Covid-19: Europaparlamentet kräver massivt ekonomiskt återhämtningspaket 

Pressmeddelande 
 
 

Dela den här sidan: 

Vissa ledamöter deltog på distans under torsdagens plenardebatt om covid-19-utbrottet  
  • Ett gemensamt europeiskt svar på covid-19-utbrottet är avgörande, inklusive efter att nedstängningarna hävts
  • Den ekonomiska reformen bör omfatta ”återhämtningsobligationer” som garanteras via EU-budgeten
  • Parlamentet vill att det inrättas en EU-coronavirussolidaritetsfond på minst 50 miljarder euro
  • Ledamöterna är djupt kritiska till den senaste politiska utvecklingen i Ungern och Polen

Europaparlamentet vill se ett massivt återhämtningspaket för att stödja den europeiska ekonomin efter covid-19-krisen, inklusive ”återhämtningsobligationer” som garanteras via EU-budgeten.

I en resolution som antogs på fredagen välkomnar Europaparlamentet de åtgärder som hittills vidtagits på EU-nivå i form av finanspolitiska åtgärder och likviditetsstöd i samband med covid-19-utbrottet. Utöver vad som redan görs behöver Europa också ett massivt återhämtnings- och återuppbyggnadspaket som ska finansieras genom en utökad EU-långtidsbudget (MFF), EU:s befintliga fonder och finansieringsinstrument samt ”återhämtningsobligationer” som garanteras via EU-budgeten, anser kammaren.

Räddningspaketet bör dock inte inbegripa ett ömsesidigt ansvar för befintliga skulder utan vara inriktat på framtida investeringar. Däremot bör den europeiska gröna given och den digitala omvandlingen stå i centrum dessa åtgärder för att ge ekonomin en rivstart.

En EU-coronavirussolidaritetsfond

Europaparlamentet vill också att det inrättas ett permanent europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring och en EU-coronavirussolidaritetsfond på minst 50 miljarder euro. Syftet med denna fond skulle vara att stödja de ekonomiska insatser som gjorts av hälso- och sjukvårdssektorerna i alla EU-länder under den aktuella krisen, men också möjliggöra för framtida investeringar, så att hälso- och sjukvårdssystemen kan bli mer motståndskraftiga och inriktade på de mest behövande.

Större befogenhet för EU att agera i samband med gränsöverskridande hot mot folkhälsan

I resolutionen betonar Europaparlamentet vikten av gemensamma europeiska åtgärder för att bekämpa covid-19-pandemin. Europeiska unionen måste inte bara komma ut starkare från denna kris, utan dess institutioner bör också få befogenhet att agera i samband med gränsöverskridande hot mot folkhälsan. Detta skulle göra det möjligt för EU att utan dröjsmål samordna motåtgärderna på europeisk nivå och fördela de nödvändiga resurserna till de områden som behöver dem som mest, vare sig det handlar om produkter som ansiktsmasker, andningsutrustning och mediciner eller ekonomiskt stöd.

Ledamöterna uttrycker också sitt stöd för att öka EU:s tillverkning av viktiga produkter som läkemedel, läkemedelsingredienser, medicintekniska produkter, utrustning och materiel så att unionen kan vara bättre förberedd i samband med framtida globala chocker.

Gränserna måste hållas öppna för viktiga varor

Ledamöterna insisterar vidare på att gränserna inom EU måste hållas öppna för att säkerställa att läkemedel och skyddsutrustning, medicinsk utrustning, livsmedel och viktiga varor kan cirkulera. EU:s inre marknad är ursprunget till vårt kollektiva välstånd och nyckeln till det omedelbara och kontinuerliga svaret på covid-19, betonar de.

Parlamentet kräver också att det inrättas en europeisk mekanism för hälsoinsatser för att säkerställa en bättre reaktion på alla typer av hälso- eller sanitära kriser i framtiden. Gemensam utrustning, material och mediciner måste snabbt kunna mobiliseras för att rädda liv. Ledamöterna vill också se ytterligare EU-medel för att påskynda forskningen med att försöka hitta ett vaccin mot covid-19.

Behov av samordnad EU-linje för tiden efter att nedstängningen hävts

Europaparlamentet vill också se en samordnad EU-linje för tiden efter att nedstängningen hävts för att undvika att viruset blossar upp igen. Ledamöterna vill att EU-länderna gemensamt tar fram kriterier för att häva karantänen och andra nödåtgärder, och uppmanar EU-kommissionen att ta fram en effektiv exitstrategi som omfattar storskalig testning och personlig skyddsutrustning för så många människor som möjligt.

Situationen för rättsstatsprincipen och demokratin: Ungern och Polen

Kammaren uttrycker vidare sin starka oro över de åtgärder som vidtagits av den ungerska regeringen, det vill säga att förlänga landets undantagstillstånd på obestämd tid, bemyndiga regeringen att fatta beslut genom dekret utan tidsbegränsning, och försvaga landets parlaments övervakningsfunktion i nödsituationer.

Förutom situationen i Ungern framhåller ledamöterna också den polska regeringens beslut att ändra vallagen i strid med lagen för att hålla presidentval mitt i en pandemi, och beskriver båda länders ageranden som helt oförenliga med europeiska värderingar.

Europaparlamentet uppmanar därför EU-kommissionen att omgående bedöma om nödåtgärderna är förenliga med EU:s fördrag, och att fullt ut utnyttja EU:s alla tillgängliga verktyg och sanktioner, även budgetära sådana, för att hantera detta allvarliga och ihållande åsidosättande.

Kammaren kräver också att EU-ländernas regeringar i rådet återigen tar upp de diskussioner och förfaranden som rör det pågående artikel 7-förfarandet mot Ungern och Polen på dagordningen.

Europeisk informationskälla för att bekämpa desinformation

Europaparlamentet betonar avslutningsvis att desinformation om covid-19 i nuläget utgör ett stort folkhälsoproblem. Ledamöterna uppmanar därför EU att inrätta en europeisk informationskälla på samtliga officiella språk för att se till att alla medborgare har tillgång till korrekt och kontrollerad information.

De vill också att företag inom sociala medier proaktivt vidtar de åtgärder som krävs för att stoppa desinformation och hatpropaganda om coronaviruset.

Texten antogs med 395 ja-röster, 171 nej-röster och 128 nedlagda röster.

Se anförandena från torsdagens debatt i kammaren igen

Inledningsanförande av talman David Sassoli

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande

Charles Michel, Europeiska rådets ordförande

Esteban González Pons (EPP, ES)

Iratxe García Pérez (S&D, ES)

Dacian Cioloş (Renew, RO)

Marco Campomenosi (ID, IT)

Philippe Lamberts (De gröna/EFA, BE)

Raffaele Fitto (ECR, IT)

Manon Aubry (GUE/NGL, FR)

Maroš Šefčovič, EU-kommissionens vice ordförande