Ukraina - parlamentet fördömer terrorattacker, kräver att Rysslandssanktioner fortsätter 

Pressmeddelande 
 
 

Dela den här sidan: 

EU:s sanktioner mot Ryssland bör behållas tills landet ändrar sin aggressiva politik i Ukraina, respekterar vapenvilan, drar tillbaka sina trupper och avbryter sitt stöd till separatister, säger parlamentet i en resolution som antogs på torsdagen. Ledamöterna fördömer också de terroristattacker som skett i Ukraina, efterfrågar en EU-plan mot det ryska informationskriget och mer EU-hjälp så att Ukraina kan fortsätta sina reformer, ta itu med sitt humanitära nödläge och bygga upp sitt försvar.

Ledamöterna fördömer skarpt Rysslands "aggressiva och expansionistiska politik" och fördömer de terrordåd och brott som begåtts av separatisterna och andra irreguljära styrkor i östra Ukraina.


De uppmanar EU-ländernas ministerråd att behålla EU:s sanktioner mot Ryssland och bestämma kriterier för vad som krävs för att lyfta dem. Kriterierna bör bland annat vara respekt för vapenvilan, ovillkorligt tillbakadragande av de ryska trupperna och ryskstödda olagliga väpnade grupper, ett utbyte av samtliga fångar samt ett återupprättande av Ukrainas kontroll över hela sitt territorium, inklusive Krim. Om Ryssland på nytt sätt agerar för att destabilisera Ukraina, bör rådet utöka sanktionerna så att de även omfattar den kärntekniska sektorn och internationella finansiella transaktioner.


Politiska och diplomatiska kanaler gentemot Ryssland bör dock stå öppna, tillägger ledamöterna.


Bekämpa "informationskriget"

Enligt ledamöterna bör EU särskilt vara uppmärksamt på Rysslands "informationskrig". De uppmanar kommissionen att inom två månader föreslå en kommunikationsstrategi för att motverka den ryska propagandakampanjen som riktas mot EU, dess östra grannar och Ryssland.


Hjälp med reformer och humanitärt stöd

Ledamöterna kräver att EU levererar ett mer omfattande tekniskt stöd, bland annat i form av rådgivare och expert, för att hjälpa Ukraina att genomföra sina reformer. De påminner om att sedan rådet lyfte vapenembargot mot Ukraina den 16 juli finns det inga hinder för EU:s länder att tillhandahålla försvarsvapen till Ukraina. Ledamöterna föreslår att EU bör undersöka olika sätt att hjälpa Ukrainas regering med att förbättra sin försvarskapacitet.


EU bör också göra mer för att ta itu med humanitära krisen i Ukraina, inklusive Krim. Ledamöterna hänvisar till den svåra situationen för internflyktingar och hälsovårdskrisen i de östra delarna av landet, med sjukhus som inte fungerar fullt ut och brist på läkemedel och vacciner.


Ledamöterna uppmanar EU-kommissionen att ta fram en humanitär handlingsplan senast inom två månader.


Tydligt budskap till Ryssland om mänskliga rättigheter behövs

I en separat resolution om Ryssland och särskilt fallet med den ryske anti-korruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj, ber ledamöterna EU:s utrikesministrar att föra en gemensam politik gentemot Ryssland där EU:s 28 medlemsstater och EU:s institutioner åläggs att framföra ett tydligt budskap om de mänskliga rättigheternas roll i förbindelserna mellan EU och Ryssland. De uppmanar också EU:s utrikeschef Federica Mogherini att snarast ta fram en heltäckande strategi gentemot Ryssland för att upprätthålla de europeiska staternas territoriella integritet och självständighet och samtidigt stödja stärkandet av de demokratiska principerna i Ryssland.


Fallet med korruptionsmotståndaren Aleksej Navalnyj

När det gäller advokaten, korruptionsmotståndaren och samhällsaktivisten Aleksej Navalnyj och domarna mot honom och hans bror Oleg Navalny, skriver ledamöterna att de byggde på ogrundade anklagelser. De fördömer starkt att åtalet verkar ha varit politiskt motiverat och uppmanar rätts- och polisväsendet att var hålla sig undan politisk inblandning. Ledamöterna ger sitt fulla stöd till den kampanj mot korruption i Ryssland som Aleksej Navalnyj har inlett och uttrycker sin oro för en familjemedlem eventuellt har utnyttjats politiskt för att trakassera och tysta en av Rysslands oppositionella ledare, Aleksej Navalnyj.