Gig-ekonomin: Så förbättrar EU plattformsarbetares rättigheter
Ta reda på hur nya EU-regler ska förbättra rättigheterna för dem som arbetar inom den så kallade “gig-ekonomin” och förbättra arbetsvillkoren.
Allt fler köper varor och tjänster online via plattformar som Foodora eller Uber. Människor som arbetar via dessa plattformar är ofta inte skyddade av standardiserade anställningskontrakt, vilket gör dem mer sårbara. Detta vill EU ändra på med EU:s plattformsarbetardirektiv.
Läs mer om hur EU förbättrar arbetsvillkor.
Vilka är de som arbetar med gigekonomi? Hur många är de?
Onlineplattformar använder en webbplats eller en app för att sammanföra personer som letar efter en specifik tjänst med andra som är villiga att tillhandahålla den i utbyte mot betalning.
De flesta tjänster som körning, leverans eller hemstädning kräver arbete på plats, men andra kan göras online som exempelvis bokföring eller grafisk design.
Dessa icke-standardiserade jobb har blivit vanligare på grund av förändringar i arbetslivet, såsom ökad digitalisering och skapandet av nya affärsmodeller. Mer än 28,3 miljoner människor arbetade för digitala arbetsplattformar i EU 2022, och denna siffra förväntas stiga till 43 miljoner år 2025.
Av alla som arbetar för plattformar är 26,3 miljoner (93%) för närvarande klassificerade som egenföretagare, men det finns misstankar om att cirka 5 miljoner av dem kan vara felklassificerade.
I den så kallade gigekonomin är vikariat och korttidskontrakt med fristående arbetare vanligt. Detta sätter arbetarna i en svag position gentemot de digitala plattformarna. EU vill se till att sådana arbetstagare åtnjuter minimiskydd.
EU:s direktiv för plattformsarbetare
I april 2024 kommer parlamentet att rösta om nya regler för att förbättra arbetsvillkoren för arbetare inom gigekonomi. EU:s plattformsarbetardirektiv syftar till att korrigera anställningsstatusen för dem som har felklassificerats som egenföretagare, förbättra transparensen och reglera användningen av algoritmer och data för att fatta beslut om plattformsarbetare.
Den nya lagen syftar till att ge arbetstagare alla anställningsrättigheter de borde ha och att korrigera falska anspråk på egenföretagare. Alla EU-länder kommer att behöva upprätta nationella regler som ska säkerställa att om det finns indikationer på att plattformar utövar kontroll över personer som arbetar för dem, kommer dessa personer att antas ha ett anställningsförhållande med plattformen.
Plattformar kommer att kunna bestrida en sådan presumtion, men de måste bevisa att det inte finns något anställningsförhållande. Enligt det nya direktivet kan en plattformsarbetare inte avskedas baserat på ett beslut som tagits av en algoritm eller ett automatiserat beslutssystem. Mänsklig övervakning och övervakning kommer att krävas för beslut som påverkar människors arbetsförhållanden.
Plattformar kommer inte att tillåtas att behandla vissa typer av personuppgifter om dem som arbetar för dem, såsom privata utbyten med kollegor eller personlig övertygelse. Plattformar kommer att vara skyldiga att informera arbetstagare om användningen av algoritmer och automatiserade system i beslut om bland annat deras rekrytering, deras arbetsvillkor och deras inkomster.
Under 2019 antog parlamentsledamöterna nya regler som inför minimirättigheter för alla anställda. Denna lagstiftning gav nya rättigheter för de mest utsatta arbetstagarna på atypiska kontrakt och i icke-standardiserade jobb, såsom gig-ekonomiarbetare. Reglerna inkluderade åtgärder för att skydda arbetstagare genom att säkerställa mer transparenta och förutsägbara arbetsförhållanden, gratis obligatorisk utbildning och gränser för arbetstid och längden på prövotiden.
Nästa steg
Parlamentet och rådet måste officiellt godkänna den provisoriska överenskommelse som nåddes av deras företrädare i februari 2024. Parlamentet kommer att rösta om detta vid plenarsessionen i slutet av april.
När det formella godkännandet av båda institutionerna har klubbats har EU-länderna två år på sig att anpassa sin nationella lagstiftning till direktivet.
