Ansträngd relation mellan EU och Ryssland: Vilka är orsakerna? 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Fängslandet av Aleksej Navalnys är bara ett av de senaste bidragen till den ansträngda relationen mellan EU och Ryssland. Läs mer om orsakerna till spänningarna och parlamentets ståndpunkt.

Demonstrationer har uppstått sedan oppositionsledaren Aleksej Navalnyj fängslats. ©Irill KUDRYAVTSEV/AFP  

Relationen mellan EU och Ryssland har blivit alltmer ansträngda under det senaste årtiondet, inte minst på grund av annekteringen av Krim 2014. Kremls stöd till separatister i östra Ukraina och Rysslands militära intervention i Syrien har bara förvärrat situationen. En annan orsak till spänningar är Rysslands desinformationskampanjer och it-attacker samt försöken att blanda sig i västerländsk demokrati.


Gripandet av Aleksej Navalnyj

I en livesänd intervju på Facebook den 27 januari 2021 efterlyste vice ordföranden för parlamentets utskott för utrikesfrågor Urmas Paet sanktioner mot ”dem som har direkt ansvar för gripandet och trakasserierna av Aleksej Navalnyj”. Efter att ha återhämtat sig från en nästan dödlig förgiftning förra året greps oppositionsledaren när han återvände till Ryssland den 17 januari.

Vid en omröstning fyra dagar efter gripandet efterlyste parlamentet betydligt strängare EU-sanktioner mot Ryssland samt ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Aleksej Navalnyj och alla som frihetsberövats i samband med att han återvänt till Moskva. Utöver sanktionerna mot president Putins inre krets och ryska propagandister betonade ledamöterna att åtgärder också skulle kunna vidtas inom ramen för EU:s globala system för sanktioner mot mänskliga rättigheter. Paet beskrev den nya mekanismen som ett ”absolut lämpligt” verktyg,

– Det är omöjligt för fria europeiska samhällen att inte reagera på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, sade Paet.


EU-sanktioner mot Ryssland

Sedan annekteringen av Krim 2014 är EU:s ekonomiska sanktioner riktade mot Rysslands finans-, försvars- och energisektorer. Ryssland har reagerat med motåtgärder och förbjudit ungefär hälften av sin import av jordbruksbaserade livsmedel från blocket. Före jul beslutade EU-ländernas ledare enhälligt att förlänga sanktionerna till och med den 31 juli 2021. Åtgärderna, som förnyas två gånger om året, har drabbat Ryssland hårt: I slutet av 2018 ansågs dess ekonomi var 6 procent mindre på grund av EU:s och USA:s sanktioner.

EU införde också sanktioner mot ryska tjänstemän som svar på Navalnys förgiftning. Vid intervjun den 27 januari listade Paet nyligen ”sorgliga exempel” på Rysslands utrikespolitik och sade,
– Om ett land inte följer grundläggande mänskliga rättigheter och internationell rätt finns det inget annat alternativ för EU- länderna.

 

Likheter med Belarus

I samma intervju beskrev parlamentets ständiga föredragande för Ryssland Andrius Kubilius sanktioner som ett effektivt verktyg. Kubilius noterade att tiotusentals ryssar hade trotsat misshandel, gripanden och temperaturer på -50 grader för att protestera mot gripandet av Navalnyj. Han talade också om likheter med Belarus under den senaste tidens utveckling i Ryssland och sade – Lukasjenko försökte stjäla det belarusiska presidentvalet och det är mycket tydligt att Kreml försöker stjäla valet till Duman. Vi måste straffa ett sådant beteende.

- Vi kan dra en mycket enkel slutsats: Demokratin är mycket viktig för det ryska folket, och Aleksej Navalnyj, som kämpar för dessa rättigheter, gör ett hjältejobb. Därför fördömer vi Kremls autokratiska beteende, lade Kubilius till.

 

Gasledningen Nord Stream 2

En annan aspekt av relationen mellan EU och Ryssland är energi och kontroverser om den nya gasledningen Nord Stream 2 har belyst landets inflytande som unionens främsta energileverantör. I resolutionen av den 21 januari uppmanade Europaparlamentets ledamöter EU att omedelbart upphöra med arbetet med den kontroversiella rörledningen, som skulle binda Tyskland direkt med Ryssland. Paet uttryckte sin förhoppning om att EU:s ministrar skulle ta parlamentets ståndpunkt på allvar och betonade att Nord Stream 2-projektet strider mot EU:s gemensamma politik för energitrygghet.


Ryssland är inte längre en strategisk partner

I en resolution från Europaparlamentet i mars 2019 anges att Ryssland inte längre kan betraktas som en strategisk partner. Trots spänningarna finns det dock många områden där både EU och Ryssland har gemensamma intressen och farhågor. Exempelvis spelade Ryssland en konstruktiv roll i förhandlingarna om kärnteknikavtalet med Iran, både EU och Ryssland förespråkar en tvåstatslösning Israel-Palestina-konflikten och båda har undertecknat klimatavtalet från Paris. EU är fortfarande Moskvas överlägset största handels- och investeringspartner (42 procent av Rysslands export 2019).

Paet noterade att Ryssland är ett europeiskt land och att parlamentet vill se att ryssarna har alla friheter som åtnjuts i EU. Men betonade att verkliga förändringar i slutändan endast kan komma inifrån och inte utifrån.

- Vi är solidariska med det vanliga ryska folket. Ryssland har lämnat vägen för en demokratisk utveckling, men kan komma tillbaka, sade Kubilius. 

Den senaste utvecklingen

I en omröstning den 29 april 2021 uttryckte parlamentet sin djupa oro över den stora ryska militäre truppförstärkningen längs gränsen mot Ukraina och i det illegalt ockuperade Krim. Ledamöterna varnade för att priset för en rysk invasion kan bli högt. De fördömde också den ryska säkerhetstjänstens inblandning i en explosion i ett ammunitionsförråd i Tjeckien 2014 och påminde åter om sitt krav på att Aleksej Navalnyj omedelbart och ovillkorligt ska släppas.

Dagen efter fördömde gemensamt ledarna för de tre EU-institutionerna: Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen, det ryska beslutet att förbjuda åtta EU-medborgare, inklusive parlamentets talman David Sassoli, rätt att resa in i landet. I en reaktion mot inreseförbudet skrev talman Sassoli på Twitter:
– Inga sanktioner eller skrämseltaktik kommer att stoppa Europaparlamentet eller mig från att försvara mänskliga rättigheter, frihet och demokrati.