enligt Parisavtalet. Bland annat genom att minska utsläppen inom alla ekonomiska sektorer:

• förordningen om arbetsfördelning om nationella mål för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter, byggnader, avfall och jordbruk,
• förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk,
• strängare utsläppsmål för koldioxidutsläpp från bilar.
• Hur EU minskar fler växthusgasutsläpp än bara koldioxid.

Det här är en uppdatering av en artikel som ursprungligen publicerades den 13 februari 2017.

Lär dig mer om EU:s arbete med att nå klimatmålen för 2020 genom vår grafik.