Varför minskar bin och andra pollinerare? (Grafik) 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Ta reda på vilka pollinerarna är, varför de är viktiga och varför de minskar.

Under de senaste åren har biodlare rapporterat minskningar av kolonierna, särskilt i västeuropeiska länder som Frankrike, Belgien, Tyskland, Storbritannien, Italien, Spanien och Nederländerna. Men, många andra delar av världen, inklusive USA, Ryssland och Brasilien vittnar om samma problem, så frågan är onekligen global.

Hotet från pollinerares utrotning

Ämnet har fått allmänhetens uppmärksamhet, då bin och andra insekter som pollinerar är nödvändiga för vårt ekosystem och vår biologiska mångfald. Färre pollinerare innebär att många växtarter riskerar att minska eller till och med försvinna, tillsammans med de organismer som direkt eller indirekt är beroende av dem. Minskningen i såväl antal som mångfald bland pollinerare påverkar även livsmedelssäkerheten med potentiella förluster i jordbruksskördar.

För att tackla frågan och komplettera insatserna på både EU-nivå och nationell nivå inom ramen för miljö-, jordbruks- och folkhälsopolitiken presenterade EU-kommissionen 2018 ”EU-initiativet om pollinatörer”. Det är det första sammanhållande initiativet på EU-nivå, som fokuserar på vilda pollinerande insekter. Syftet är att öka kunskap om minskningen, tackla dessorsaker och att öka kännedomen. Den 18 december godkände parlamentet en resolution om initiativet som krävde mer riktade åtgärder för att skydda vilda pollinerare. Ledamöter vill också ytterligare minska användningen av bekämpningsmedel och ge mer stöd till forskningen.



Vilka är pollinerarna?

Få växter självpollinerar: den stora majoriteten är beroende av djur, vind eller vatten för reproduktion. Förutom bin och andra insekter kan ett stort antal djur, allt från fladdermöss, fåglar och ödlor till apor, gnagare och ekorrar vara pollinerare. Då bipopulationerna minskar har jordbrukare i vissa delar världen, t.e.x i Kina, börjat pollinera sina fruktträdgårdar för hand.


Vilka är pollinerare egentligen?  

Bin i Europa

I Europa är främst bin och blomflugor pollinerare, men även andra djur, som fjärilar, nattfjärilar, vissa skalbaggar och getingar kan förekomma. Det tama honungsbiet är den mest kända arten, som handhas av biodlare för produktion av honung och andra produkter. I Europa finns även cirka 2 000 vilda arter. Synen att ”skötseln av pollinerare” utgör majoriteten av grödpollinering har nyligen ifrågasatts genom forskning som visar att honungsbin snarare kompletterar snarare än ersätter vilda pollinerare.



Varför minskar pollinerarna?

För närvarande finns inga vetenskapliga data som lyckas ge hela bilden, men belägg finns för att pollinerarna minskar avsevärt i antal, beroende på framförallt mänskliga aktiviteter. Den bästa informationen har vi om bin och fjärilar, vilken visar att var tionde bi- eller fjärilsart hotas av utrotning i Europa. Det finns ingen enskild faktor som orsakar minskningen. Pollinerare utsätts för olika faktorer som kan samverka, exempelvis förändrad markanvändning eller urbanisering, som innebär att naturliga levnadsmiljöer försvinner eller minskar.

Intensivt jordbruk skapar homogena landskap där den diversifierade floran försvinner, och tillgången till föda och bon försämras. Bekämpningsmedel och annan miljöförstöring kan också drabba pollinerare, både direkt (insektsmedel) och indirekt (ogräsmedel). Därför framhåller parlamentet minskad användning av bekämpningsmedel som en nyckelprioritering. Invasiva arter som sammetsgetingen (Vespa velutina) och sjukdomar, exempelvis parasiter, är särskilt farliga för honungsbin. Det förändrade klimatet med ökande temperaturer och extrema väderomslag är en annan faktor.

På gränsen till utrotning  

Pollinerares ekonomiska påverkan

78 procent av vilda blomarter och 84 procent av grödarter inom EU är beroende, åtminstone delvis, av insekter för att producera frön. Pollinering av insekter och andra djur möjliggör också större variation och bättre kvalitet i frukter, grönsaker, nötter och frön.

Grödor som är beroende i hög eller medelhög grad av insekters pollinering:  
  • äpplen, apelsiner, jordgubbar, aprikoser, körsbär...  
  • bönor, gurkor, pumpor... 
  • örter, som basilika, timjan och kamomill 
  • grödor som tomat, paprika, och citrusfrukter gagnas av djurpollinering.  

Enligt beräkningar kan 5-8 procent av den globala produktionen av grödor direkt kopplas till djurens pollinering.

SV pollinators part 3.jpg  

Pollinerare kan också bidra direkt till läkemedel, biobränslen, fiber och byggnadsmaterial.


Läs mer


Läs mer om EU:s regler för djurskydd.