Byggandet av ett hållbart livsmedelssystem – EU:s strategi
EU:s livsmedelsstrategi ska skydda miljön och garantera hälsosam mat för alla – samtidigt som jordbrukarnas försörjning ska säkerställs.
Livsmedelskedjan från produktion till konsumtion och avfall, har en stor inverkan på miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet. Med strategin från jord till bord som presenterades 20 maj 2020, vill EU-kommissionen bygga ett hållbart EU-livsmedelssystem som skyddar livsmedelssäkerheten, människor och naturen.
Sätta upp mål
Strategin sätter ramen för en serie lagar som kommissionen kommer att föreslå, som täcker frågor från en översyn av EU:s bekämpningsmedellagstiftning, EU:s djurskyddsregler och planer för att hantera matavfall och livsmedelsbedrägerier – till livsmedelsmärkning, ett kolodlingsinitiativ och en reform av EU:s jordbrukssystem.
Det kommer att komplettera befintlig EU-lagstiftning och bygga ett omfattande ramverk som täcker hela livsmedelskedjan.
Samtliga förslag kommer att förhandlas med och godkännas av rådet och parlamentet.
Viktigaste målen för 2030-strategin
- 50 procents minskning av användningen och risken för bekämpningsmedel och minst 20 procents minskning av användningen av gödselmedel
- 50 procents minskning av försäljningen av antimikrobiella medel som används för odlade djur och vattenbruk
- 25 procent av jordbruksmark ska användas för ekologiskt jordbruk
Bygga ett miljövänligt livsmedelssystem
Även om EU:s jordbruk är den enda stora jordbrukssektorn i världen som har minskat sina utsläpp av växthusgaser (med 20 procent sedan 1990), så står de fortfarande för cirka 10 procent av växthusgasutsläppen (varav 70 procent beror på djur). Tillsammans med tillverkning, bearbetning, förpackning och transport är livsmedelssektorn en av de största orsakerna till klimatförändringar.
Enligt strategin är en förändring i vårt sätt att producera, köpa och konsumera livsmedel nödvändig för att förbättra miljöavtrycket och bidra till att mildra klimatförändringarna, samtidigt som vi skyddar försörjningen för alla ekonomiska aktörer i livsmedelskedjan, genom att skapa rättvisare ekonomisk avkastning och öppna upp nya affärsmöjligheter.
Från jord till bord-strategin är en del av den europeiska gröna given, vars mål är att göra EU klimatneutralt till år 2050 och är nära kopplat till den nya strategin för biologisk mångfald 2030 och reformer av den nya gemensamma jordbrukspolitiken.
Syftet är att göra EU:s livsmedelssystem mer robust och motståndskraftig mot framtida kriser som covid-19 och återkommande naturkatastrofer som översvämningar och torka.
Ta reda på hur EU hjälper jordbrukare genom den gemensamma jordbrukspolitiken
Prisvärd, hälsosam och hållbar mat ska säkerställas
Från jord till bord-strategin avser att säkerställa prisvärda, säkra och näringsrika livsmedel för konsumenterna. Det som ett svar på ökande krav på hälsosamma och miljövänliga produkter.
Enligt en Eurobarometerundersökning från april 2021 handlar runt en tredjedel av européer (32 procent) organisk mat. Nästan lika många handlar och äter kött allt mer sällan (31 procent) medan 16 procent försöker anpassa sina inköp efter klimatet.
Konsumtionsmönstren förändras, men med över 950 000 dödsfall 2017 relaterade till ohälsosamma dieter – och hälften av vuxna som är överviktiga – finns det utrymme för förbättringar. För att göra det lättare att välja hälsosamma alternativ och fatta välgrundade beslut föreslår kommissionen ett obligatoriskt gemensamt system för märkning av näringsinnehåll på förpackningen.
Visa vägen globalt
EU är den största importören och exportören av livsmedelsprodukter världen över och den största marknaden för skaldjur. Europeisk mat är av den högsta globala standarden och strategin syftar till att främja en global övergång till hållbarhet i samarbete med partner och genom handelsavtal.
Parlamentet försvarar hållbarhet
Parlamentet välkomnade från jord till bord strategin i en resolution som antogs i oktober 2021 men ger ytterligare rekommendationer för att göra strategin ännu mer hållbar. Parlamentet framhävde särskilt att 55%-paketet, som siktar på att minska utsläppen med 55 procent till år 2030, bör inkludera ännu mer ambitiösa mål för utsläppen från jordbruk och markbruk.
Utöver obligatorisk märkning av varors näringsvärde på förpakningens framsida, vill ledamöter att kommissionen ska ta itu med överkonsumtionen av kött och bredda livsmedel genom att reglera reklam, uppmana till omformulering av reklam och sätta en maxgräns på socker, fetter och salt i särskilda livsmedelsprodukter.
Ledamöter vill också minska användningen av bekämpningssmedel för att skydda pollinerare och mångfalden i naturen och krävde återigen ett stopp för användandet av burar i djuruppfödning. Parlamentet stödjer att mer mark används för ekologiskt jordbruk till år 2030 men sa att åtgärder behövs för att möta efterfrågan av livsmedel från konsumenter.
