Relationen EU-Turkiet: Mellan samarbete och spänningar 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Spänningarna i frågor om demokrati, migration och olagliga energiflöden har lett till en omprövning av relationen mellan EU och Turkiet. Hur ser samarbetet ut idag?

Relationerna mellan EU och Turkiet har försämrats så mycket att EU måste omvärdera dem på djupet sade ledamöterna i ett betänkande den 19 maj 2021. Ledamöterna, som oroas över mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i landet, varnade för att relationerna nu är sämre än någonsin tidigare.

Även om detta är långt ifrån den enda gången som parlamentet uttrycker sin oro, har EU och Turkiet nära band på många områden.

Från handel till Nato, under årtionden har EU och Turkiet haft en produktiv relation på många områden. Men, Turkiets militära ingripande i Syrien, dess förhållningssätt till migrationen samt läget för demokratin i landet då nyhetsmedier fått stänga ner och journalister fängslas gjorde relationen parterna emellan alltmer kylig. Det finns också oro om Turkiets olagliga verksamhet på Cypern och dess intrång på grekiskt territorium.

Utvecklingen har gett ledamöterna anledning att ta en ny titt på hur samarbetet mellan EU och Turkiet ser ut. Läs mer för att få en överblick över hur läget ser ut för olika aspekter av relationerna mellan parterna.

Turkiets president Erdogan talar till åhörare efter folkomröstningsresultatet den 16 april 2017. ©Yasin Bulbul/AP Photos/European Union-EP  

EU-medlemskap: frysta anslutningsförhandlingar?

Turkiet har varit en associerad medlem av den Europeiska ekonomiska gemenskapen sedan 1963 och ansökte om medlemskap 1987. Det erkändes som en kandidat för fullt EU-medlemskap 1999, men förhandlingarna startade inte förrän 2005. Men även därefter har få framsteg gjorts. Bara 16 av 35 kapitel har ännu så länge öppnats och bara ett har kunnat slutas. Efter den turkiska regeringens tillslag till följd av den misslyckade statskuppen den 15 juli 2016 stannade förhandlingarna av, och inga nya förhandlingskapitel har därefter öppnats.

I november 2016 godkände ledamöterna en resolution som krävde ett stopp för förhandlingarna så länge det politiska förtrycket fortsätter i Turkiet. De återupprepade sitt krav i en resolution i juli 2017 på grund av fortsatt oro för människorättssituationen. Även om resolutionerna inte är bindande så skickar de ut en viktig signal.

Ledamöterna debatterar regelbundet läget i landet. Exempelvis debatterade ledamöterna den 6 februari 2018 läget för mänskliga rättigheter men också landets militära insatser i Afrin i Syrien. Den 8 februari 2018 antog ledamöterna en resolution där de uppmanade Turkiet att häva undantagstillståndet.

Militärt ingripande i Syrien

I oktober 2019 inledde Turkiet en militär insats i norra Syrien, i syfte att skapa en buffertzon mellan de två länderna dit syriska flyktingar bosatta i Turkiet kan flyttas. Ingripandet fördömdes av ledamöterna i en debatt den 23 oktober. Den 24 oktober antog de även en resolution i vilken de krävde sanktioner mot Turkiet som svar på den militära insatsen.

Avtal om migration

Sedan starten på inbördeskriget i Syrien 2011 har ungefär 3,6 miljoner flyktingar tagit sig till Turkiet, och idag är landet fortfarande värd för flest flyktingar i världen.

I mars 2016 slöt EU och Turkiet ett avtal för att tackla migrationskrisen, vilket ledde till märkbart färre migranter som tog sig till Europa illegalt. Läs mer om EU:s svar på migrationskrisen.

Enligt avtalet ska alla migranter som irreguljärt tar sig till de grekiska öarna återföras till Turkiet. I utbyte får landet humanitärt bistånd från EU på ungefär 6 miljarder euro inom EU:s mekanism för flyktingar i Turkiet.

Men i sitt tal den 28 februari hotade Erdoğan med att han skulle öppna gränsen mot Grekland igen, eftersom han inte ansåg att EU hållit sina löften. Efter beslutet utlyste Grekland undantagstillstånd och EU:s ledare enades om att ge Grekland 700 miljoner euro i finansiellt stöd, samt att rejält öka finanseringen till migration och gränskontroll i EU:s budget för 2021-2027.


Spänningar mellan EU och Turkiet om Grekland och Cypern

Det finns också en oro om Turkiets olagliga energiutvinning, borrning av energi i östra Medelhavet och dess kränkningar av grekiskt luftrum och grekiskt och cypriotiskt territorialvatten vid flera tillfällen. Ledamöterna fördömde Turkiets agerande i den grekiska och cypriotiska exklusiva ekonomiska zonen och uttryckte full solidaritet med de båda länderna i en resolution som antogs den 17 september 2020.

Turkiet invaderade Cypern 1974, vilket ledde till en uppdelning av ön. Det turkiska ockuperade norra Cypern är endast erkänt av Turkiet själva.

Efter en ny upptäckt av naturgasreserver till havs i östra Medelhavet har Turkiet använt militären för att kränka grannländernas territorialvatten och luftrum för att utföra borrningsverksamhet.

Ledamöterna kritiserade situationen i Turkiet-ockuperade norra Cypern i en resolution som antogs den 26 november 2020 och krävde hårda sanktioner mot Turkiet som ett svar på landets olagliga verksamhet.


Närmare ekonomiskt samarbete

I december 2016 föreslog EU-kommissionen att uppdatera den befintliga tullunionen med Turkiet och förlänga de bilaterala handelsrelationerna, men rådet har ännu inte enats om sin ståndpunkt. När förhandlingarna väl avslutats måste avtalet godkännas av Europaparlamentet innan det kan träda i kraft.

EU är Turkiets klart största exportmarknad (42,4 procent, 2019) medan Turkiet är EU:s femte största import- och exportmarknad.


Andra typer av samarbete

Både Turkiet och de flesta EU-länder är medlemmar i NATO. Utöver detta så arbetar parterna tillsammans i frågor som rör exempelvis migration. I mars 2016 slöt EU och Turkiet ett avtal för att hantera flyktingkrisen, vilken medförde att ett avsevärt färre antal migranter illegalt tog sig in i Europa. Läs mer om hur EU hanterar migrationskrisen.

Artikeln publicerades ursprungligen den 27 april 2017 och uppdaterades den 12 november 2019, 16 mars 2020, 30 november 2020 och den 25 maj 2021