Lönegapet mellan kvinnor och män: definitioner och orsaker

Arbetande kvinnor inom EU tjänar i genomsnitt 13 procent mindre per timme än vad män gör. Ta reda på hur lönegapet mellan könen räknas ut och varför det finns.

Klyfta i jorden illustrerar gapet
Lönegapet mellan kvinnor och män - ©Shutterstock.com/Delpixel

Även om principen “lika lön för lika arbete” infördes redan med Romfördraget 1957, så lever lönegapet mellan könen envetet kvar, med endast marginella förbättringar under de senaste åren.

Vad innebär lönegapet mellan könen och hur beräknas det?

Lönegapet är skillnaden i den genomsnittliga bruttotimlönen mellan kvinnor och män. Den baseras på löner som betalas ut direkt till anställda, före att inkomstskatt och sociala avgifter dragits av. Bara företag med tio anställda eller fler räknas med i beräkningen. Det genomsnittliga lönegapet uppgick år 2020 till 13 procent.

Vissa av orsakerna till lönegapet är strukturella och beror på skillnader i anställning, utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Om vi tar bort den delen återstår det vi kallar det justerade lönegapet mellan könen. I nuläget finns inget gemensamt sätt inom EU att beräkna det justerade lönegapet.

Lönegapet mellan könen inom EU

Inom EU skiljer sig lönegapet mellan könen mycket åt. Högst 2021 var det i: Estland (20,5 procent), Österrike (18,8 procent), Tyskland (17,6 procent), Ungern (17,3 procent) och Slovakien (16,6 procent) De lägsta siffrorna år 2021 fanns Romänien (3,6 procent), Slovenien (3,8 procent), Polen (4,5 procent), Italien (5,0 procent) och Belgien (5,0 procent).

Läs mer om Europaparlamentets kamp för jämställdhet.

Att tolka siffrorna är inte så enkelt som det låter, då ett mindre lönegap i ett visst land inte nödvändigtvis betyder mer jämställdhet. I vissa medlemsländer tenderar ett mindre gap att bero på att färre kvinnor deltar på arbetsmarknaden, medan stora gap ofta kan härledas till att många kvinnor arbetar deltid eller att de arbetar inom vissa yrken. Trots det kan vissa strukturella orsaker till lönegapet mellan könen identifieras.

Kolla in mer information om löneskillnaderna mellan könen.

Lönegapets orsaker


Deltidsarbete

I genomsnitt utför kvinnor mer obetalt arbete, exempelvis genom att ta hand om barn och hushåll. Det ger mindre tid för betalt arbete. Enligt siffror från 2022 arbetar nästan en tredjedel av kvinnor (28 procent) deltid, medan bara 8 procent av männen gör det. När både obetalt och betalt arbete räknas in arbetar kvinnor fler timmar per vecka än män.

Karriärval påverkade av familjeansvar

Sannolikheten är också betydligt högre för kvinnor att göra avbrott i sina karriärer:  2018 gjorde en tredjedel av arbetande kvinnor inom EU ett avbrott på grund av barnomsorgsskäl, jämfört med 1,3 procent av männen. Vissa yrkesval som görs av kvinnliga arbetstagare påverkas av vård- och familjeansvar.

Fler kvinnor i lågavlönade sektorer

Cirka 24 procent av den totala löneskillnaden mellan könen kan förklaras av en överrepresentation av kvinnor i relativt lågbetalda sektorer såsom vård, hälsa och utbildning. Antalet kvinnor inom naturvetenskap, teknik och teknik har dock ökat. År 2020 stod kvinnor för 41 procent av arbetskraften

Färre och sämre betalda kvinnliga chefer

Kvinnor har också färre ledande befattningar: 2020 utgjorde de en tredjedel (34 procent) av cheferna trots att de representerar nästan av alla anställda. Om vi tittar på skillnaden i olika yrken är kvinnliga chefer i tydligt underläge: de tjänar 23 procent mindre per timme jämfört med manliga chefer.

En kombination av faktorer

Kvinnor tjänar inte bara sämre per timme, de utför också mer obetalt arbete, liksom färre betalda timmar och riskerar i högre utsträckning arbetslöshet jämfört med män. Alla faktorerna sammantaget innebär att skillnaden mellan män och kvinnor uppgår till nästan 37 procent inom EU (2018).


Minska gapet: Fördelarna

Lönegapet mellan könen växer med åldern – parallellt med karriärer och ökade familjeskyldigheter – efter att ha varit förhållandevis litet när kvinnor och män påbörjar sin yrkesbana. Med mindre pengar att spara och investera ackumuleras gapet, och konsekvensen blir att risken ökar för kvinnor att slås ut socialt och hamna i fattigdom på ålderns höst. Pensionsgapet mellan könen var 28 procent 2020.

Lika lön handlar inte bara om rättvisa. Det skulle också stimulera ekonomin då kvinnor skulle få mer pengar att spendera. Det skulle öka skattebasen och minska lite av bördan på välfärdssystemen. Bedömningar visar att en minskning av lönegapet med en procentenhet skulle öka bruttonationalprodukten med 0,1 procent.


Parlamentets insatser mot lönegapet mellan könen

I december 2022 kom förhandlarna från Europaparlamentet och EU-länderna överens om att företag i EU kommer behöva lämna ut information som gör det enkalre att jämföra löner för dem som arbetar för samma arbetsgivare. Europaparlamentet antog i mars 2023 nya regler om insyn i lönesättningen. Om lönerapportering visar att löneskillnaden mellan könen är fem procent eller högre måste arbetsgivare göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarens företrädare.

EU länder kommer behöva införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder, såsom böter, för arbetsgivare som bryter mot reglerna. Yrkestitlar och utlysning av lediga tjänster måste vara könsneutrala. Ministerrådet måste formellt godkänna direktivet innan texten blir lag.

Förslaget om nya regler följer Europaparlamentets resolution om EU:s strategi för jämställdhet mellan könen från januari 2021. I förslaget uppmanas kommissionen utarbeta en ny ambitiös handlingsplan för löneskillnad mellan könen med tydliga mål för EU-länderna för att minska löneskillnaderna mellan könen under de kommande fem åren.

Dessutom vill parlamentet göra det lättare för kvinnor och flickor att nå toppositioner och öka jämställdheten i bolagsstyrelser. I november 2022 godkände ledamöterna regler som syftar till att införa transparenta rekryteringsprocesser så att minst 40 procent av de icke-verkställande direktörsposterna eller 33 procent av alla direktörsposter ska bestå av kvinnor i slutet av juni 2026.

Ta reda på mer om hur parlamentet bekämpar lönegapet mellan könen.

Relaterade artiklar