Antalet Europaparlamentariker blir färre efter EU-valet 2019
Europaparlamentet kommer att krympa från 751 till 705 ledamöter när Storbritannien lämnar EU, enligt en föreslagen omfördelning av antalet platser som kammaren godkände på onsdagen.
Förutom att skära ner på antalet EU-parlamentariker efter brexit föreslår den nya lagen, som handlar om en omfördelning av antalet platser i Europaparlamentet för den kommande mandatperioden 2019-2024, att 46 av Storbritanniens nuvarande 73 stolar sparas för framtida behov.
Det kan till exempel handla om att göra rum för nya EU-länder, men platserna kan också förbli oanvända för att låta institutionen förbli mindre. Enligt artikel 14.2 i Europeiska unionens fördrag får antalet ledamöter i Europaparlamentet vara max 750, plus talmannen (751 totalt).
De resterande 27 av de 73 brittiska platserna kommer däremot att delas ut till 14 EU-länder som för närvarande är något underrepresenterade i Europaparlamentet, enligt texten.
Sverige är ett av länderna som får ytterligare ett mandat i samband med nästa EU-val år 2019, det vill säga 21 ledamöter totalt. Finland kommer att öka från 13 till 14 ledamöter.
Tabell med antalet föreslagna mandat i Europaparlamentet 2019-2024
Europaparlamentet understryker också att den nya omfördelningen bara är aktuell om Storbritanniens EU-utträde blir verklighet. Annars föreslås det nuvarande omfördelningssystemet gälla tills vidare.
Texten (förslag till beslut av Europeiska rådet) godkändes med 566 ja-röster, 94 nej-röster och 31 nedlagda röster.
Nästa steg
Efter att beslutet fått grönt ljus av Europaparlamentet skickas det vidare för ett formellt godkännande av EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet. De väntas ge tumme upp under nästa EU-toppmöte i Bryssel den 28-29 juni.
Bakgrund
Europaparlamentets sammansättning måste respektera kriterierna i artikel 14.2 första stycket i EU-fördraget, det vill säga att antalet företrädare för EU:s medborgare inte får överstiga 750, plus talmannen, att medborgarna ska företrädas med ”degressiv proportionalitet”, med minst sex ledamöter per EU-land, och att inget EU-land får tilldelas fler än 96 platser.
Förenklat bör ”degressiv proportionalitet” uppfylla följande två kriterier:
- Inget land med mindre befolkningsstorlek ska tilldelas fler platser än ett land med större befolkningsstorlek,
- Förhållandet mellan befolkningsstorlek och platser i Europaparlamentet ska öka med ökande befolkningsstorlek, före avrundning till heltal.
Det innebär att fördelningen av antalet platser i Europaparlamentet måste ta hänsyn till den demografiska utvecklingen i EU-länderna.
Kontakter:
-
Tiia MUSTONEN
Pressekreterare Stockholm