Hur vill EU uppnå en cirkulär ekonomi senast till år 2050?
Läs mer om EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin och vilka ytterligare åtgärder ledamöterna vill vidta för att minska avfallet och göra produkterna mer hållbara.
Om vi fortsätter att utnyttja resurserna som vi gör nu skulle vi år 2050 behöva resurser från tre jordklot. Begränsade resurser och klimatfrågor kräver en övergång från slit- och slängsamhället till ett kretsloppssamhälle, som är koldioxidneutralt, miljömässigt hållbart, giftfritt och helt cirkulärt senast år 2050.
Den nuvarande krisen har belyst svagheter i resurs- och värdekedjorna, som drabbar små och medelstora företag och industrin. En cirkulär ekonomi kommer att minska koldioxidutsläppen och samtidigt stimulera ekonomisk tillväxt och skapa arbetstillfällen.
Läs mer om hur den cirkulära ekonomin definieras och dess fördelar
EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin
I linje med EU:s klimatneutralitetsmål för 2050 inom ramen för den gröna given föreslog kommissionen i mars 2022 det första åtgärdspaketet för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi, som tillkännagavs i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Förslagen fokuserar på förebyggande och hantering av avfall och syftar till att främja tillväxt, konkurrenskraft och EU:s globala ledarskap på området.
I november 2022 föreslog kommissionen nya EU-regler för förpackningar. Det innehåller förslag om att förbättra förpackningsdesignen, exempelvis genom tydlig märkning, för att främja återanvändning och återvinning. Förslaget innehåller också krav på en övergång till biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast.
Parlamentet efterlyser strängare återvinningsregler och efterlyser bindande mål till år 2030 för materialanvändning och materialförbrukning vid en omröstning den 9 februari 2021.
I oktober 2022 godkände parlamentet en översyn av regler om långlivade organiska föroreningar (POP) för att minska mängden farliga kemikalier i avfall och produktionsprocesser. De nya reglerna kommer att införa strängare gränsvärden, förbjuda vissa kemikalier och hålla föroreningar borta från återvinning.
Övergång till hållbara produkter
Produktionsprocessen börjar med råvaror, och de globala leveranskedjorna drabbades hårt av Covid-19-pandemin. År 2021 begärde parlamentsledamöterna en övergripande EU-strategi för kritiska råvaror som bygger på hållbara inköp och höga standarder för miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter. Parlamentsledamöterna vill minska EU:s beroende av ett fåtal länder utanför EU och vill främja återvinning och återanvändning av kritiska råvaror.
För att uppnå en EU-marknad för hållbara, klimatneutrala och resurseffektiva produkter föreslår kommissionen att ekodesignsdirektivet utvidgas till att omfatta produkter som inte är energirelaterade. Därtill föreslås en form av digitala produktpass, som har syftet att synliggöra all relevant information under produktens livscykel.
Ledamöterna stöder också initiativ för att bekämpa planerat åldrande, förbättra produkternas hållbarhet och reparerbarhet samt att stärka konsumenternas rättigheter med ”rätten till reparation”. De kräver att konsumenterna ska få rätt till ordentlig information om miljöpåverkan av de produkter och tjänster de köper och uppmanade därför kommissionen att lägga fram förslag för att bekämpa "greenwashing", det vill säga den metod där företag framställer något som bättre för miljön än vad det i själva verket är.
Cirkulära nyckelsektorer
Cirkularitet och hållbarhet måste införlivas i alla steg i en värdekedja för att uppnå en helt cirkulär ekonomi: Från design till produktion och hela vägen till konsumenten. I kommissionens handlingsplan fastställs sju nyckelområden som är avgörande för att uppnå en cirkulär ekonomi: plast, textilprodukter, e-avfall, livsmedel som vatten och näringsämnen, förpackningar, batterier och fordon samt bygg- och anläggningsarbeten.
Plast
Ledamöterna stöder den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, som skulle fasa ut användningen av mikroplaster.
Läs mer om EU:s strategi för att minska plastavfallet.
Textilier
Textilier använder en stor mängd råvaror och vatten, med mindre än 1 procent återvunnet material.
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier som lades fram av kommissionen i mars 2020 syftar till att textilprodukter som släpps ut på EU:s marknad år 2030 ska vara långlivade, återvinningsbara och i största mån tillverkade av återvunna fibrer, fria från farliga ämnen.
Ledamöterna vill ha nya åtgärder mot mikrofiberförluster och strängare normer för vattenanvändning.
Ta reda på hur textilproduktionen och textilavfallet påverkar miljön.
Elektronik och E-avfall
Elektroniskt och elektriskt avfall, eller e-avfall, är det snabbast växande avfallsflödet i EU och mindre än 40 procent återvinns. Ledamöterna vill att EU ska främja längre produktliv genom återanvändbarhet och reparerbarhet.
Ta reda på fakta och siffror om e-avfall.
Livsmedel, vatten och näringsämnen
Uppskattningsvis 20 procent av de producerade livsmedlen går förlorade eller slängs i EU. Ledamöterna kräver att matsvinnet ska halveras fram till 2030 inom ramen för strategin från jord till bord.
Förpackningar
Förpackningsavfall i Europa växer. Varje person i EU genererade i snitt 189kg förpackningsavfall under 2021. EU arbetar nu med att se över reglerna för förpackningar och förpackningsavfall för att minska mängden och förbättra situationen.
Batterier och fordon
Ledamöterna har enats om nya regler som kräver att tillverkning och material av alla batterier på EU-marknaden ska ha ett lågt koldioxidavtryck, respektera mänskliga rättigheter samt sociala och ekologiska normer.
Läs mer om EU:s nya regler för mer hållbara och etiska batterier.
Bygg- och anläggningsarbeten
Byggsektorn står för över 35 procent av det totala avfallet i EU. Kommissionen har tillkännagett av den kommer att revidera förordningen om byggprodukter för att modernisera de regler som gäller sedan 2011. Ledamöterna vill att byggnaders livslängd ska ökas, att målen för koldioxidavtrycket från material och minimikrav på resurs- och energieffektivitet ska minskas.
Avfallshantering och transport
EU genererar mer än 2,5 miljarder ton avfall per år. EU:s export av avfall till länder utanför EU uppgick till 32,7 miljoner ton år 2020. Huvuddelen av det transporterade avfallet består av skrot av järn- och icke-järnmetaller samt papper, plast, textil och glas och går främst till Turkiet, Indien och Egypten.
Ledamöterna uppmanar EU-länderna att öka kvalitativ återvinning, minska deponeringen och minimera förbränningen samt minska andelen skadliga kemikalier i avfallet. I januari 2023 röstade parlamentet om sin ståndpunkt om reglerna för avfallstransporter, som syftar till att främja återanvändning och återvinning och minska föroreningar.
Enligt reglerna ska avfall som exporteras från EU hanteras på ett miljövänligt sätt i mottagarländerna och efterlevnaden ska skärpas för att motverka olagliga transporter. Parlamentsledamöterna vill ha ett bättre informationsutbyte inom EU och ökad insyn i transporterna. EU:s export av farligt avfall till länder utanför OECD bör generellt sett förbjudas. Export av plastavfall till länder utanför OECD bör också förbjudas, sådan export till OECD-länder bör fasas ut inom fyra år.