Majoritet av Europas medborgare vill villkora utbetalningarna av EU-medel med respekt för rättsstatsprincipen 

Pressmeddelande 
 
 

Dela den här sidan: 

En majoritet av EU-medborgarna stödjer tanken på en större EU-budget för att bekämpa covid-19-pandemin. Folkhälsofrågor är högst prioriterade, följt av ekonomisk återhämtning och klimatet.

En ny undersökning som utförts på uppdrag av Europaparlamentet i början av oktober 2020 visar att nästan åtta av tio svarande (77 %) i hela EU stödjer konceptet att unionen enbart bör betala ut pengar till de EU-länder vars nationella regeringar respekterar rättsstatens principer och demokratiska principer. Åtminstone sju av tio svarande i 26 medlemsländer håller med om detta påstående.

En absolut majoritet av Europas medborgare vill se en större EU-budget för att bekämpa covid-19

54 % av Europas medborgare anser att EU bör få större ekonomiska möjligheter att övervinna coronaviruspandemins konsekvenser. En majoritet av de svarande i 20 EU-länder håller med om detta påstående medan en absolut majoritet av de svarande i 14 EU-länder stödjer tanken på en större EU-budget.

På frågan om vilka politikområden som den större EU-budgeten bör användas till anser fler än hälften av de svarande (54 %) att folkhälsområdet bör vara en prioritet, följt av ekonomisk återhämtning och nya möjligheter för företagen (42 %), klimatförändringarna och miljöskyddsåtgärder (37 %) och sysselsättning och sociala frågor (35 %). På EU-nivå har klimat- och miljöfrågorna ersatt sysselsättning bland topp-3-prioriteringarna jämfört med den senaste undersökningen från i juni 2020.

Folkhälsofrågor anses vara det viktigaste utgiftsområdet för de svarande i 18 länder. Medborgarna i Estland, Lettland och Tjeckien lyfter dock fram den ekonomiska återhämtningen som viktigast medan de svarande i Danmark, Tyskland och Österrike anser att kampen mot klimatförändringarna är viktigast. I Finland, Kroatien och Slovakien hamnar sysselsättning och sociala frågor överst bland utgiftsprioriteringarna.

Bred majoritet av medborgarna fruktar direkta privatekonomiska förluster

En tydlig indikator för hur viktigt det är att fatta de nödvändiga besluten gällande det föreslagna återhämtningspaketet och den nya långtidsbudgeten så snabbt som möjligt är den bekymmersamma privatekonomiska situation som Europas medborgare befinner sig i sedan början av pandemin: En bred majoritet av medborgarna fuktar direkta negativa konsekvenser för sin privatekonomi - eller har redan lidit av dem: 39 % av de svarande uppger att covid-19-krisen redan har påverkat deras privatekonomi, medan ytterligare 27 % förväntar sig sådana effekter i framtiden. Enbart 27 % av de svarande förväntar sig inte att covid-19-situationen kommer att påverka deras privatekonomiska situation. De flesta svarande i 20 länder uppger att den nuvarande krisen redan har påverkat deras privatekonomi.

Medborgarna fortsätter att se EU som en del av lösningen på krisen

Två tredjedelar av de svarande (66 %) håller med om att EU borde få bättre möjligheter att ta sig an kriser som coronaviruspandemin. Enbart en fjärdedel (25 %) håller inte med om detta påstående. Resultaten är konsekventa med resultaten av båda tidigare undersökningar som utfördes i april och juni 2020.

Mer information

Sedan covid-19-pandemins utbrott har Europaparlamentet beställt tre särskilda undersökningar av den europeiska allmänna opinionen. Den senaste undersökningen genomfördes på nätet (via telefon på Malta) av Kantar mellan den 25 september och den sjunde oktober 2020, bland 24 812 svarande i alla 27 EU-länder. Undersökningen avgränsades till svarande mellan 16 och 64 år gamla (16 och 54 i Bulgarien, Tjeckien, Kroatien, Grekland, Ungern, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien). Representativiteten på nationell nivå garanteras genom kvoter för kön, ålder och region. Det totala EU-resultatet viktas med hänsyn till hur stor befolkning varje land som undersöks har.

Offentliggörandet av rapporten i sin helhet, inklusive de fullständiga uppgifterna, väntas ske i början av november 2020.