Pressfriheten behöver skyddas under coronapandemin 

 
 

Dela den här sidan: 

Covid-19-krisen har drabbat mediebranschen hårt – detta i en tid när den har en särskilt avgörande roll i att ge trovärdig information och motverka att desinformation om pandemin.

Kraftigt minskade annonsintäkter väntar för mediebranschen och parlamentet fruktar att den ekonomiska situationen kan leda till att nyhetsorganisationer inte längre kommer kunna leverera tydlig och korrekt information och motverka desinformation om coronaviruspandemin.

I en resolution, som kammaren röstade om den 17 april, sa ledamöter att desinformation om covid-19 är ett stort folkhälsoproblem, att alla medborgare bör ha tillgång till korrekt och verifierad information och att oberoende och tillräckligt finansierad media är nödvändig för demokratin.

Yttrandefrihet, oberoende media och pluralism är förankrade i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, liksom i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna  

Nödstödsfond för media

För att ta itu med den kritiska situation som medierna står inför har ledamöter från utskottet för kultur och utbildning bett kommissionen att undersöka en akutfond för media och press.

Vissa åtgärder har redan gjorts för att stödja oberoende media och för att skydda journalister. I mars 2020 tillgängliggjorde EU 5,1 miljoner euro till projekt som ska identifiera och förebygga överträdelser mot pressfriheten, upptäcka risk för pluralism och stödja gränsöverskridande undersökningar.

Läs mer: 10 saker EU gör för att bekämpa coronaviruset

Pressfrihetens dag

3 maj är det pressfrihetens dag. Reportrar utan gränser har nyligen publicerat 2020-års upplaga av det internationella pressfrihetsindexet, som också tar hänsyn till hoten mot den fria och rättvisa journalistiken under coronavirusutbrottet.

Europa säkraste platsen, med nordiska länder i topp

Enligt 2020-års index fortsätter Europa att vara den kontinent som främst säkerställer pressfriheten. EU-länderna är framför allt rankade som ”bra” eller ”ganska bra”. Finland, Danmark, Sverige och Nederländerna fortsätter att rankas högst.

Pressfrihet i EU 2020  

Även om EU är den säkraste platsen för journalister varnar organisationen Reportrar utan gränser för att det förekommer fall av trakasserier och hot mot journalister.

Ökade risker för journalister i världen

Krisåtgärderna som några regeringar har genomfört i samband med covid-19-utbrottet har haft en påverkan på hur pressfriheten rankas, till exempel i Kina (plats 177), Iran (ned tre placeringar till 173) och Irak (ned sex placeringar till 162).

Mellanöstern och Nordafrika fortsätter att vara de farligaste regionerna i världen för journalister – Asien och Stillahavsområdet har haft den största ökningen av kränkningar av pressfriheten (upp med 1,7 procent).

Reportrar utan gränser har rapporterat att 11 journalister hittills har dödats under 2020. 2019 var det minst dödliga året på 16 år, med 49 fall av dödade journalister i världen, detta på grund av av minskningen av dödsfall i väpnade konflikter (44 procent färre än året innan).

SV_Press freedom_3  

Trots viss positiv utvecklingen har den generella situationen för pressfriheten i världen försämrats och hoten mot journalister ökat. Antalet länder som bedöms som säkra för journalister fortsätter att minska, bara 24 procent av världens länder som räknas som ”bra” eller ”ganska bra” enligt rankningen 2019 och 2020. Det jämfört med 26 procent 2018 och 27 procent 2017.

Cirka 361 journalister sitter fängslade just nu, det är en minskning från 389 stycken från slutet av 2019. Nästan en tredjedel är i Kina. Resten sitter fängslade i Egypten, Saud Arabien, Syrien, Turkiet, Vietnam, Iran, Bahrain och Jemen. Antalet journalister som hålls som gisslan låg 2019 på en jämn nivå. Det handlar om fyra länder: Syrien, Jemen, Irak och Ukraina. Statistik för för 2020 finns inte tillgänglig än.

Det årliga indexet från Reportrar utan gränser rangordnar 180 länder och regioner baserat på nivån av pressfrihet. Länderna poängsätts från 0 till 100 och kriterierna är pluralism, medias självständighet, lagstiftningen, transparens och nivån av övergrepp mot journalister. Ju lägre poäng, desto högre nivå av pressfrihet i ett land.