EU-valet 2019: unga bakom rekordhögt valdeltagande 

Pressmeddelande 
 
 

Dela den här sidan: 

  • De största ökningarna i deltagande märks bland åldersgrupperna yngre än 25 år och 25 till 39 år
  • De flesta EU-medborgare anser att deras röst räknas
  • Ekonomin och klimatet två av huvudprioriteringarna för väljarna

Det höga valdeltagandet i senaste EU-valet drevs på av ett ökat deltagande bland unga, enligt den senaste Eurobarometerundersökningen som Europaparlamentet beställde i juni.

Resultaten i den senaste Eurobarometerundersökningen, en av de mest omfattande kvantitativa undersökningarna som finns tillgänglig om senaste EU-valet, visar att det ökade valdeltagandet främst drevs på av den yngre generationen i hela EU. Framför allt ungdomar yngre än 25 år (+14 procentenheter jämfört med 2014) och väljare i åldersgruppen 25-39 år (+12 procentenheter) röstade i större utsträckning än tidigare.

Det totala valdeltagandet i hela EU hamnade på 50,6 procent - den högsta siffran sedan 1994. I 19 EU-länder uppmättes också ett tydligt ökat valdeltagande jämfört med 2014, särskilt i Polen, Rumänien, Spanien, Österrike, Ungern och Tyskland, men också i Slovakien och Tjeckien där valdeltagandet traditionellt sett är lågt. Valdeltagandet minskade bara i fem länder, dock med mindre än tre procentenheter. Röstning är obligatoriskt i fem EU-länder - Belgien, Bulgarien, Luxemburg, Cypern och Grekland.

- Den mycket betydande ökningen i valdeltagande i EU-valet i maj visar att människor, särskilt den yngre generationen, värderar sina demokratiska rättigheter och anser att Europeiska unionen är starkare när den agerar i samklang för att ta itu med deras problem, säger David Sassoli, det nyvalda Europaparlamentets nya talman.

Brexit spelade också en roll, då 22 procent av de svarande anser att det påverkade deras beslut om att rösta, åtminstone ”till viss del”.

Resultaten visar att väljarna också motiverades av en tydligare känsla för medborgerlig plikt, en ökad uppfattning av att man genom att rösta faktiskt kan åstadkomma förändring, och såväl som av deras allmänt växande stöd för EU. Studien framhåller att det som väljare i hela EU prioriterade mest var frågor som ekonomi och tillväxt (44 procent) och klimatförändringarna (37 procent). Betydande frågor var också mänskliga rättigheter och demokrati (37 procent), sättet EU bör fungera på i framtiden (36 procent) och migrationsfrågor (24 procent). Ekonomifrågor toppade prioriteringslistan för väljare i 16 länder medan klimatförändringarna hamnade överst i totalt åtta länder.

- I detta val kunde vi se en yngre, mer proeuropeisk och engagerad grupp väljare rösta i större utsträckning. Detta översätts sedan till större legitimitet för Europaparlamentet och stärker ledamöterna när det kommer till att godkänna och utkräva ansvar av den nya EU-kommissionen under de kommande fem åren, säger talman David Sassoli.

Fler än två tredjedelar av de svarande (68 procent) i hela EU (EU28) anser att deras land har dragit nytta av EU-medlemskapet, den högsta siffran sedan 1983. Fler än hälften av européerna (56 procent) anser också att deras röst räknas i EU, en ökning med sju procentenheter sedan februari-mars 2019, och det mest positiva resultat för denna indikator sedan 2002.

När det gäller väljarnas medvetenhet om årets EU-val erinrade 44 procent av de svarande att de sett eller hört budskap från Europaparlamentet om att rösta. Detta är tydligast bland de svarande som faktiskt röstade i EU-valet (50 procent), men också 39 procent av de icke-röstande anger att de tagit del av Europaparlamentets valkampanj. En viktig del av undersökningen slår fast att valdeltagandet i år drevs på av väljare som inte alltid eller traditionellt sett röstar, då den relativa andelen svarande som avger att ”de alltid röstar” minskade med sex procentenheter jämfört med 2014.

Undersökningsresultaten visar på hur EU-medborgarnas känsla av att deras röst räknas i EU tydligt hänger ihop med det faktiska valdeltagandet.

Bakgrund

Europaparlamentets senaste mätning genomfördes i form av en Eurobarometerundersökning. 27 464 svarande intervjuades av Kantar å Europaparlamentets vägnar i alla 28 EU-länder. Dessa intervjuer ägde rum den 7 - 26 juni 2019.