Minska utsläpp av växthusgaser: EU:s mål och åtgärder 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Läs mer om EU:s åtgärder för att minska utsläppen ©AP Images/European Union-EP  

Läs om vilka åtgärder EU vidtar för att möta målen om att minska växthusgasutsläppen.

EU:s klimatmål


För att ta itu med klimatförändringarna har Europaparlamentet antagit en europeisk klimatlag som innebär mer ambitiösa klimatmål för 2030. Istället för en minskning om 40 procent, ska EU minska utsläppen med 55 procent till år 2030 och nå klimatneutralitet till 2050, båda målen är rättsligt bindande.

Klimatlagen är en del av den Gröna given, EU:s färdplan mot klimatneutralitet. För att nå sitt klimatmål har EU tagit fram "55%-paketet". Det består av 13 sammankopplade reviderade lagar och sex lagförslag inom klimat och energi.

Kolla in vår grafik om EU:s arbete med att uppnå sina klimatmål.

Ett system för handel med utsläppsrätter för industrin


EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) syftar till att minska industrins koldioxidutsläpp genom att kräva tillstånd från företagen för varje ton koldioxid som de släpper ut. Utsläppsrätterna köps genom auktioner. Det finns vissa incitament för att främja innovation inom sektorn.

ETS är världens största koldioxidmarknad. Den reglerar cirka 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser och omfattar cirka 10 000 kraftverk och tillverkningsanläggningar i EU. För att anpassa systemet till utsläppsminskningsmålen arbetar EU med en uppdatering av systemet. Parlamentet vill att utsläppen inom ETS-sektorerna ska minska med 63 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Det kan jämföras med kommissionens förslag på 61 procent.

Ta reda på mer om hur EU:s system för handel med utsläppsrätter fungerar och hur det reformeras.

Minska utsläpp från transporter

 

Utsläpp från flygplan och fartyg

Den civila luftfarten står för 13,4 procent av de totala koldioxidutsläppen från EU:s transporter. Den 8 juni 2022 gav parlamentet sitt stöd till en översyn av systemet för handel med utsläppsrätter för luftfarten så att det ska gälla alla flygningar som avgår från det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EU plus Island, Liechtenstein och Norge). Det ska även gälla för flygningar som landar utanför området.

Ledamöterna vill att använd matolja, syntetiskt bränsle eller till och med vätgas gradvis ska bli normen för flygbränsle. De kräver att leverantörerna ska börja leverera hållbart bränsle från 2025. Minst 85 procent av allt flygbränsle på EU:s flygplatser ska utgöras av hållbart bränsle år 2050.

Parlamentet vill också påskynda koldioxidminskningen inom industrin genom att utvidga systemet för handel med utsläppsrätter till att även omfatta sjötransporter.

Ledamöterna vill att sjöfartssektorn ska minska utsläppen av växthusgaser från fartyg med två procent från och med 2025, 20 procent från och med 2035 och 80 procent från och med 2050, jämfört med 2020 års nivåer. Minskningarna bör gälla fartyg med en bruttodräktighet på över 5 000 ton, vilka står för 90 procent av koldioxidutsläppen.

Mer om EU:s åtgärder för att minska utsläppen från flygplan och fartyg.

Utsläpp från bilar och vägtransporter

Personbilar och skåpbilar står för 15 procent av EU:s CO2-utsläpp. Parlamentet gav stöd till kommissionens förslag om nollutsläpp för personbilar och skåpbilar till 2035. Mellanliggande mål för minskning av utsläppen till 2030 ska fastställas till 55 procent för personbilar och 50 procent för skåpbilar.

Läs mer om de nya CO2-målen för bilar.

För att nå målen, måste all nya bilar och skåpbilar senast 2035 ha nollutsläpp och får inte släppa ut någon koldioxid. De gäller inte bilar som redan släppts ut på marknaden.

Läs mer om EU:s förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar.

Övergången till utsläppsfria fordon måste gå hand i hand med en omfattande infrastruktur för att laddnings- och tankstationer. Parlamentsledamöterna vill ha el-laddningsområden för bilar minst en gång var 60:e kilometer längs EU:s huvudvägar senast 2026. De föreslår också att det ska finnas tankstationer för vätgas längs EU:s huvudvägar var 100:e kilometer senast 2028.

Läs mer om hur EU vill öka användningen av hållbara bränslen.


Parlamentet har gett sitt stöd till införandet av koldioxidprissättning för vägtransporter och uppvärmning, vanligtvis kallad ETS II. Ledamöterna vill att företag ska betala ett koldioxidpris på produkter som bränsle eller eldningsolja, medan vanliga konsumenter ska vara undantagna till 2029.

Koldioxidprissättning på importerade varor


En mekanism för justering av koldioxidgränser ska uppmuntra företag i och utanför EU att minska sina utsläpp. Det sker genom att sätta ett koldioxidpris på import av varor som kommer från länder med mindre ambitiösa klimatlagstiftningar. Det är tänkt att undvika koldioxidläckage, vilket uppstår när industrier flyttar produktionen till länder med mindre strikta regler för utsläpp av växthusgaser.

Som en del av 55%-paketet la Europeiska kommissionen i juli 2021 fram ett förslag om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Syftet är att införa en koldioxidavgift på import av vissa varor från länder utanför EU. Ledamöterna vill att det ska införas från den 1 januari 2023, med en övergångsperiod fram till slutet av 2026, för att fullt genomföras till 2032.

Läs mer om att förhindra koldioxidläckage.

Minska koldioxidutsläpp från andra sektorer


Sektorer som för närvarande inte omfattas av ETS – som transporter, jordbruksbyggnader och avfallshantering – står fortfarande för cirka 60 procent av EU:s totala utsläpp. Kommissionen föreslår därför att utsläppen från dessa sektorer ska minska med 40 procent till 2030, jämfört med 2005 års nivåer.

Detta kommer att regleras genom överenskomna nationella utsläppsmål i förordningen om ansvarsfördelning. De nationella utsläppsmålen beräknas utifrån länders bruttonationalprodukt per capita. EU-länder med lägre inkomster kommer att få särskilt stöd.

Under 55%-paketet kommer byggnader och vägtransporter att omfattas av både förordningen om ansvarsfördelning och det nya ETS.

Läs mer om utsläppsminskningsmålen för EU-länderna.

Använda skogar för att fånga in utsläpp

Skogar är naturliga koldioxidsänkor, vilket innebär att de fångar in mer koldioxid från atmosfären än de släpper ut. EU:s skogar absorberar motsvarande nästan 7 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser varje år. Det vill EU dra nytta av för att bekämpa klimatförändringarna.

I juni 2022 gav ledamöterna sitt stöd till höjda mål för koldioxidabsorbering för sektorer inom mark-, skogs- och växtanvändning. Det kan genomföras exempelvis genom att återställa våt- och träskmarker, att plantera ny skog och att stoppa avskogning.

Läs mer om hur EU vill utveckla koldioxidsänkor. ’

Avskogning är en global fråga. Det är därför som EU arbetar med en förordning som ska tvinga företag att verifiera att produkter som importeras till EU inte har producerats på avskogad eller skövlad mark.

Läs mer om avskogningens orsaker och hur EU tacklar det.

Mer om EU:s klimatarbete