Textilproduktionens och textilavfallets inverkan på miljön (nyhetsgrafik)

I samband med '''snabbmode'' har mängden kläder ökat och även mängden som slängs. Läs mer om klimatpåverkan textilproduktionen har och EU:s åtgärder för att minska den.

Snabbmode – det ständiga utbudet av nya stilar till mycket låga priser.

För att ta itu med konsekvenserna på miljön vill EU minska textilavfallet och öka livscykeln av textilier och återvinning. Detta är en del av planen för att uppnå en cirkulär ekonomi.

Läs mer om den cirkulära ekonomins definition, betydelse och fördelar.

Infografik som visar miljöpåverkan av textilkonsumtion per person i EU 2022 (användning av mark, vatten, råvaror och koldioxidavtryck)

Överkonsumtion av naturresurser

Textilproduktionen använder mycket vatten och mark för att odla bomull och andra fibrer. För att tillverka en enda t-shirt av bomull tyder uppskattningar på att det behövs 2 700 liter färskvatten – en persons dricksvattenbehov i 2,5 år.

Textilsektorn var den tredje största användaren av vatten och mark 2020. Under det året krävdes det i genomsnitt nio kubikmeter vatten, 400 kvadratmeter mark och 391 kilogram råmaterial för att förse varje EU-medborgare med kläder och skor.

Vattenförorening

Textilproduktionen beräknas stå för omkring 20 procent av de globala rena vattenföroreningarna från färgning och appretering. Tvättning av syntetiskt material frigör uppskattningsvis 0,5 miljoner ton mikrofibrer i havet per år. En enda tvätt av polyesterkläder kan frigöra 700 000 mikroplastiska fibrer som sedan kan hamna i näringskedjan.

Majoriteten av mikroplasterna från textilier frigörs under de första tvättarna. Snabbmode bygger på massproduktion, låga priser och stora försäljningsvolymer, vilket leder till många första tvättar.

Tvättning av syntetiska produkter leder till att mer än en halv miljon ton mikroplast samlas på havsbottnarna varje år. Föroreningar som genereras av klädproduktionen har också en inverkan på hälsan hos lokalbefolkningen, djur och ekosystem där fabrikerna är belägna.

Utsläpp av växthusgaser

Modeindustrin beräknas stå för 10 procent av de globala koldioxidutsläppen – mer än internationella flygningar och sjöfart tillsammans.

Enligt europeiska miljöbyrån genererade textilinköp i EU under 2020 ungefär 270 kg CO2-utsläpp per person. Det innebär att textilprodukter som konsumeras i EU genererade 121 miljoner ton utsläpp av växthusgaser.

Textilavfall i deponier

Det sättet som människor gör sig av med oönskade kläder har också förändrats, med föremål som kastas bort i stället för att doneras. Mindre än hälften av använda kläder samlas in för återanvändning eller återvinning, och endast 1 % återvinns till nya kläder för att teknik som skulle göra det möjligt att återvinna kläder till nya fibrer först nu börjar utvecklas.

Bara 1 procent

av alla använda kläder återvinns till nya kläder

I genomsnitt konsumerar européerna nästan 26 kg och slänger omkring 11 kilo textilier varje år. Begagnade kläder kan exporteras utanför EU, men förbränns eller deponeras mest (87 procent av dem).

Framväxten av snabbmode har påverkat den ökade konsumtionen av textilier. Denna framväxt drivs delvis på av sociala medier och industrin som för ut modetrender till fler konsumenter i snabbare takt än tidigare.

De nya strategierna för att hantera detta omfattar utveckling av nya affärsmodeller för uthyrning av kläder, utformning av produkter som underlättar återanvändning och återvinning (cirkulärt mode), att övertyga konsumenter att köpa färre kläder av bättre kvalitet (långsamt mode) och att generellt styra konsumentbeteendet mot mer hållbara alternativ.

Infografik som visar textilproduktionens tillväxt över tiden (58 miljoner ton år 2000, 109 miljoner ton år 2020 och en prognos på 145 miljoner ton år 2030)

EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier



Inom ramen för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin presenterade kommissionen i mars 2022 en ny strategi för att göra textilier mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara. Syftet är att tackla snabbmode och stimulera innovation inom sektorn.

Den nya strategin inkluderar krav på ekodesign för textilier, tydligare information, ett digitalt produktpass och uppmaningar till företag att ta ansvar och agera för att minimera sina koldioxid- och miljöavtryck.

I juni 2023 presenterade parlamentets ledamöter förslag till EU-åtgärder för att stoppa överdriven produktion och konsumtion av textilier. Europaparlamentets betänkande kräver att textilier ska produceras med respekt för mänskliga, sociala och arbetsrelaterade rättigheter, liksom för miljön och djurens välbefinnande.

Befintliga EU-åtgärder för textilavfall

EU har ett EU-miljömärke som producenter som respekterar ekologiska kriterier kan använda för sina varor. Detta ger mer synlighet för produkter som innehåller färre skadliga ämnen och orsakar mindre vatten- och luftföroreningar.

2018 godkändes avfallsdirektivet av parlamentet. Reglerna innehåller åtgärder för att ta itu med förekomsten av farliga kemikalier, de kräver av producenter att ta ansvar för sina produkter längs värdekedjan, även när de blir avfall, och syftar till att hjälpa konsumenter att välja hållbara textilier.

EU-parlamentet lade fram idéer om förändringar av textilavfallsreglerna i mars 2024. Revideringen av avfallsdirektivet kommer att införa utökade producentansvarssystem. Detta innebär i praktiken att producenter av textilier, som kläder, skor, hattar, accessoarer, liksom andra företag som släpper ut sådana produkter på den europeiska inre marknaden, kommer att behöva stå för kostnaderna för separat insamling, sortering och återvinning.

Medan kommissionen föreslog att systemen för utökat producentansvar skulle införas 30 månader efter att direktivet trädde i kraft, drev parlamentsledamöterna på för att det skulle vara 18 månader. Dessutom skulle EU-länderna vara skyldiga att samla in textilier separat senast den 1 januari 2025 för återanvändning, förberedelse för återanvändning och återvinning.

"Vi begär ett mål för minskning av textilavfall, med tillsyn över exporterade begagnade textilier", sade parlamentets föredragande Anna Zalewska (ECR, Polen). Hon efterlyste också bättre infrastruktur för separat insamling av textilier och effektivare sortering av kommunalt avfall, så att föremål som kan återvinnas utvinns innan de skickas till förbränningsanläggningen eller deponin.

Nästa steg

Förhandlingarna med rådet kommer att genomföras av nästa parlament, som kommer att väljas vid valet till Europaparlamentet den 6-9 juni 2024.

Mer information

Dela den här artikeln på: