Vätgas: Vilken är nyttan för EU?  

 
 

Dela den här sidan: 

Ta reda på vilken nytta vätgas innebär för energitillförseln och hur EU vill kunna nyttja den för att göra den gröna omställningen.

A man fills up his car with hydrogen in Saint-Lo, France. ©AFP/DAMIEN MEYER  

Ren energi, en nyckel för ett klimatneutralt Europa

På vägen mot ett klimatneutralt Europa och en grönare planet, enligt den europeiska gröna given, är det nödvändigt att reformera energitillförseln och skapa fullt integrerade energisystem. EU-ekonomins gröna omställning måste kombineras med tillgång till ren, tillgänglig och säker energi för företag och konsumenter.

EU står inför en utmaning då dess energiproduktion och konsumtion stod för 75 procent av sina utsläpp av växthusgaser 2018 och unionen fortfarande är beroende av importer för 58 procent av sin energi, främst från olja och gas.

I juli 2020 föreslog EU-kommissionen en vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa, med syfte att snabba på utvecklingen av ren vätgas, som en hörnsten för ett klimatneutralt energisystem till år 2050.

Läs mer om EU:s politik för ren energi.

Hur kan vätgas bli rent?

Det finns olika typer av vätgas, som kan kategoriseras efter produktionsprocess och de resulterande vätgasutsläppen. Ren vätgas (”förnybar vätgas” eller ”grön vätgas”) produceras genom elektrolys av vatten med hjälp av elektricitet från förnybara källor och släpper inte ut några växthusgaser under produktionen.

Ledamöterna betonar vikten av att klassificera de olika sorternas vätgas och vill se en likartad EU-omfattande terminologi som tydliggör skillnaden mellan förnybar vätgas och vätgas som släpper ut låga mängder koldioxid.

Vid plenarsessionen i maj, som svar på kommissionens förslag, betonade ledamöterna att bara grön vätgas - producerad från förnybara källor - på ett hållbart sätt kan bidra till att uppnå klimatneutralitet på sikt.

För närvarande spelar vätgas en relativt liten roll i den övergripande energitillförseln. Det finns utmaningar när det gäller kostnad-konkurrens, produktionsstorlek, infrastrukturbehov och uppfattad säkerhet. Men, vätgas förväntas möjliggöra utsläppsfria transporter, uppvärmning och industriprocesser liksom i framtiden energilagring mellan årstiderna.

Ledamöterna vill att kommissionen och EU-länderna skapar incitament för att produktion och bränsleanvändning kommer från förnybara källor.

Vad är nyttan med vätgas?

Vätgas motsvarar ungefär 2 procent av EU:s energimix. 95 procent av vätgasenergin produceras från fossila bränslen, vilka släpper ut 70 - 100 miljoner ton koldioxid varje år.

Enligt forskning skulle förnybara energikällor tillhandahålla en avsevärd andel av den europeiska energimixen år 2050, och vätgas skulle kunna täcka så mycket som 20 procent, 20-50 procent av energibehovet i transportsektorn, och 5-20 procent inom industrin.

Det används främst som en råvara i industriella processer men också som ett bränsle för rymdraketer.

Genom sina egenskaper kan vätgas vara ett bra bränsle eftersom:

  • dess användning för energiändamål orsakar inte utsläpp av växthusgaser (vatten är den enda restprodukten från processen)
  • den kan användas för att producera andra gaser, liksom flytande bränslen
  • existerande infrastruktur (gastransporter och gasförvaring) kan anpassas för att användas för vätgas
  • den har högre energidensitet än batterier så den kan användas för långdistans- och tunga transporter.

Vad vill Europaparlamentet?

  • incitament för att stimulera efterfrågan och att skapa en europeisk marknad för vätgas och snabb utbyggnad av vätgasinfrastruktur
  • så snabb utfasning som möjligt av fossilbaserad vätgas
  • att all vätgasimport certifieras på samma sätt som vätgas producerad inom EU, inklusive produktion och transport, för att undvika koldioxidläckage
  • att utvärdera möjligheten att anpassa existerande pipelines för gas för att kunna transportera och förvara vätgas under jord

Strategi för integrering av energisystemet

Vid plenarsessionen i maj kommer ledamöterna också att rösta om ett separat betänkande om en europeisk strategi för integrering av energisystem. Syftet är att snabbare fasa ut koldioxid, trygga balansen av nätverk, sammankoppla, underlätta införandet av förnybar energi, utveckla digitaliseringen och utvidga förvaring och lokal produktion.

Mer om EU:s politik för ren energi: