Titta på vår infografik och läs om hur européerna hanterar sitt kommunala avfall, som främst genereras av hushållen.
2,2 miljarder ton avfall genereras i EU varje år. Mer än en fjärdedel av detta (27 %) är kommunalt avfall: vardagligt avfall som samlas in och behandlas av kommunerna, och som huvudsakligen genereras av hushållen. Data visar att mängden avfall och hur det hanteras varierar mycket mellan EU-länderna, men det har skett en övergång till mer återvinning och mindre deponering.
För att minska avfallet och dess påverkan på miljön har EU antagit ambitiösa mål för återvinning och deponering och arbetar med förpackningsavfall. Målet är att främja övergången till en mer hållbar modell som kallas den cirkulära ekonomin.
Läs mer om EU:s åtgärder för att bättre hantera avfall och bli en cirkulär ekonomi till 2050.
Avfall som genereras per land i Europa
Från 2018 till 2021 ökade den genomsnittliga mängden kommunalt avfall per capita i EU. Men tendenserna varierar från land till land. Medan till exempel kommunalt avfall per capita ökade i de flesta EU-länder så minskade det i Malta, Cypern, Spanien och Rumänien.
Det högsta kommunala avfallet per person i EU är högst i Österrike, Luxemburg, Danmark och Belgien. Det lägsta är i Spanien, Lettland, Kroatione och Sverige.
Rikare stater tenderar att producera mer avfall per capita.
Avfallshanteringen i Europa
Avfallshantering varierar mellan EU-länderna.
EU vill i största möjliga utsträckning främja förebyggande av avfall och återanvändning av produkter. Om detta inte är möjligt föredrar man återvinning (inklusive kompostering), följt av användning av avfall för att generera energi. Det mest skadliga alternativet för miljön och människors hälsa är bara bortskaffande av avfall, till exempel genom deponering, även om det också är en av de billigaste möjligheterna.
Även om det avfall som genereras per capita har ökat har vårt sätt att hantera avfall förbättrats genom mer återvinning, kompostering och minskning av deponier.
Trender för återvinning, kompostering och förbränning
Enligt statistik från 2021 återvinns eller komposteras 49,6 procent av allt kommunalt avfall i EU. En ökning på 3,6 procent jämfört med år 2017. EU:s mål är att 60 procent av kommunalt avfall ska återanvändas och återvinnas från och med år 2030.
Tyskland, Bulgarien, Österrike och Slovenien har redan nått eller överstäffat målet på 60 procent.
Deponeringen är nästan obefintlig i länder som Belgien, Nederländerna, Danmark, Sverige, Tyskland, Österrike, Luxemburg, Slovenien och Finland. Här spelar avfallsförbränning en viktig roll vid sidan av återvinning. Litauen, Lettland, Irland, Italien, Frankrike, Tjeckien, Slovakien och Polen använder också förbränning och skickar en tredjedel eller mindre av sitt avfall till deponi.
Utvecklingen av deponier i EU-länder
Andelen deponi i EU har minskat från 24 procent 2017 till 18 procent 2020. I linje med EU:s direktiv om deponering av avfall måste EU-länderna minska mängden kommunalt avfall som skickas till deponi till 10 % eller mindre av den totala mängden kommunalt avfall som genereras senast 2035.
Deponering är fortfarande populär i östra och södra Europa. I Bulgarien och Malta är det mer än 70 procent. I Grekland, Cypern och Rumänien är det mer än 50 procent, det är mindre än hälften i Spanien och Portugal jämfört med 2017.
Mellan 2017 och 2020 minskade deponeringen avsevärt i Kroatien (31 procent), Polen (31 procent), Slovakien (30 procent), Cypern (30 procent) och Grekland (20 procent), Malta (20 procent) och Rumänien (20 procent).
Export av avfall till länder utanför EU
EU exporterar också en del av sitt avfall. År 2021 uppgick EU:s export av avfall till länder utanför EU till 33 miljoner ton, en ökning med 77 % jämfört med 2004.
Huvuddelen av det avfall som exporteras utanför EU består av skrot av järn- och icke-järnmetaller samt av papper, plast, textil- och glasavfall. EU:s export av järnmetallskrot och glasavfall går främst till OECD-länder, medan exporten av icke-järnmetallskrot, pappers-, plast- och textilavfall främst går till länder utanför OECD.
År 2021 gick 45 procent av EU:s avfall till Turkiet (14,7 miljoner ton), följt av Indien (2,4 miljoner ton), Egypten (1,9 miljoner ton), Schweiz (1,7 miljoner ton) och Storbritannien (1,5 miljoner ton).
EU vill motverka illegal export och se till att avfallet hanteras på ett miljövänligt sätt i mottagarländerna.
Parlamentets arbete för att uppnå en cirkulär ekonomi
I oktober 2022 godkände parlamentet en översyn av reglerna om långlivade organiska föroreningar (POP) för att minska mängden farliga kemikalier i avfall och produktionsprocesser. De nya reglerna kommer att införa strängare gränsvärden, förbjuda vissa kemikalier och hålla föroreningar borta från återvinning.
I februari 2021 röstade parlamentet om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin med krav på ytterligare åtgärder för att uppnå en koldioxidneutral, miljömässigt hållbar, giftfri och helt cirkulär ekonomi senast 2050. Planen inkluderar strängare återvinningsregler och bindande mål för materialanvändning och materialförbrukning senast 2030.
I november 2022 föreslog kommissionen nya EU-regler för förpackningar. Det innehåller förslag om att förbättra förpackningsdesignen, exempelvis genom tydlig märkning, för att främja återanvändning och återvinning. Förslaget innehåller också krav på en övergång till biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast.
Mer fakta, siffror och infografiker om avfall: