Absoluta krav i förhandlingarna om Storbritanniens EU-utträde

Dela den här sidan:

På onsdagen slog kammaren fast parlamentets viktigaste principer och krav för institutionens framtida godkännande av Storbritanniens EU-utträde.

Texten godkändes med 516 ja-röster, 133 nej-röster, och 50 nedlagda

Resolutionen fäster stor vikt vid en rättvis behandling av både brittiska och övriga EU-medborgare bosatta på båda sidor av Engelska kanalen. Den konstaterar också att Förenande konungariket Storbritannien och Nordirland, som landet formellt heter, förblir EU-medlem fram till dess att det officiellt lämnat Europeiska unionen. Det innebär bland annat att landet måste fortsätta att både erhålla fulla rättigheter och respektera alla skyldigheter, inklusive skyldigheten att leva upp till sina ekonomiska åtaganden, som mycket väl kan sträcka sig bortom datumet för EU-utträdet.

Texten varnar också för att försök till att ”byta” ett eventuellt frihandelsavtal med EU mot fortsatt brittiskt försvarssamarbete inte kommer att accepteras, samt motsätter sig möjligheten för Storbritannien att ”välja ut godbitarna” ur EU-medlemskapet och framtida ekonomiska förbindelser som enbart karaktäriseras av sektorsspecifika uppgörelser. Ledamöterna upprepar de ”fyra grundläggande friheternas odelbarhet” - det vill säga fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital på den inre marknaden.

Resolutionen klargör också att det först måste ha gjorts ” påtagliga framsteg” mot ett avtal om EU-utträde innan förhandlingar om eventuella övergångsbestämmelser kan inledas. Sådana övergångsbestämmelser får heller inte gälla längre än tre år, enligt texten, och kan färdigställas först när Storbritannien har lämnat EU.

Medborgarna i första hand

Medborgarnas intressen måste stå i förgrunden direkt i inledningen av förhandlingarna, enligt resolutionen, som också slår fast att medborgarna på Irland ”kommer att påverkas särskilt mycket av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen”. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att det är absolut nödvändigt att säkerställa kontinuiteten och stabiliteten i fredsprocessen i Nordirland och undvika återinförandet av en ”hård gräns”. Den unika ställning och de särskilda omständigheter som ön Irland står inför måste behandlas i utträdesavtalet, anser ledamöterna.

Resolutionen kräver också att Storbritannien undviker alla försök att inskränka de rättigheter som kan kopplas till ”de fyra friheterna” innan landet har lämnat EU. Ledamöterna ber de övriga EU-länderna (EU-27) att undersöka hur brittiska medborgares oro över förlorade rättigheter bäst kan hanteras.

Förhandlingsprinciperna

Parlamentet uppmanar båda sidor i förhandlingarna att agera öppet och i god tro, för att säkerställa ett ordnat utträde.

Resolutionen noterar att eventuella brittiska förhandlingar om handelsavtal med tredjeländer, innan landet har lämnat EU, skulle strida mot EU:s lagar, samt varnar Storbritannien för att inleda bilaterala avtal med andra EU-länder (till exempel om utträdesförfarandet eller de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien).

Fortsatta skyldigheter
Europaparlamentet betonar att Storbritannien måste fullgöra alla sina rättsliga, finansiella och budgetmässiga åtaganden, inklusive åtagandena inom den nuvarande fleråriga budgetramen, såväl fram till dess utträde som efteråt.

Europaparlamentet medverkar nära

Ledamöterna förbehåller sig avslutningsvis rätten att klargöra sin ståndpunkt om förhandlingarna mellan EU och Storbritannien, samt att i tillämpliga fall anta ytterligare resolutioner, inbegripet resolutioner om särskilda och sektorsmässiga frågor, mot bakgrund av hur förhandlingarna framskrider.

Se flera av de individuella uttalandena under debatten som föregick omröstningen

Inledningen av parlamentets talman Antonio Tajani

Manfred Weber (EPP, DE)

Gianni Pittella (S&D, IT)

Helga Stevens (ECR, NL)

Guy Verhofstadt (ALDE, BE)

Gabriele Zimmer (GUE/NGL, DE)

Philippe Lamberts (De gröna/EFA, BE)

Nigel Farage (EFDD, UK)

Marcel De Graaf (ENF, NL)

Ian Borg, representant för det maltesiska ordförandeskapet

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande