Nya förslaget till migrationspakt möter blandade reaktioner från ledamöterna  

 
 

Dela den här sidan: 

Den nya asyl- och migrationspakten som kommissionen föreslagit reste frågor i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter när ledamöterna hölls in första debatt.

Flyktinglägret i Moria eldhärjades svårt ©Στράτος Μπριλάκης/Adobe Stock  

Parlamentsledamöterna i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter diskuterade den 24 september det nya förslaget till en asyl- och migrationspakt. Förslaget som EU-kommissionen presenterat dagen innan, syftar till att förändra och förbättra de nuvarande procedurerna genom att trygga delat ansvar och solidaritet. Men ledamöterna i utskottet uttryckte blandade känslor och ifrågasatte om de föreslagna reglerna kommer att medföra verklig förändring.

Ledamöter krävde svar från Schinas och Johansson

Under debatten med kommissionens viceordförande Margaritis Schinas och kommissionären med ansvar för inrikes frågor, Ylva Johansson, krävde ledamöterna mer konkret information om hur pakten skulle tillämpas i praktiken, och hur den skulle verkställas. Vissa ansåg att initiativet är ett positivt steg för att hjälpa medlemsländerna vid de yttre gränserna, medan andra beskrev det som den enda möjliga vägen framåt från den nuvarande situationen.

Men ledamöterna ifrågasatte också om de nya reglerna kommer att kunna förhindra en ny humanitär katastrof likt den brand som härjade i flyktinglägret i Moria nyligen, och om den nya screening-processen och gränsprocessen kommer att respektera grundläggande rättigheter. Flera ledamöter beklagade att principen i den nuvarande Dublinförordningen , att det första ankomstlandet ska behandla asylansökan, är kvar i det nya förslaget, eftersom det reser farhågor om att gränsländerna kommer att fortsätta få bära den största bördan.


Medlemsländer får valmöjlighet

Kommissionens förslag undviker de obligatoriska omplaceringskvoter, som visade sig så kontroversiella i det tidigare förslaget. EU-länderna kan välja att ta emot omplacerade asylsökande, eller åta sig att återföra irreguljära migranter (sponsra återresor) från ett annat medlemsland. Ledamöter var kritiska till att det den flexibiliteten kan leda till en situation där många medlemsländer kan välja att sponsra återresor snarare än att ta emot asylsökande, och ifrågasatte om verkställighetsmekanismerna och det effektiva samarbetet med länder utanför EU. Vissa ledamöter krävde en obligatorisk omfördelning av flyktingar, medan andra ville se ett tydligare ställningstagande om irreguljära migranter.

De huvudsakliga pelarna i kommissionens förslag till en ny asyl- och migrationspakt:

  • Effektivare och snabbare procedurer, inklusive
    • En screening före inresa som inbegriper identifiering, hälso- och säkerhetskontroller, fingeravtryck och registrering i Eurodac-databasen (för fingeravtryck).
    • En snabbare asylprocedur vid gränsen för dem med liten chans till att beviljas asyl.
    • Oberoende granskningsmekanism för att säkerställa att grundläggande rättigheter respekteras.
  • Medlemsländer kan välja hur de visar solidaritet
    • Medlemsländer kan ta emot asylsökande till sitt territorium (omfördelning), ta över ansvaret för avvisade asylsökande (sponsra återresor) eller, i vissa specifika fall, erbjuda operationellt stöd.
    • Medlemsländer kommer att bli juridiskt tvingade att bidra beroende på BNP och folkmängd, och deras bidrag till solidariteten kommer att variera beroende på om det handlar om räddningsaktioner till sjöss, en pressad situation eller en akut kris.
  • Ett gemensamt EU-system för återresor
    • Arbete med tredjeländer för att tackla gemensamma utmaningar, såsom flyktingsmuggling och att skapa legala migrationsvägar
    • Ett mer effektivt juridiskt ramverk
    • En starkare roll för den Europeiska gräns- och kustbevakningsmyndigheten
    • En nyligen tillsatt samordnare för återresor
  • Handlingsplan om integration och inkludering för 2021-2024
  • Ny asyl- och migrationshanteringsförordning som ersätter Dublinförordningen

Läs mer om migrationspolitiken under den föregående mandatperioden.


Nästa steg

Parlamentet och rådet måste godkänna lagstiftningen för att den gemensamma asyl- och migrationspolitiken ska kunna bli verklighet.


Läs mer om migrationen: