EU:s utsläppshandelssystem: Mellan höga klimatambitioner och skydd av industrin 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) är ett nyckelverktyg för att minska växthusgaser men fungerar inte som tänkt. Här får du reda på varför reform behövs och vad som måste göras.

EU är världens tredje största utsläppare av koldioxid, med det mest ambitiösa klimatmålet - åtminstone 40 procent minskade utsläpp till år 2030, jämfört med 1990 års nivå. Tisdag 6 februari godkände kammaren det reformförslag, med hjälp av vilket man hoppas kunna uppnå målet, och samtidigt skydda Europas industriella konkurrenskraft. Förslaget antogs med 535 röster för, 104 emot och 39 nedlagda röster.


Systemet med handel med utsläppsrätter inrättades 2005, och tvingar mer än 11 000 kraftverk och fabriker att inneha ett tillstånd för varje ton koldioxid de släpper ut. Företag kan köpa utsläppsrätterna via auktioner. Vissa av dem tilldelas gratis, särskilt inom de sektorer där det finns en risk att företagen skulle flytta produktionen till länder och regioner med mindre strikta krav.


Färre utsläppsrätter auktioneras ut

Mängden utsläppsrätter som auktioneras ut minskas år för år. Andelen fritt tilldelade utsläppsrätter minskas också, förutom inom kritiska industrier. Det ska skapa incitament för att förorena mindre - ju mindre du förorenar, ju mindre betalar du.


Men priset på utsläppsrätterna har varit väldigt lågt de senaste åren och systemet har karaktäriserats av en kraftig obalans mellan tillgång och efterfrågan av utsläppsrätter, vilket resulterat i ett överskott på omkring 2,1 miljarder år 2013. Överskottet minskade något under 2014 och sedan kraftigt till 1,78 miljarder år 2015 och 1,69 miljarder år 2016.


Ett stort överskott och låga priser innebär att företagen har svaga incitament att ställa om till grönare alternativ.

Utsläppsrätter i reserv

Det nuvarande ETS-direktivet gällde till 2020. Förslaget som är riktat till perioden 2021-2030, syftar till att minska detta överutbud och öka priserna. Man vill också minska utbudet av utsläppsrätter snabbare och placera ett visst antal av dem i en reserv, i linje med målsättningarna i Parisavtalet.


I betänkandet ingår också två nya fonder för att främja innovation och skapa en smärtfriare övergång till en mindre kolberoende ekonomi:

  • Innovationsfonden ska tillhandahålla ekonomiskt stöd för förnybar energi, koldioxidupptagning och lagring och innovativa projekt för att minska kolberoendet.
  • Moderniseringsfonden ska bidra till att uppgradera energisystemen i låginkomstländer.

Den senaste utvecklingen

I september 2020 föreslog kommissionen att målen för minskningarna av växthusgaser skulle höjas till år 2030, till att uppgå till minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer, medan parlamentet föreslog ett mål på 60 procent.

Som en del av reformen förväntas kommissionen presentera en rapport om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism) inom EU under andra kvartalet 2021. En sådan mekanism skulle tillämpa en koldioxidavgift på importerade varor från länder med mindre ambitiösa klimatbestämmelser. Syftet är att förhindra koldioxidläckage - då EU-industrier flyttar produktion till länder med mindre rigida krav. Det skulle underminera EU:s åtgärder för att uppnå klimatneutralitet till år 2050 enligt handlingsplanen för den gröna given.

Kommissionen förväntas även föreslå att EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) och gränsjusteringsmekanismen blir egna intäktskällor inom ramen för EU:s långtidsbudget.


Läs mer om vad gränsjusteringsmekanismen för koldioxid innebär.

Så vill EU minska koldioxidutsläppen ytterligare

Två andra lagförslag diskuteras med syfte att bidra till att uppnå EU:s förbindelser i Parisavtalet om klimatförändringar.

 

Detta är en uppdatering av vår artikel som publicerades 13 februari 2017.