Livsmedelsavfall i EU: Vad gör Europaparlamentet åt mat som slängs i onödan?

Uppskattningar visar att EU-länderna årligen genererar 88 miljoner ton matavfall. Detta motsvarar en mängd på 173 kg per person.

Nyhetsgrafiken beskriver hur stort matsvinnet är i EU-länderna och vilka sektorer som står för mest utsläpp.
I Sverige slösas 212 kg mat bort per år, vilket är mer än genomsnittet i EU.

I jordbruk, under tillverkningen, i affärer, restauranger och hemma; mat slängs och slösas bort vid varje steg i försörjningskedjan. I genomsnitt och enligt uppskattningar är de sektorer som bidrar mest till matavfall i EU hushållen som står för 53 procent och livsmedelsproduktionen med 19 procent.


På konsumentnivå är det nödvändigt att förbättra medborgarnas förståelse av matsvinnet och dess orsaker. Enligt en Eurobarometer-undersökning är det få som förstår datummärkningen av livsmedelsprodukter, trots att nästan 6 av 10 européer säger att de alltid kontrollerar "bäst före"-datum och "använd före"-märkning. Detta bidrar till dagens mängder av livsmedelsavfall.

 

Både ekonomisk och etisk fråga

Livsmedelsslöseriet är en misshushållning med värdefulla och ofta knappa resurser (exempelvis vatten, mark, arbetstid, energi etc.) och bidrar till klimatförändringar. Enligt FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har livsmedelsavfall ett globalt koldioxidavtryck på cirka 8 procent av de totala antropogena utsläppen (sådana som är resultatet av mänskliga aktiviteter) av växthusgaser. För varje kg producerad mat släpps 4,5 kg koldioxid ut i atmosfären.


Att minska livsmedelslöseriet är inte bara en ekonomisk och miljömässig skyldighet - det är också en moralisk sådan. Enligt FAO är omkring 793 miljoner människor i världen undernärda. Enligt Eurostat hade 55 miljoner människor (9,6 procent av EU:s 28 medlemsländer) inte råd med att äta kvalitetsmat varannan dag år 2014.


Vad gör parlamentet för att minska slöseriet?
På måndag (15 maj) diskuterar ledamöterna ett betänkande från Biljana Borzan (S&D, Kroatien) som föreslår en uppsättning EU-åtgärder för att minska unionens livsmedelsslöseri som uppgår till 88 miljoner ton per år, med 50 procent år 2030. Med detta understryker ledamöterna de målsättningar som stakades ut i det ”avfallspaketet” som parlamentet röstade igenom i mars. Borzan medverkar på tisdagen den 16 maj kl 11 i en frågestund på Facebook om matsvinnet.


Konkreta förslag för att minska avfallet

Utöver detta innehåller Borzans betänkande flera konkreta förslag för att minska volymerna av livsmedelsavfall:
• Underlätta livsmedelsdonationer. I rapporten uppmanas EU-kommissionen att föreslå en ändring av det nuvarande momsdirektivet för att uttryckligen tillåta skattebefrielser för livsmedelsdonationer. Donationer reducerar matavfall samtidigt som man hjälper människor i nöd.
• Lösningar för att komma till bukt med förvirringen som råder kring märkningen med "bäst före" och "använd före" på livsmedelsprodukter.


Debatt och omröstning

Betänkandet debatteras på måndagskvällen och dagen därpå röstar ledamöterna om saken. Du kan följa debatten live på vår webbplats.

– Europeiska Unionen, som ett av de rikaste och mest välmående samhällena i världen, har en moralisk och politisk skyldighet att minska de enorma mängder mat som slösas bort varje år, betonade Biljana Borzan före utskottets omröstning i april.

Några tips på vad du kan göra som konsument...

  • Skriv inköpslistor
  • Kolla datum & lär dig vad de olika datummärkningarna betyder
  • Förvara maten enligt instruktionerna på förpackningen
  • Ställ ny mat längst in i kylskåpet/skafferiet
  • Använd upp rester
  • Frys in