Lönegapet mellan könen i Europa: Fakta och statistik (grafik) 

 
 

Dela den här sidan: 

Lär dig mer om de ekonomiska orättvisorna, som fortsätter att råda, mellan könen i Europa inför Internationella kvinnodagen 2020.

I år är det 25 år sedan FN:s Pekingdeklaration antogs med målsättningen att främja kvinnors rättigheter världen över, 10 år sedan kvinnoorganet UN Women grundades och 5 år sedan hållbarhetsmålen antogs, varav jämställdhet är ett av målen.

Så hur ser situationen ut i dag? Flera framsteg har gjorts, men det råder fortfarande inte jämställdhet mellan män och kvinnor. Ett exempel där skillnaderna syns är på arbetsmarknaden. I genomsnitt tjänar kvinnor i EU mindre än män.

Förstå lönegapet mellan män och kvinnor 
  • Lönegapet visar skillnaden i genomsnittslönen mellan män och kvinnor. 
  • Det ojusterade lönegapet visar skillnaden i genomsnittlig timlön (brutto) mellan män och kvinnor i antal procent av mannens lön. Ingen hänsyn tas till utbildning, ålder, antal arbetade timmar eller typ av jobb. 
  • Statistiken inkluderar bara företag med tio eller fler anställda. 

Hur stor är löneklyftan mellan män och kvinnor i EU?

Kvinnor tjänar i genomsnitt 15 procent mindre än män i timmen. Det skiljer sig också mycket åt mellan EU:s medlemsländer. Störst är klyftan i Estland (23 procent) och det EU-land där skillnaden är minst är Rumänien (3 procent). I Sverige är löneskillnaden mellan könen 12 procent.

Hur stor är löneklyftan mellan män och kvinnor i EU?  

Ett mindre lönegap mellan könen betyder däremot inte nödvändigtvis att det är mer jämställt. I länder som har en låg andel kvinnor på arbetsmarknaden är ofta löneskillnaderna mindre. Ett stort lönegap kan samtidigt vara en indikation på att kvinnor oftare jobbar inom lågavlönade branscher eller att en stor andel jobbar deltid.

Kvinnor och män på arbetsmarknaden

Det finns inte en enkel förklaring till löneskillnaderna mellan män och kvinnor – det är flera olika faktorer som påverkar.

Kvinnor och män på arbetsmarknaden  

Trots att fler kvinnor än män avslutar högre utbildningar inom EU så är de i lägre grad representerade på arbetsmarknaden. Nästan 30 procent av kvinnorna i EU jobbar deltid – och det är också mycket mer sannolikt att de slutar arbeta för att ta hand om barn och släktingar.

Lönegapet förändras också med åldern. Det tenderar att vara lägre i början av karriären, för att eftersom bli allt större. Mönstret varierar dock mellan länderna. Löneskillnaden skiftar också efter bransch. I en majoritet av EU:s medlemsländer var lönegapet 2017, mellan män och kvinnor, större på den privata arbetsmarknaden än på den offentliga.

En viktig orsak till löneskillnaderna är överrepresentationen av kvinnor i relativt lågavlönade branscher – samtidigt som de är underrepresenterade i de högavlönade. Till exempel fanns det i genomsnitt fler manliga än kvinnliga forskare och ingenjörer i EU 2018, 59 procent jämfört med 41 procent. Kvinnor hade också bara 33 procent av chefspositionerna inom EU.

Lönegapet leder också till att kvinnor i högre grad riskerar att drabbas av fattigdom när de blir äldre. Inom EU var kvinnornas pensioner 2018 i genomsnitt 30 procent lägre än männens. Även här skiljer det sig åt mellan länderna, från en skillnad på 43 procent i Luxemburg till 1 procent i Estland.

Läs mer om vad Europaparlamentet gör för att minska lönegapet.