Parlamentet visar vägen med de första EU-reglerna om artificiell intelligens 

Pressmeddelande 
Plenarsammanträde 
 
 

Dela den här sidan: 

  • Det behövs en balans mellan att skydda medborgarna och stärka den tekniska utvecklingen
  • Ett framtidsinriktat civilrättsligt skadeståndsansvar ska skydda privatpersoner och företag
  • Det krävs ett effektivt immaterialrättsligt system och skyddsåtgärder för utvecklarna
Alla teknologier måste skräddarsys efter människors behov och tillåta mänsklig översyn ©AdobeStock/Scharfsinn86  

På tisdagen antog ledamöterna lagförslag om hur EU på bästa sätt ska reglera artificiell intelligens (AI) och samtidigt främja innovation, etiska standarder och förtroende för tekniken.

Som en av de första institutionerna i sitt slag har Europaparlamentet lagt fram rekommendationer om vilka regler som bör gälla för AI-system i fråga om etik, skadeståndsansvar och immateriella rättigheter. Med de här rekommendationerna kommer EU att kunna bli världsledande inom AI-utveckling. Kommissionens lagstiftningsförslag väntas komma i början av nästa år.

Ett etiskt regelverk för AI-system

I initiativbetänkandet från spanske ledamoten Iban García del Blanco (S&D) uppmanas EU-kommissionen att lägga fram ett nytt regelverk som anger de etiska principer och rättsliga skyldigheter som ska gälla inom EU när man utvecklar, sprider och använder artificiell intelligens, robotteknik och tillhörande teknik, inklusive mjukvara, algoritmer och data.

Betänkandet antogs med 559 röster för, 44 röster emot och 88 nedlagda röster.

Den framtida lagstiftningen bör utformas i enlighet med ett antal vägledande principer. Det rör sig till exempel om att artificiell intelligens ska vara människocentrerad och skapad av människan. Andra principer är säkerhet, transparens och ansvarsskyldighet, skyddsåtgärder mot snedvridning och diskriminering, rätt till gottgörelse, socialt ansvar och miljöansvar samt personlig integritet och dataskydd.

AI-teknik med hög riskfaktor, till exempel med förmåga till självlärande, bör utformas så att människor när som helst kan utöva tillsyn över den. Om användandet av en funktion skulle innebära ett åsidosättande av etiska principer eller eventuell fara bör man avaktivera förmågan till självlärande och återställa full mänsklig kontroll.

Skadeståndsansvar när AI orsakar skada

I tyske Axel Voss (EPP) initiativbetänkande efterlyses ett framtidsinriktat regelverk för civilrättsligt skadeståndsansvar, där operatörerna av AI-system med hög risk hålls ansvariga för alla eventuella skador. Ett tydligt regelverk skulle främja innovation genom att erbjuda företagen bättre rättssäkerhet. Detta samtidigt som man skyddar medborgarna och höjer deras förtroende för AI-teknik genom att avskräcka från potentiellt farlig verksamhet.

Reglerna bör gälla för fysiska eller virtuella AI-aktiviteter som skadar människors liv, hälsa, fysiska integritet, egendom, eller som orsakar betydande immateriell skada om det leder till en ”verifierbar ekonomisk förlust”. Det är fortfarande ovanligt med AI-system med hög risk, men ledamöterna menar att operatörerna bör ha försäkringar som liknar dem som gäller för motorfordon.

Initiativbetänkandet antogs med 626 röster för, 25 röster emot och 40 nedlagda röster.

Immateriella rättigheter

I betänkandet från franske ledamoten Stéphane Séjourné slås det fast att EU:s globala ledarskap inom artificiell intelligens kräver ett effektivt immaterialrättsligt system. Dessutom behövs skyddsåtgärder för EU:s patentsystem så att innovativa utvecklare skyddas, samtidigt som man betonar att detta inte får ske på bekostnad av vare sig de mänskliga upphovsmännens intressen eller unionens etiska principer.

Ledamöterna anser att det är viktigt att göra åtskillnad mellan mänskligt skapande som stöds av AI å ena sidan och AI-genererat skapande å den andra. De anger specifikt att AI-tekniken inte bör ges status som juridisk person, och att äganderätten till immateriella rättigheter därmed bara ska kunna innehas av människor. I texten tittar man närmare på frågor som upphovsrätt, datainsamling, företagshemligheter, användandet av algoritmer och så kallad deepfake.

Betänkandet antogs med 612 röster för, 66 röster emot och 12 nedlagda röster.