EU:s svar på flyktingkrisen i Ukraina
Rysslands invasion av Ukraina har tvingat miljontals människor att lämna sina hem. Ta reda på vad EU gör för att hantera sina yttre gränser och för att hjälpa dem som är på flykt.
Med det pågående kriget som inleddes i februari 2022, har Rysslands invasion av Ukraina skapat en av de största humanitära kriserna i Europas moderna historia. Det pågående kriget orsakar ett ökat antal offer, förstörelse och flykt inom och utanför Ukrainas gränser.
Ukrainas civilbefolkning utsätts för beskjutning och våld, där uppskattningsvis en tredjedel av ukrainarna har tvingats bort från sina hem, antingen inom landet eller till grannländer. Den 6 juli 2022 befann sig över 5,6 miljoner ukrainska flyktingar runt om i Europa, i länder som Polen (1 207 650), Rumänien (83 704), Moldavien (83 832), Slovakien (80 533) och Ungern (26 199). Ca 90 procent av dem är kvinnor och barn. De löper högre risk för våld och övergrepp, inklusive människohandel, smuggling och illegal adoption.
Siffrorna förändras ständigt, men över 2,5 miljoner ukrainare har återvänt hem sedan början av den ryska invasionen. Vissa återvänder till områden som hotades av ryska styrkor i början av kriget men som nu anses vara säkrare.
Läs mer om migration i Europa
EU-medel för att stödja länder på frontlinjen
Flyktingkrisen som utlösts av kriget har föranlett vågor av solidaritet och mobilisering i hela Europa, där EU och dess medlemsländer ger nödhjälp till de som är på flykt och stöd till länderna som gränsar till Ukraina.
Den 24 mars godkände ledamöterna kommissionens förslag om sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (CARE, Cohesion's Action for Refugees in Europe). Syftet med förslaget är att omdirigera tillgängliga medel till EU-länder som skyddar människor som flyr från den ryska aggressionen. Det kan inkludera ytterligare 10 miljarder euro från REACT-EU, en fond som är skapad för att fungera som en brygga mellan nödåtgärder mot covid-19 och andra sammanhållningsfonder.
Parlamentet förlängde också Asyl-, migrations- och integrationsfonden samt fonden för inre säkerhet med ett år, till mitten av 2024. Förlängningen gör det möjligt för EU-länderna att snabbt omfördela oanvända medel för att hantera flyktingströmmen från Ukraina. Det förväntas frigöra cirka 420 miljoner euro för ytterligare stöd till sådant som boende, livsmedel, sjukvård och extra personal.
Ytterligare hjälp, såsom medicinsk utrustning, tält och kraftgeneratorer har, via EU:s civilskyddsmekanism och medicinska lager RescEU, skickats till Ukraina och dess grannländer.
Under plenarsammanträdet den 23–24 mars enades ledamöterna också om att ge Moldavien ekonomiskt stöd för att hjälpa till med att ta emot flyktingar. För att täcka en del av landets externa finansieringsbehov, sker det utöver beviljandet av makroekonomiskt stöd.
Den 23 juni godkände parlamentet ett stödpaket på 400 miljoner euro för att hjälpa medlemsstater i frontlinjen att hantera brådskande migrations- och gränsförvaltningsåtgärder. Genom en förstärkning av asyl-, migrations- och integrationsfonden och instrumentet för gränsförvaltning och visering, kommer EU:s medel att bidra till finansieringen av kostnaderna för det första mottagandet och registreringen av människor som flyr från Ukraina.
Tillfälligt skydd för människor som flyr från Ukraina
I en resolution som ledamöterna godkände under ett extra plenarsammanträde den 1 mars välkomnade parlamentet aktiveringen av direktivet om tillfälligt skydd. Aktiveringen var den första sedan direktivet trätt ikraft år 2001. Direktivet syftar till att omedelbart ge tillfälligt skydd, initalit om en period av ett år, till människor som flyr från kriget i Ukraina till EU. I direktivet omfattas ukrainska medborgare, tredjelandsmedborgare, statslösa personer och individer med uppehållstillstånd i landet.
Direktivet innebär att personer som har flytt kriget kan ta del av rättigheter i hela EU, såsom uppehållstillstånd, möjlighet att arbeta, skaffa bostad och ha tillgång till socialvård samt medicinsk hjälp. Ledamöterna kom också överens om att ukrainare med tillfällig skyddsstatus ska få fortsätta att använda sina körkort i EU.
Över 3,6 miljoner människor har hittills registrerat sig för tillfälligt skydd eller liknande nationella skyddssystem i Europa.
Den 9 mars uppmanade ledamöterna EU att införa ett robust migrationssystem som delar ansvaret för flyktingar mellan medlemsstaterna.
EU:s pakt om migration och asyl, som är under förhandling, innehåller en solidaritetsmekanism som fördelar ansvaret för skydd mellan EU-länderna samt flera åtgärder mot massinflöde av migranter.
Hantering av externa gränser
Den 4 mars utfärdade kommissionen nya riktlinjer för att hjälpa EU-länder att hantera ankomster på ett effektivt sätt samt för att hjälpa gränsvakter att utföra kontroller vid gränserna mot Ukraina. Riktlinjerna inbegriper att förenkla gränskontroller för utsatta personer och att inrätta tillfälliga gränsövergångar.
Parlamentet gav också grönt ljus till att Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) ska hjälpa Moldavien, som inte är medlem i EU, att hantera det enorma antalet människor som passerar gränsen från Ukraina.