Hållbar avfallshantering: Detta gör EU
Ta reda på hur européerna hanterar sitt avfall, ochvad EU gör för att säkerställa att hanteringen är miljövänlig.
2,1 miljarder ton avfall genereras i EU varje år. Mängden avfall och hur det hanteras varierar mycket mellan EU-länderna, men det har skett en övergång till mer återvinning och mindre deponering.
För att minska avfallet och dess påverkan på miljön har EU antagit ambitiösa mål för återvinning och deponering och arbetar med förpackningsavfall. Målet är att främja övergången till en mer hållbar modell som kallas den cirkulära ekonomin.
Läs mer om EU:s åtgärder för att bättre hantera avfall och bli en cirkulär ekonomi till 2050.
Avfallshanteringen i Europa
Avfallshantering varierar mellan EU-länderna.
EU vill i största möjliga utsträckning främja förebyggande av avfall och återanvändning av produkter. Om detta inte är möjligt föredrar man återvinning (inklusive kompostering), följt av användning av avfall för att generera energi. Det mest skadliga alternativet för miljön och människors hälsa är bara bortskaffande av avfall, till exempel genom deponering, även om det också är en av de billigaste möjligheterna.
Även om det avfall som genereras per capita har ökat har vårt sätt att hantera avfall förbättrats genom mer återvinning, kompostering och minskning av deponier.
60 procent
av det hushållsavfall som kommuner samlar in ska återanvändas eller återvinnas år 2030, enligt EU:s målsättningar.
I linje med EU:s direktiv om deponering av avfall måste EU-länderna också minska mängden kommunalt avfall som skickas till deponi till 10 % eller mindre av den totala mängden kommunalt avfall som genereras senast 2035.
EU exporterar också en del av sitt avfall. År 2022 uppgick EU:s export av avfall till länder utanför EU till 32,1 miljoner ton, en minskning med 3 procent jämfört med 2021.
Huvuddelen av det avfall som exporteras utanför EU (55 procent) består av skrot av järn- och icke-järnmetaller som mestadels går till Turkiet. Unionen exporterar även mycket pappersavfall (15 procent), mestadels till Indien.
År 2022 gick 39 procent av EU:s avfall till Turkiet (12,4 miljoner ton), följt av Indien (3,5 miljoner ton), Storbritannien (2,0 miljoner ton), Norge (1,6 miljoner ton) och Schweiz (1,6 miljoner ton).
EU vill motverka illegal export och se till att avfallet hanteras på ett miljövänligt sätt i mottagarländerna. I februari 2024 godkände parlamentet strängare regler för avfallstransporter till tredjeländer. Reglerna kommer att förbjuda export av plastavfall till länder utanför OECD och införa strängare villkor för export till OECD-länder. Transport av avfall till ett annat EU-land kommer endast att vara möjligt under exceptionella omständigheter.
Parlamentets arbete för att uppnå en cirkulär ekonomi
I oktober 2022 godkände parlamentet en översyn av reglerna om långlivade organiska föroreningar (POP) för att minska mängden farliga kemikalier i avfall och produktionsprocesser. De nya reglerna kommer att införa strängare gränsvärden, förbjuda vissa kemikalier och hålla föroreningar borta från återvinning.
I februari 2021 röstade parlamentet om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin med krav på ytterligare åtgärder för att uppnå en koldioxidneutral, miljömässigt hållbar, giftfri och helt cirkulär ekonomi senast 2050. Planen inkluderar strängare återvinningsregler och bindande mål för materialanvändning och materialförbrukning senast 2030.
I november 2023 antog parlamentet sin förhandlingsposition om översynen av EU:s regler om förpackningar och förpackningsavfall. Ledamöterna vill förbjuda försäljning av mycket lätta plastbärkassar, sätta upp specifika mål för minskning av avfall för plastförpackningar, uppmuntra återanvändning och påfyllningsalternativ och förbjuda långlivade föroreningar som används i livsmedelsförpackningar.
Mer fakta, siffror och infografiker om avfall:
