Lönegapet mellan könen i Europa: Fakta och statistik (grafik)
Lär dig mer om de ekonomiska orättvisorna, som fortsätter att råda, mellan könen i Europa.
Det är mer än 25 år sedan FN:s Pekingdeklaration antogs med målsättningen att främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Samma mål låg till grund när kvinnoorganet UN Women bildades, som arbetar för jämställdhet och att stärka kvinnor, och för att jämställdhet ska inbegripas i FN:s hållbarhetsmål.
Så hur ser situationen ut i dag? Flera framsteg har gjorts, men det råder fortfarande inte jämställdhet mellan män och kvinnor. Ett exempel där skillnaderna syns är på arbetsmarknaden. I genomsnitt tjänar kvinnor i EU mindre än män.
Ta reda på vad Europaparlamentet gör för att minska lönegapet mellan könen.
- Lönegapet visar skillnaden i genomsnittslönen mellan män och kvinnor.
- Det ojusterade lönegapet visar skillnaden i genomsnittlig timlön (brutto) mellan män och kvinnor i antal procent av mannens lön. Ingen hänsyn tas till utbildning, ålder, antal arbetade timmar eller typ av jobb.
- Statistiken inkluderar bara företag med tio eller fler anställda.
Hur stor är löneklyftan mellan män och kvinnor i EU?
Kvinnor tjänar i genomsnitt 13 procent mindre än män i timmen. Det skiljer sig också mycket åt mellan EU:s medlemsländer. År 2020 var klyftan störst i Lettland (22,3 procent) och det EU-land där skillnaden var minst var Luxemburg (0,7 procent).
Ett mindre lönegap mellan könen betyder däremot inte nödvändigtvis att det är mer jämställt. I länder som har en låg andel kvinnor på arbetsmarknaden är ofta löneskillnaderna mindre. Ett stort lönegap kan samtidigt vara en indikation på att kvinnor oftare jobbar inom lågavlönade branscher eller att en stor andel jobbar deltid.
Läs mer om Parlamentets kamp för jämställdhet i EU.
Kvinnor och män på arbetsmarknaden
Det finns inte en enkel förklaring till löneskillnaderna mellan män och kvinnor – det är flera olika faktorer som påverkar.
Trots att fler kvinnor än män avslutar högre utbildningar inom EU så är de i lägre grad representerade på arbetsmarknaden. Nästan 30 procent av kvinnorna i EU jobbar deltid, jämfört med 8,4 procent bland männen – och det är också mycket mer sannolikt att de slutar arbeta för att ta hand om barn och släktingar.
Lönegapet ökar också med åldern. Det kan öka genom avbrott i karriären bland kvinnor, men mönstret varierar mellan länderna. Löneskillnaden skiftar också efter bransch. Är 2020 var lönegapet mellan män och kvinnor, större på den privata arbetsmarknaden än på den offentliga i en majoritet av länderna.
En viktig orsak till löneskillnaderna är överrepresentationen av kvinnor i relativt lågavlönade branscher – samtidigt som de är underrepresenterade i de högavlönade. Till exempel innehade kvinnor i EU i genomsnitt 34 procent av chefspositioner och 41 procent av forsknings- och ingenjörstjänster.
Lönegapet leder också till att kvinnor i högre grad riskerar att drabbas av fattigdom när de blir äldre. Inom EU var kvinnornas pensioner 2020 i genomsnitt 28,3 procent lägre än männens. Även här skiljer det sig åt mellan länderna, från en skillnad på 41,5 procent på Malta till 0,1 procent i Estland.