Klimatinvesteringar prioriteras i EU:s återhämtningsplan

EU:s återhämtningsplan för covid-19 syftar till att lägga grunden för ett .

Översvämning illustrerar behovet av insatser mot klimatförändringarna
Klimatneutralt och hållbart Europa i fokus för återhämtningen

Covid19-krisen och dess ekonomiska konsekvenser förblir högsta prioritet. 

För att hantera de omedelbara effekterna avpandemin föreslog kommissionen förra året ett stimulanspaket värt 750 miljarder euro, tillsammans med ett reviderat budgetförslag för åren 2021-2027, efter krav från parlamentet om ett massivt återhämtnings- och återuppbyggnadspaket. Ledamöterna har krävt att den ”gröna given” ska vara central i paketet, i syfte att stimulera ekonomin och tackla klimatförändringarna.

I en kompromiss som nåddes i november 2020 om EU:s långtidsbudget och återhämtningsplan enades Europaparlamentets förhandlingsgrupp och rådets ordförandeskap om att minst 30 procent av utgifterna skulle stödja klimatmålen. Samtidigt skulle 7,5procent av de årliga utgifterna gå till biologisk mångfald från 2024, och öka till 10 procent från och med 2026. Parlamentet godkände budgeten i december 2020. 

”Next Generation EU” är EU:s ekonomiska återhämtningsplan och ska mildra effekterna av pandemin och möjliggöra en hållbar framtid genom att fördela 25 procent av EU-budgeten till klimatåtgärder.

Faciliteten för återhämtning och resiliens ska underlätta den gröna omställningen och en smart, hållbar och inkluderande tillväxt, samt säkerställa att de nationella handlingsplanerna avsätter åtminstone 37 procent av sin budget till klimat och biologisk mångfald.

Som en del av EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 och i linje med återhämtningsinsatserna ska EU trygga finansiering till jordbruk, Horisont Europa, Life-programmet, miljöhandlingsprogrammet, fonden för rättvis omställning, regionala och sammanhållningsfonder går till projekt som ligger i linje med klimatambitionerna.


Läs mer om EU:s steg mot klimatmålen.

Gatuvy utan vare sig bilar eller människor i Litauens huvudstad Vilnius. ©PavloVakhrushev/AdobeStock
Gatuvy utan vare sig bilar eller människor i Litauens huvudstad Vilnius. ©PavloVakhrushev/AdobeStock

Att göra klimatneutralitet rättsligt bindande

28 november 2019 utlyste Europaparlamentet klimatnödläge och krävde att all relevant EU-lagstiftning ligger i linje med målet att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.

EU-kommissionen presenterade den gröna given i december, för att därefter i mars 2020 lägga fram ett förslag till en EU-klimatlag för att göra EU klimatneutralt till 2050 vilket senare kommer att bli rättsligt bindande så snart parlamentet och rådet godkänt förslaget.

Parlamente efterlyser en mer ambitiösa för utsläppsminskningar än de som kommissionen föreslagit, för att se till att EU uppfyller målsättningen.

I oktober 2020 antog parlamentet sitt förhandlingsmandat om EU:s klimatlag, som stöder klimatneutralitetsmålet senast 2050 och ett utsläppsminskningsmål på 60 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer – mer ambitiöst än kommissionens förslag på 55 procent och det nuvarande delmålet på 40 procent

Parlamentet och rådet nådde en provisorisk överenskommelse om att höja EU:s utsläppsminskningsmål till år 2030 från 40 procent till åtminstone 55 procent. Parlamentet godkände klimatlagen den 24 juni 2021. Målet till år 2030 och klimatneutralitetsmålet till år 2050 kommer att vara rättsligt bindande, vilket gör att EU närmar sig sitt negativa utsläppsmål efter år 2050, och bekräftar unionens ledarroll i den globala kampen mot klimatförändringarna inför COP26 i november 2021.

Läs mer om vår tidsplan för EU:s åtgärder i den globala kampen mot klimatförändringarna.


Bakgrund

Den “gröna given” lanserades i november 2019 och syftar till att göra EU:s ekonomi hållbar. Initiativet inbegriper en rad olika områden, från klimat, jordbruk och rörlighet till skydd av den biologiska mångfalden och minskade utsläpp. Bland de konkreta förslag som kommissionen redan lagt fram finns:


Ta reda på vad EU gör för den ekonomiska återhämtningen och få en överblick över när och inom vilka områden EU agerat.

Mer information

Relaterade artiklar

Dela den här artikeln på: