EU:s asylregler: reform av Dublinsystemet
Det stora antalet migranter och asylsökande som kommit till Europa under de senaste åren har visat behovet av en rättvisare och mer effektiv europeisk asylpolitik. Se mer i vår nyhetsgrafik.
Även om de rekordnivåer för migrationsströmmarna som uppnåddes 2015 och 2016 nu har minskat, kommer Europa antagligen, tack vare sitt geografiska läge och sin stabilitet, att fortsätta vara en destination för dem som flyr konflikter, klimatförändringarnas effekter och fattigdom.
För att vara bättre förberedda för att ta emot migranter och asylsökande och garantera solidaritet och rättvisare fördelning av ansvaret mellan medlemsländerna måste EU:s asylregler, och Dublinsystemet i synnerhet, reformeras.
Vilka är Dublinreglerna?
En grundpelare i EU:s asylsystem är Dublinförordningen som fastställer vilket EU-land som ska ansvara för att behandla ansökningar om internationellt skydd. Den 6 november 2017 bekräftade Europaparlamentet sitt mandat för interinstitutionella förhandlingar med EU-ländernas regeringar i syfte att reformera Dublinbestämmelserna. Parlamentets förslag till nya regler skulle bland annat innebära:
- Landet, dit en asylsökande först kommer, skulle inte längre automatiskt ansvara för att hantera asylansökan.
- Asylsökande med en ”genuin anknytning” till ett visst EU-land bör flyttas dit.
- De asylsökande som saknar en genuin anknytning till ett visst EU-land ska fördelas rättvisst mellan alla EU-länder. Länder som vägrar delta i systemet med att fördela asylsökande kan se sitt EU-stöd minskat.
- Säkerhetsåtgärder intensifieras och alla asylsökande måste registreras vid ankomsten med fingeravtryck kontrollerade gentemot relevanta EU-databaser.
- Särskilda bestämmelser om minderåriga förstärks och processer för familjeåterförening snabbas på.
Även om parlamentet varit redo ända sedan november 2017 att börja förhandla en reform av Dublinsystemet, har EU-länderna varit oförmögna att enas om en ståndpunkt om förslagen. Läs mer om Europaparlamentets föreslagna tillägg i nyhetsgrafiken ovan och i vårt bakgrundsmaterial.
Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR tvingades 13,6 miljoner människor på flykt under 2018 på grund av förföljelse, konflikt och våld. Det innebär att det totala antalet människor i världen som befinner sig på flykt har nått en ny rekordnivå, 70,8 miljoner. 84 procent av världens flyktingar befinner sig i utvecklingsländer.
Läs mer om parlamentets andra initiativ för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemet.
13,6 miljoner
antalet människor som tvingats fly från sina hem under 2018
