Ledamöterna: EU måste sätta standarder för reglering av digitala plattformar
- Utländska tjänsteleverantörer måste följa kommande EU-regler
- Konsumenter måste få bättre skydd mot olagliga, förfalskade och osäkra produkter
- Strängare villkor för riktad reklam och större kontroll över vad användarna utsätts för på nätet
- Särskilda regler för de stora plattformarna – marknadstillträdets ”grindvakter”
Parlamentet vill se framtidssäkrade regler för digitala tjänster, inte minst för digitala plattformar och marknadsplatser, samt en bindande mekanism i kampen mot olagligt innehåll på nätet.
På tisdagen godkände parlamentarikerna två separata initiativbetänkanden där EU-kommissionen uppmanas att ta itu med och bekämpa de rådande bristerna på nätet genom sitt paket för digitala tjänster, som ska läggas fram i december.
De nuvarande EU-reglerna för digitala tjänster har i stort sett varit oförändrade sedan e-handelsdirektivet antogs för 20 år sedan. EU vill med det kommande lagstiftningspaketet styra upp den digitala ekonomin på EU-nivå och samtidigt införa standarder för resten av världen, precis som med dataskyddet.
Strängare regler i kampen mot olagligt innehåll på nätet
Alla digitala tjänsteleverantörer med säte i tredjeländer måste följa reglerna i rättsakten om digitala tjänster när deras tjänster också riktas mot konsumenter och användare i EU, menar ledamöterna.
En bindande mekanism för anmälan och åtgärder måste också inrättas så att användarna kan anmäla potentiellt olagligt innehåll eller olaglig verksamhet till förmedlande instanser på nätet. På så sätt får dessa förmedlare hjälp med att snabbt reagera och bli mer transparenta i fråga om de åtgärder de vidtagit rörande det potentiellt olagliga innehållet. Användarna ska kunna få sin sak prövad av ett nationellt tvistlösningsorgan.
Parlamentet kräver strikt åtskillnad mellan olagligt innehåll och skadligt innehåll (det rättsliga ansvarssystemet ska bara hantera olagligt innehåll såsom det definieras i unionsrätten eller medlemsländernas nationella rätt).
Plattformarna får inte använda uppladdningsfilter eller andra former av innehållsmässig förhandskontroll för skadligt eller olagligt innehåll. Det slutgiltiga beslutet om huruvida innehållet är lagligt eller inte ska i stället fattas av en oberoende domstol och inte av privata aktörer, framhåller parlamentarikerna.
Skadligt innehåll, hatpropaganda och desinformation ska hanteras med hjälp av ökade insynskrav och genom att hjälpa medborgare att utveckla mediekompetens och digital kompetens när det gäller spridning av sådant innehåll.
Ett säkrare internet för konsumenterna
Principen att ”det som är olagligt i den verkliga världen också måste vara olagligt i den digitala” samt principerna om konsumentskydd och användarsäkerhet bör vara vägledande i det framtida regelverket, lyfter parlamentet fram.
Plattformar och nätbaserade förmedlingstjänster måste bli bättre på att upptäcka och ta bort falska påståenden och hantera oseriösa marknadsaktörer, t.ex. dem som säljer falsk medicinsk utrustning och farliga produkter på nätet, vilket skett under coronapandemin.
Ledamöterna vill också att en ny princip om att få kännedom om sin företagskund ska införas. Enligt den måste plattformarna kolla upp och stoppa bedrägeriföretag som använder deras tjänster för att sälja innehåll och produkter som är olagliga och osäkra.
Särskilda regler för att förhindra (i stället för att enbart avhjälpa) marknadsmisslyckanden som orsakats av stora plattformar måste också läggas fram för att öppna upp marknaden för nya aktörer, inte minst små och medelstora företag och uppstartsföretag, menar ledamöterna. Mer information om kraven från utskottet för inre marknadsfrågor, som fick stöd i kammaren med 571 röster för, 26 röster emot och 94 nedlagda röster, hittar du här och här.
Att göra konsumenterna mindre beroende av algoritmer
Parlamentarikerna vill ge konsumenterna större kontroll över vad de ser på nätet, inte minst att kunna tacka nej till all sorts innehållskuratering, och att göra dem mindre beroende av algoritmer. Riktad reklam måste regleras hårdare till förmån för mindre inkräktande och situationsanpassade reklamformer som kräver mindre data och inte är beroende av tidigare användarinteraktion med innehållet. Kommissionen uppmanas dessutom att undersöka möjligheten att reglera riktad reklam, "vilket omfattar en utfasning som leder till ett förbud".
Den kommande rättsakten ska också se till att man kan använda tjänsterna anonymt, där så är möjligt. Slutligen ombeds EU-kommissionen att se över möjligheterna att inrätta ett EU-organ som ska övervaka och förelägga böter, i linje med de nya reglerna. Vill du veta mer om kraven från utskottet för rättsliga frågor, som godkändes med 637 röster för, 26 röster emot och 28 nedlagda röster, kan du läsa här och här.
Grundläggande rättigheter på nätet
En tredje icke-lagstiftningsresolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, som antogs med 566 röster för, 45 röster emot och 80 nedlagda röster, lägger fokus på frågor om grundläggande rättigheter. I resolutionen krävs att borttagandet av innehåll ska ske ”på ett omsorgsfullt, proportionellt och icke-diskriminerande sätt” så att inte yttrandefriheten och informationsfriheten hotas, och heller inte integriteten och uppgiftsskyddet. Ledamöterna lyfter också fram att individuellt riktad reklam baserad på människors sårbarhet är problematisk, liksom spridningen av hatpropaganda och desinformation, och efterlyser insyn i nätplattformarnas monetariseringsstrategier.
Mer om föredraganden för utskottet för inre marknaden och konsumentskydd: Alex Agius Saliba (S&D, MT)
Mer om föredraganden för utskottet för rättsliga frågor: Tiemo Wölken (S&D, DE)
Mer om föredraganden för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter: Kris Peeters (EPP, BE)
Kontakter:
-
Isabel Teixeira NADKARNI
Press Officer -
Yasmina YAKIMOVA
Press Officer -
Viktor ALMQVIST
Pressekreterare - Bryssel/Strasbourg -
MUSTONEN TIIA
Pressekreterare - Stockholm/Strasbourg -
Jacob MARTINSSON LENOUVEL
Pressekreterare - Stockholm/Strasbourg