En grönare, rättvisare och mer motståndskraftig jordbrukspolitik i EU  

Pressmeddelande 
Plenarsammanträde 
 
 

Dela den här sidan: 

  • Mer stöd till jordbruk som bidrar till bättre klimat och miljö
  • Högsta årliga direktstöd 100 000 euro, mer stöd till små och medelstora företag
  • Skräddarsydda åtgärder som hjälper jordbrukare att ta sig igenom kriser
  • Högre böter vid upprepade brott mot reglerna, t.ex. när det gäller miljön eller djurens välbefinnande
EU:s framtida jordbrukspolitik måste bli flexiblare och kriståligare för att fortsätta säkra livsmedelstryggheten i EU ©AdobeStock/Vadim  

EU:s framtida jordbrukspolitik måste bli flexiblare, hållbarare och kriståligare så att jordbrukarna kan fortsätta att säkra livsmedelstryggheten i hela EU.

På fredagen antog ledamöterna sin ståndpunkt om reformen av EU:s jordbrukspolitik efter 2022. Europaparlamentets förhandlingsgrupp är nu redo att inleda samtalen med EU-ländernas ministrar.

Mot en resultatbaserad politik

Ledamöterna har ställt sig bakom en politisk kursändring som bättre ska ta vara på enskilda EU-länders behov, men de insisterar på att upprätthålla lika villkor i hela unionen. EU-ländernas regeringar ska utforma strategiska planer som EU-kommissionen sedan ska godkänna. Planerna ska ange hur de tänker genomdriva EU:s mål i praktiken. Tanken är att EU-kommissionen ska kontrollera vilka framsteg länderna gör och inte bara deras efterlevnad av EU-reglerna.

För en högre miljöprestanda på EU:s jordbruk

De strategiska planernas mål ska eftersträvas i linje med Parisavtalet, anser ledamöterna.

Parlamentet förespråkar en ambitiösare miljö- och klimatpraxis. Det handlar om den så kallade villkorligheten, som går ut på att varje jordbrukare som vill få direktstöd måste ansöka om det. Dessutom vill parlamentarikerna använda minst 35 % av budgeten för landsbygdsutveckling för alla former av miljö- och klimatrelaterade åtgärder. Minst 30 % av budgeten för direktstöd bör gå till miljösystem. Detta skulle vara frivilligt men kan öka jordbrukarnas inkomster.

Ledamöterna insisterar på att inrätta jordbruksrådgivningstjänster i varje EU-land och avsätta minst 30 % av EU-stödet för att hjälpa jordbrukarna att bekämpa klimatförändringarna, hantera naturresurserna på ett hållbart sätt och skydda den biologiska mångfalden. Ledamöterna uppmanar också EU-länderna att försöka få jordbrukarna att avsätta 10 % av sin mark för sådant som gynnar den biologiska mångfalden, t.ex. häckar, improduktiv trädmark och dammar.

Mindre stöd till storjordbruk, mer stöd till små och unga jordbrukare

Parlamentarikerna röstade för att successivt minska det årliga direktstödet över 60 000 euro och för att införa ett tak på 100 000 euro. Jordbrukarna skulle däremot kunna dra av hälften av jordbrukslönerna från det totala beloppet före avdrag. Minst 6 % av de nationella direktstöden bör användas för att stödja små och medelstora jordbruksföretag men om mer än 12 % används bör taket vara frivilligt, menar ledamöterna.

EU-länderna föreslås kunna använda minst 4 % av sina direktstödsbudgetar för att hjälpa unga jordbrukare. Ytterligare stöd kan tas från medlen för landsbygdsutveckling för att prioritera unga jordbrukares investeringar, påpekar parlamentarikerna.

Parlamentet understryker att EU-stödet bara ska gå till dem som åtminstone till ett minimum är verksamma inom jordbruksverksamhet. Personer som ansvarar för driften av flygfält, järnvägar, vattenverk, fastighetsföretag eller fasta idrotts- och fritidsområden ska automatiskt uteslutas.

Vegetariska hamburgare och tofu: ingen förändring vad gäller reglerna för märkning av vegetabiliska produkter

Ledamöterna avvisade alla förslag om att reservera köttrelaterade namn för produkter som innehåller kött. Ingenting kommer att förändras vad gäller vegetabiliska produkter och namnen de för närvarande har när de säljs.

Hjälp till jordbrukare att hantera risker och kriser

Parlamentet argumenterar för fler åtgärder som ska hjälpa jordbrukare att hantera risker och potentiella framtida kriser. Ledamöterna vill se en mer transparent marknad, en interventionsstrategi för samtliga jordbruksprodukter, och att sådan praxis som leder till förbättrade normer för miljö, djurhälsa och djurskydd ska undantas från konkurrensreglerna. De vill också permanenta krisreserven och ge den en egen budget och på så sätt skydda jordbrukarna mot föränderliga priser och marknader.

Strängare påföljder för upprepade överträdelser och EU:s klagomålsmekanism

Parlamentet vill skärpa påföljderna för dem som gång på gång bryter mot EU:s krav, när det gäller exempelvis miljön och djurens välbefinnande. Detta ska kosta jordbrukarna 10 % av deras stödrättigheter (upp från dagens 5 %).

Ledamöterna vill också inrätta en särskild klagomålsmekanism. Den ska kunna användas av jordbrukare och stödmottagare på landsbygden om de behandlats orättvist eller missgynnats med avseende på EU-stödet, i fall där deras nationella myndigheter inte behandlat deras klagomål.

Omröstningsresultat och mer information

Förordningen om strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken antogs med 425 röster för, 212 röster emot och 51 nedlagda röster.

Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter antogs med 463 röster för, 133 röster emot och 92 nedlagda röster.

Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken antogs med 434 röster för, 185 röster emot och 69 nedlagda röster.

Mer information om de antagna texterna finns i bakgrundstexten.

Uttalanden av de huvudansvariga ledamöterna.

Bakgrund

EU:s jordbrukspolitik instiftades 1962 och reformerades senast 2013.

De nuvarande reglerna gäller fram till den 31 december 2020 och ersätts då av övergångsregler tills man enats om den pågående reformen av jordbrukspolitiken och den godkänts av parlamentet och rådet.

Jordbrukspolitiken står för 34,5 % av EU:s budget för 2020 (58,12 miljarder euro). Runt 70 % av jordbruksbudgeten stöder inkomsterna för 6–7 miljoner jordbruk i EU.