Frågor och svar om EU:s långtidsbudget (den fleråriga budgetramen) 

Pressmeddelande 
 
 

Dela den här sidan: 

Frågor och svar om EU:s långtidsbudget, den fleråriga budgetramen (EU:s utgifter), och reformen av EU:s egna medel (EU:s inkomster).

Arbetet med att bestämma EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027 har börjat. Det handlar om Europas framtid, ifall EU ska göra mindre, lika mycket eller mer för EU:s invånare.

Denna genomgång återspeglar parlamentets ståndpunkt och läget innan utbrottet av covid-19-pandemin. Kommissionen har sedan tillkännagivit att den kommer att uppdatera sitt ursprungliga förslag till nästa fleråriga budgetram från maj 2018 för att anpassa det till behovet av ekonomisk återhämtning, eftersom hälsokrisen har drabbat EU-ländernas ekonomier hårt. Detta återspeglar också vad ledamöterna sedan tidigare har begärt.

Sedan krisens början har parlamentet godkänt en rad åtgärder, budgetmässiga och övriga, för att ta itu med konsekvenserna av pandemin. I april antog kammaren dessutom en resolution med en begäran om en mer robust och ambitiös långtidsbudget. När detaljerna i kommissionens förslag har offentliggjorts kommer parlamentet att anpassa sin ståndpunkt ytterligare.

Europaparlamentet vill ha en budgetreform efter 2020 som motsvarar de politiska åtagandena och ambitionsnivån för EU:s framtid och ser till att EU:s viktigaste politikområden, t.ex. regional- och jordbrukspolitiken, kan upprätthållas. Den här budgeten ska också ta itu med kommande utmaningar för ett starkare och mer hållbart Europa. Den ska gynna freden, demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och jämställdheten, stärka välfärden, tillväxten, sysselsättning av hög kvalitet, solidaritet mellan medlemsländerna och bidra till kampen mot klimatförändringarna.

EU-budgeten är först och främst en investeringsbudget och kan aldrig hamna i underskott, vilket gör den unik. Bortåt 93 % av EU-budgeten går direkt till medborgare, regioner, städer, jordbrukare, universitet och företag. Resterande 7 % av EU:s totala budget används för EU:s administrativa utgifter. Att vara en del av den inre marknaden ger ekonomiska fördelar, inte minst för medlemsländer som är starkt beroende av internationell handel.

  • Den fleråriga budgetramen är EU:s långtidsbudget och täcker vanligtvis en sjuårsperiod.

    Det är främst en investeringsbudget som sammanför resurser så att politiken ska kunna genomföras och komma alla unionsmedborgare till nytta. Den tar sig an gemensamma utmaningar som klimatförändringar, digitalisering, försvar och gränser, sociala rättigheter och jobb.

    Budgeten sätter gränserna för EU:s utgifter – som helhet och för de olika verksamhetsområdena – för den period den täcker. Den delar upp EU:s utgifter i ett antal bredare kategorier – s.k. rubriker – som motsvarar EU:s prioriteringar och insatsområden. För varje enskilt år fastställs de fasta utgiftsbegränsningarna, de så kallade taken.

    Hittills har det funnits fem fleråriga budgetramar, eller långtidsbudgetar. Den femte och nu gällande långtidsbudgeten antogs den 2 december 2013 och gäller för perioden 2014–2020.

    Den gäller fram till den 31 december 2020. Kommissionen har nu lagt förslag om den kommande budgeten för 2021–2027 som består av ett förslag till en central reglering med de föreslagna beloppen samt lagstiftningsförslagen för alla de 37 EU-programmen.

    Läs mer:

    Faktablad om Europeiska unionen: den fleråriga budgetramen

  • Eftersom budgeten sträcker sig över flera år skapar den förutsägbarhet och stabilitet när EU-politiken ska genomföras, vilket också är bra för bidragsmottagarna och medfinansiärerna. EU-budgeten är först och främst en investeringsbudget.

    Det var under 1980-talet som tanken på en finansiell flerårsram utvecklades som ett sätt att minska spänningarna mellan EU-institutionerna, stärka budgetdisciplinen och förbättra genomförandet av budgeten tack vare bättre framförhållning.

    I artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt står det att den fleråriga budgetramen ”ska fastställas för en period på minst fem år”.

    Europaparlamentet vill framöver gärna se en cyklisk fem-plus-fem-årsbudget för att bättre följa EU:s femåriga lagstiftningsperioder.

    Läs mer:

    EU-budgetens historia

  • Långtidsbudgetens resurser för åtaganden under hela perioden 2014–2020 uppgår till 1 087,2 miljarder euro i dagens priser (eller 963,5 miljarder i 2011 års priser).

    Se nedan om du vill veta vad som menas med åtagande- och betalningsbemyndiganden.

    Källa för infografiken: Europaparlamentets utredningstjänst, Europeiska kommissionen

Storleken på EU:s långtidsbudget  
  • EU-budgeten är liten i jämförelse med de nationella budgeterna.

    Medlemsländerna spenderar i genomsnitt 47,1 % av sin bruttonationalinkomst på nationell nivå medan EU:s långtidsbudget bara motsvarar lite över 1 % av EU:s bruttonationalinkomst, vilket kommer hela EU till nytta. Unionsbudgeten är alltså 40–50 gånger mindre än de nationella utgifterna.

    I absoluta tal kan du jämföra den årliga EU-budgeten med den genomsnittliga nationella budgeten. Då ser du att EU-budgeten är mycket mindre:

Jämförelse mellan EU:s budget och de nationella budgetarna  
  • Medlen i långtidsbudgeten spenderas inom de årliga budgetarna.

    EU:s årliga budget måste godkännas gemensamt av rådet (som representerar medlemsländerna) och parlamentet – de två grenarna av EU:s budgetmyndighet. Rådet och parlamentet har alltså lika mycket att säga till om i det årliga budgetförfarandet.

    EU:s årliga budget måste respektera de årliga budgettak som man kommit överens om i den fleråriga budgetramen för olika program och politikområden, såsom sammanhållningspolitiken, jordbrukspolitiken och politiken för yttre förbindelser.

    Budgeten innehåller också flexibilitetsinstrument som gör att EU kan reagera på oförutsedda händelser och behov, t.ex. migrations- och finanskriserna eller naturkatastrofer.

    Läs mer:

    EU:s utgifter

    Infografik:Budgetbefogenheter (budgetförfarandet)

  • Omkring 93 % av EU-budgeten finansierar verksamhet på ort och ställe ute i EU-länderna och i andra länder. Pengarna kommer medborgare, regioner, städer, jordbrukare, forskare, studerande, icke statliga organisationer och företag till godo.

    EU:s administrativa utgifter utgör mindre än 7 % av den totala EU-budgeten. Här handlar det om förvaltningskostnader för alla EU:s institutioner (främst kommissionen, parlamentet och rådet) samt för översättning och tolkning som behövs för att all information ska finnas tillgänglig på alla EU:s officiella språk.

    EU-budgeten är ensam i sitt slag eftersom den inte kan hamna i underskott och för att den huvudsakligen är en investeringsbudget. Här skiljer den sig från nationella budgetar som till stor del används för offentliga tjänster och sociala trygghetssystem.

    Läs mer:

    Det här gör EU för mig

    Så används EU-budgeten Briefingar från Europaparlamentets utredningstjänst (enskilda artiklar finns här)

    Exempel på EU-finansierade projekt (EU-kommissionen)


    Källa för infografiken: Europeiska kommissionen

EU:s utgifter  
  • Hur man än ser på det i enskilda medlemsländer så har alla stor nytta av den inre marknaden. Även de mest konservativa beräkningar ger dem mångfalt mer tillbaka än vad de bidrar med (källa: EU-kommissionen).

    I debatten om ”nettobetalare” tar man inte hänsyn till alla de ekonomiska och icke-ekonomiska fördelar som medlemsländerna får genom sitt EU-medlemskap. På många politikområden av gränsöverskridande karaktär och behov av en kritisk massa kan gemensamma åtgärder på EU-nivå ge bättre resultat än fragmenterade nationella initiativ. Flera studier visar att den inre marknaden har lett till ökad sysselsättning och tillväxt. Den inre marknadens fördjupning sedan 1990 har skapat 3,6 miljoner nya arbetstillfällen. Dessutom skulle EU:s BNP ha varit 8,7 % lägre utan den inre marknadens integration. Den genomsnittliga EU-medborgaren tjänar 840 euro mer per år tack vare den inre marknaden.

    Ett nettobudgetsaldo är en mycket vilseledande indikator på fördelarna med EU-utgifter och EU-medlemskap. Budgetbeslut som fattas på grundval av denna indikator leder till en dålig politik eftersom de tenderar att leda till program med penningåterflöden till medlemsstaterna. Detta tankesätt om ett ”rättvist återflöde” är ett stort hinder för att uppnå ett större europeiskt mervärde genom EU:s budget. Den djupare orsaken till detta vilseledande och överdrivna intresse för nettosaldot är återflödespolitikens framträdande roll och politiska dragningskraft, med dess lätt identifierbara nationella och regionala stödmottagare. Politiska idéer som ger mer spridda europeiska fördelar och inte omfattar utbetalningar till medlemsstaterna får mindre väljarstöd och lägre politiskt stöd (källa: Europaparlamentets utredningstjänst).

    Läs mer:

    Jag vill ha tillbaka mina pengar!… eller hur man kommer till rätta med fixeringen vid ett ”rättvist återflöde”: en miniserie med användbara bakgrundsdokument

    EU – en utdelning på två biljoner euro:Kartläggning av kostnaden för uteblivna EU-åtgärder (Europaparlamentets utredningstjänst)

    Teknisk genomgång om EU:s nästa långtidsbudget (EU-kommissionen)

Fördelarna med EU:s inre marknad  
EU:s inkomster 2018  
  • Det handlar om Europas framtid, om EU ska göra mindre, lika mycket eller mer för EU:s invånare efter 2020.

    Sedan början på innevarande långtidsbudget, dvs. programperioden 2014–2020, har EU-budgeten kämpat med nya utmaningar på grund av en ökande oro i närområdet, migrationskrisen, säkerhetshot och ett betydande investeringsgap i EU till följd av den finansiella och ekonomiska krisen.

    Kampen mot klimatförändringarna är en annan utmaning. Parlamentet har nyligen (i sin resolution från oktober 2019) krävt att integreringen av klimatåtgärder i EU-budgeten ska stärkas för att säkerställa tillräckliga medel för en rättvis omställning till en koldioxidfri ekonomi.

    Dessutom har EU även ambitionen att stödja ett närmare samarbete på försvarsområdet. Sist men inte minst innebär Storbritanniens utträde ur EU ett betydande budgetbortfall.

    Därför bör ”den fleråriga budgetramen för 2021–2027 […] ge unionen de resurser som krävs för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, forskning och innovation, ge ungdomar egenmakt, effektivt hantera migrationens utmaningar, bekämpa arbetslöshet, ihållande fattigdom och social utestängning, ytterligare stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, ta itu med hållbarhet, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar, stärka EU:s säkerhet och försvar, skydda unionens yttre gränser och stödja grannländerna” (från resolutionen från november 2018 om Europaparlamentets ståndpunkt avseende den fleråriga budgetramen).

    Den fleråriga budgetramen i siffror (jämförelse mellan kommissionens förslag och Europaparlamentets ståndpunkt)

    Läs mer:

    Faktablad om Europeiska unionen: den fleråriga budgetramen

    En EU-budget för framtiden (kommissionens webbsida)

Europaparlamentets förhandlingsgrupp för nästa långtidsbudget  
  • Europaparlamentet understryker att det ”inte kommer att godkänna den fleråriga budgetramen om det inte finns någon överenskommelse om reformen av systemet för EU:s egna medel”. Utgifter och inkomster bör enligt parlamentet alltså behandlas som ett enda paket.

    Parlamentet vill upprätthålla befintliga egna medel och stegvis införa nya. De BNI-baserade bidragen från medlemsländerna bör samtidigt minskas.

    Högst upp på parlamentets lista över möjliga nya egna medel hittar vi

    • en gemensam konsoliderad bolagsskattebas,
    • beskattning av digitala tjänster,
    • en skatt på finansiella transaktioner,
    • inkomster från utsläppshandelssystemet,
    • ett plastbidrag och
    • en koldioxidjusteringsmekanism.


    Parlamentet ser också gärna ett avskaffande av alla rabatter och korrigeringar, ett förenklat system för mervärdesskattebaserade egna medel, en minskning av nationella ”uppbördskostnader” som dras av från tullar och inkludering av andra inkomster i form av böter och avgifter i EU-budgeten.

    I november 2018 antog parlamentet sin ståndpunkt om reformen av EU:s system för egna medel och den fleråriga budgetramen 2021–2027 i sitt interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen. Det bekräftade sin ståndpunkt efter EU-valet i oktober 2019.


    Läs mer:

    Faktablad om Europeiska unionen – EU:s inkomster

    Europeiska unionens egna medel:Reform av EU:s finansieringssystem

Egna medel: Europaparlamentets och kommissionens förslag  
  • Eftersom det är fleråriga insatser det handlar om skiljer EU-budgeten på åtagandebemyndiganden (kostnaden för rättsligt bindande åtaganden som görs under det aktuella budgetåret och som kan få konsekvenser under kommande år) och betalningsbemyndiganden (pengar som faktiskt betalas ut under det aktuella budgetåret, eventuellt för att genomföra åtaganden som gjorts under föregående år). Utbetalningarna blir därför normalt högre under de sista åren av en flerårsbudget.

QR-kod till nätversionen av denna genomgång