Artificiell intelligens: Möjligheter och risker 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Artificiell intelligens (AI) påverkar våra liv i allt högre utsträckning. Läs mer om dess möjligheter och vilka risker som finns för säkerhet, demokratin, företagen och jobben.

Europas tillväxt och välstånd är tätt sammankopplat med hur det utnyttjar data och sammanlänkade teknologier. AI kan ha en stor effekt på våra liv - på gott och ont, och Europaparlamentet har inrättat ett utskott som ska granska tekniken och har efterlyst EU-lagstiftning som är människocentrerad och framtidssäkrad. Här nedan finns några viktiga möjligheter och några risker som framtida tillämpning av AI kan medföra.

Läs mer om vad artificiell intelligens är och hur den används.

142 zettabytes  ; Så mycket förväntas volymen data som produceras i världen öka från 33 zettabytes år 2018 till 175 år 2025 (1 zettabyte är tusen miljarder gigbytes).

Fördelarna med AI

EU-länder ligger redan långt fram inom den digitala industrin och business-to-business-applikationer. Med en högkvalitativ digital infrastruktur och ett regelverk som skyddar såväl integritet som yttrandefrihet kan EU bli en global ledare i dataekonomin och dess applikationer.

Nyttan med AI i vardagen

AI kan hjälpa till att förbättra sjukvården, göra bilar och andra transportsystem säkrare, samt skapa skräddarsydda, billigare och mer hållbara produkter och tjänster. Det kan också underlätta tillgången till information, utbildning och praktik - vilket fått särskild uppmärksamhet genom behovet av distansutbildning som covid 19-pandemin medfört. AI kan också göra arbetsplatser säkrare när robotar kan användas för att utföra farligare uppgifter, och skapa nya arbetstillfällen när AI-drivna industrier utvecklas och förändras.

Möjligheter med artificiell intelligens för företag

För företag kan AI möjliggöra utvecklingen av nya generationer produkter och tjänster, inklusive sektorer där europeiska företag redan har framskjutna positioner: inom den gröna och cirkulära ekonomin, maskiner, jordbruk, sjukvård, mode och turism. Det kan underlätta smidigare och mer optimerade försäljningskedjor, förbättra maskinunderhåll, öka produktionen och kvaliteten, förbättra kundtjänster och spara energi.

11 - 37 procent  ; Beräknad ökning av arbetskraftsproduktivitet, kopplad till AI, fram till år 2035 (Parlamentets utredningstjänst 2020).

AI-möjligheter i offentlig sektor

AI som används i offentlig sektor kan minska kostnader och erbjuda nya möjligheter inom kollektivtrafik, utbildning, och energi- och avfallshantering, samt förbättra produkters hållbarhet. På så vis kan AI bidra till att målen i den Europeiska gröna given kan uppnås.

1,5 - 4 procent  ; Beräkning över hur mycket AI kan hjälpa till att minska de globala växthusgasutsläppen till år 2030 (Parlamentets utredningstjänst 2020)

Stärkt demokrati

Databaserad granskning, förebyggande av desinformation och nätattacker och tryggare tillgång till kvalitetsinformation kan stärka demokratin. Det kan också stödja mångfald och öppenhet, exempelvis genom att minska möjligheten till fördomar vid rekryteringsbeslut för att istället använda analytisk data.

AI – säkerhet och trygghet

AI förutses används alltmer i brottsförebyggande arbete och i rättsinstanser, när stora mängder information kan behandlas snabbare, flyktrisker bland brottslingar bedömas mer exakt, brott och till och med terrorattacker förutses och förhindras. Det används redan på onlineplattformar för att upptäcka och reagera på olagligt och olämpligt beteende på nätet.

Inom det militära skulle AI kunna användas för försvars- och anfallsstrategier inom hackning och phishing eller för att angripa viktiga system i cyberkrigföring.


Risker och utmaningar med AI

Det ökade beroendet av AI-system kan också utgöra potentiella risker.

Under- och överanvändning av AI

Underanvändning av AI anses utgöra ett stort hot: Missade möjligheter för EU kan innebära dåligt genomförande av stora program, såsom EU:s gröna giv, och förlorade konkurrensfördelar gentemot andra regioner, ekonomisk stagnation och färre möjligheter för invånarna. Underanvändning kan bero på allmänhetens och företagens misstro mot AI, dålig infrastruktur, avsaknad av initiativ och låga investeringar, eller, eftersom AI:s maskininlärning är beroende av data, från en fragmenterad digital marknad.

Överanvändning kan också vara problematiskt: Investeringar i AI-tillämpningar som visar sig vara onödiga eller för att tillämpa AI på uppgifter som de inte passar för, till exempel för att förklara komplexa samhällsfrågor.

Ansvar: Vem ska man skylla på vid AI-orsakade skador?

En viktig utmaning är att avgöra vem som bär ansvar för skador som orsakats av AI-styrda utrustningar eller tjänster: i en olycka med en självkörande bil, ska skadorna täckas av ägaren av fordonet, eller av tillverkaren, eller programmeraren?

Om producenten är helt fri från ansvar kan incitamenten saknas för att erbjuda en bra tjänst eller produkt, och det kan skada människors förtroende för tekniken, men regleringar kan också vara alltför strikta och därmed kväva innovationen.

Hoten från AI mot grundläggande rättigheter och demokrati

Resultaten som AI producerar beror på hur det är utformat och vilken information det använder. Både utformningen och dess data kan vara medvetet eller omedvetet obalanserat. Exempelvis kan viktiga aspekter av en fråga inte vara inprogrammerade i algoritmen eller kan vara programmerade för att spegla strukturella fördomar. Dessutom kan användningen av siffror för att representera en komplex social verklighet göra att AI framstår som faktabaserad och precis när den i själva verket inte är det (“mathwashing”).

Om det inte görs ordentligt kan AI leda till beslut som påverkas av information om etnicitet, kön och ålder vid rekryteringar och avskedningar, vid låneansökningar, eller till och med i brottmål.

AI kan inkräkta på såväl integritet som dataskydd. Det kan exempelvis användas för ansiktsigenkänningsutrustning eller för att spåra eller skapa profiler av individer. Därutöver möjliggör AI att bitar av information som en person lämnat sammanfogas till ny information, vilket ger resultat personen inte kan förvänta sig.

Det kan också utgöra ett hot mot demokratin. AI har redan anklagats för att skapa filterbubblor baserade på en persons tidigare agerande på nätet. Genom att personen matas med information som han eller hon förväntas tycka om, förhindras en pluralistisk, lika tillgänglig och inkluderande offentlig debatt. Det kan till och med användas för att skapa extremt realistiska falska videoklipp, ljud eller bilder, så kallade ”deepfakes” som kan medföra finansiella risker, skada en persons rykte och utmana beslutsfattande. Allt detta kan innebära indelning och polarisering av det offentliga rummet och manipulera val.

AI kan också innebära inskränkningar av organisationsfriheten och demonstrationsfriheten när det kan användas för att spåra och profilera individer kopplade till vissa övertygelser eller aktioner.

AI:s påverkan på sysselsättning

Användning av AI på arbetsplatsen förväntas innebära att många jobb försvinner. Även om AI också förväntas skapa många bättre arbetstillfällen, kommer utbildning och praktik att vara viktiga element för att förhindra att människor slås ut från arbetsmarknaden och hamnar i långtidsarbetslöshet.

14 procent  ; av jobb i OECD-länderna beräknas kunna utföras av maskiner, och ytterligare 32 procent beräknas genomgå omfattande förändringar (Parlamentets utredningstjänst 2020).

Konkurrens

Insamlingen av information kan också leda till att konkurrensen snedvrids då aktörer med mer information kan få ett övertag och effektivt slå ut konkurrenter.

Säkerhetsrisker

Tillämpningar av AI som är i fysisk kontakt med människor eller till och med integrerade i människokroppen kan utgöra säkerhetsrisker om de är felkonstruerade, missbrukas eller hackas. Dåligt reglerad användning av AI i vapen kan leda till att människor förlorar kontrollen över farliga vapen.

Utmaningar för öppenheten

Obalansen i tillgång till information kan utnyttjas. Exempelvis kan information om en persons agerande på nätet eller annan information som samlats in utan dennes vetskap användas av exempelvis en nätbutik för att förutse hur mycket personen är villig att betala, eller för en politisk kampanj att anpassa sitt budskap. En annan öppenhetsfråga är att det ibland är oklart för människor om de interagerar med AI eller med en människa.

Läs mer om hur ledamöterna vill forma datalagstiftning för att stimulera innovation och stärka säkerhet.