Desinformation: Så känner du igen och bemöter myter om covid-19

Utbrottet av coronaviruset har lett till desinformation som sätter käppar i hjulet för de ansträngningar som görs för att tygla pandemin. Läs vad just du kan göra.

Flertal personer håller i mobiltelefoner ©Mirko/Adobe Stock
Vad kan du göra för att hjälpa till att bemöta desinformation om covid-19 ©Mirko/Adobe Stock

Från det ursprungliga påståendet om att viruset spridit sig genom fladdermussoppa, till rapporter om EU-länder som bekämpar varandra för minskande tillförsel av medicinsk utrustning – den här typen av påståenden finns överallt.

Världshälsoorganisationen (WHO) har sagt att falska nyheter ”sprider sig snabbare än viruset” och har redan betecknat det som en ”infodemi av planetariska proportioner”. Stora digitala plattformar agerar redan för att begränsa räckvidden av den falska informationen.

Men hur känner man igen desinformation och hur kan man hjälpa till för att stoppa spridningen av den? Vad gör EU åt saken? Här är svaren på några av de vanligaste frågorna:


Vad gör EU för att hindra spridning av desinformation?

För att lyfta fram fakta och pålitlig information finns det en gemensam EU-sida om Europas svar på viruset, som också innehåller information för att slå hål på vanliga myter kopplade till virusutbrottet.

Dessutom har experter och politiker från EU och dess medlemsländer regelbundna videokonferenser där de diskuterar desinformation och delar metoder för hur man ska informera människor om riskerna och hur man hanterar dem. Det finns också en press på de digitala plattformarna för att de ska vidta åtgärder mot desinformation och bedrägerier.

Varför publiceras falsk information avsiktligt?

Vissa gör det för sin egen vinning. Det kan vara för att sälja produkter som inte fungerar eller att locka besökare till sina webbplatser, vilket då ökar intäkterna från annonser.

Enligt en rapport från EU:s särskilda antidesinformationsgrupp har vissa falska påståenden kommit från specifika politiska krafter – som Kina och Ryssland. I dessa fall är det ett politiskt syfte som ligger bakom, för att undergräva EU eller skapa politiska förändringar.

Men många som sprider desinformation gör det för att de tror att det stämmer, och inte för att medvetet bidra till någon skada.

Upptäck sanningen bakom många spridda coronamyter i den här bloggen


Är desinformation om Covid-19 verkligen så farlig?

I en tid då många är oroliga och får chockartade nyheter är det svårare att hålla sig lugn och kontrollerad.

Tidigare har felaktig information om vaccin fått föräldrar att inte vaccinera sina barn mot mässling och andra farliga sjukdomar, vilket ledde till en explosion i antalet nya fall av mässling.

Även om man inte tror på desinformationen kan det undergräva begreppen sanning och expertis. Ett spontant twitterinlägg av någon anonym kan värderas lika mycket som en grundlig analys av en expert.


Vad kan jag göra för att förhindra spridning av desinformation?

Desinformation är beroende av att människor tror på det och delar det vidare. Och det är lätt att luras. För att se till att du inte sprider desinformation, var extra försiktig när du delar nyheter som framkallar en stark reaktion eller som verkar för bra eller för dålig för att vara sann. En enkel första kontroll är att söka på internet för att se om mer än en pålitlig källa rapporterar om samma sak.

Om du inte är säker så finns det flera guider för faktagranskning att använda.


Vad kan jag göra om jag upptäcker någon som sprider desinformation?

Du kan anmäla den felaktiga informationen till sociala medie-plattformen där du hittar det. Många sociala medieföretag har åtagit sig att aktivt jobba mot spridning av coronarelaterad desinformation.

Prata också med personen som sprider det, det var förmodligen oavsiktligt. Forskare säger att det bästa sättet att övertyga människor som tror på konspirationsteorier är att visa empati, vädja till personens kritiska tänkande och undvika att förlöjliga dem.


Mer information

Relaterade artiklar

Dela den här artikeln på: