EU och Parisavtalet: mot klimatneutralitet  

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

EU måste uppdatera sitt långsiktiga klimatmål nästa år. Parlamentet vill ha högre ambitioner, men kommer EU-länderna att enas om målet att vara klimatneutralt senast år 2050.

Vattennivåerna i Venedig i Italien har nått kritiska nivåer ©123RF/European Union–EP  

Den 28 november godkände Europaparlamentet en resolution som uppmanar EU att fastställa att klimatneutralitet senast år 2050 är dess långsiktiga klimatmål inom ramen för Parisavtalet, och att samtidigt skärpa utsläppsminskningsmålet till 55 procent senast år 2030. I en separat resolution utropade ledamöterna ett klimatnödläge i Europa.

Parisavtalet syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2°C och sträva efter att begränsa den ytterligare ner till högst 1,5°C för att undvika att klimatförändringarna får katastrofala konsekvenser. Avtalet har undertecknats av 194 länder, samt av EU. Alla medlemsländer har själva undertecknat avtalet, men de samordnar sina ståndpunkter och fastställer gemensamma utsläppsminskningsmål på EU-nivå.


Nationella mål för minskade utsläpp

För att uppnå Parisavtalets mål ska deltagarländerna fastställa mål för sina klimatinsatser vart femte år, med ökad ambitionsnivå över tid. Dessa mål brukar förkortas NDC (Nationally determined contributions), nationellt fastställda bidrag. Nästa gång som alla undertecknande parter ska presentera uppdateringar och nya mål är i slutet av år 2020.

EU:s klimatmål

EU var den första stora ekonomin som skickade in sina utsläppsminskningsmål enligt Parisavtalet. EU:s nuvarande mål är att minska sina koldioxidutsläpp med 40 procent till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Men, trycket att höja ambitionsnivån ökar.

Enligt en en rapport från FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) om global uppvärmning 2018 bör de globala utsläppen nå ett nollnetto senast år 2050, om temperaturökningsmålet, på 1,5°C ska kunna nås. Globala ungdomsprotester och skolstrejker för klimatet, startade av svenska aktivisten Greta Thunberg, samt en särskild Eurobarometer-undersökning från 2019, visar att européerna är villiga att tuffa till klimatmålen.

EU-ledarna kommer att diskutera klimatförändringarna och EU:s långsiktiga klimatmål vid sitt decembertoppmöte, och EU förväntas skicka sin uppdaterade klimatstrategi till FN i början av år 2020.

Nyckeltermer 
  • Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change): trädde ikraft 1994 och inom ramen för den har medlemmarns enats om såväl Parisavtalet som Kyotoprotokollet.  
  • Klimattoppmötena COP (Conference of the parties to the UNFCCC) hålls varje år. Där diskuterar medlemmarna hur konventionens mål kan nås. 
  • De nationellt fastställda bidragen NDC (nationally determined contributions) är de mål för att hantera klimatförändringarna som varje undretecknande part till Parisavtalet måste fastställa vart femte år.